Remissvar: Utredningar avseende vissa skador och dödsfall (Ds 2017:47)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ds 2017:47 Utredningar avseende vissa skador och dödsfall.

I promemorian lämnas förslag för att utredningsverksamheten enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall, LUD, ska förbättras. Syftet med utredningarna ska enligt promemorian vara att ge regeringen underlag för att fatta beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående.

Kvinnors Nätverk instämmer till stor del med förslagen som förs fram i promemorian.  I vissa avse­enden anser Kvinnors Nätverk dock inte att den föreslagna omfattningen är tillräcklig. Det gäller till exempel vilka fall som ska omfattas av utredningsverksamheten, samt hur begreppet ”närstående” ska definieras.

Läs remissvaret.

SVT Uppdrag granskning: Bortgift

ug dec 2017Kvinnors Nätverk i SVT Uppdrag granskning om barn och unga som förs utomlands mot sin vilja, i många fall för att giftas bort med tvång:

– Jag tycker det är väldigt, väldigt många minuspoäng för ett samhälle som inte hämtar sina medborgare och att frivilligorganisationer ska utsätta sig själva för fara, säger Azam Qarai, Kvinnors Nätverk.

I dagsläget står myndigheterna handfallna. Socialtjänst, polis, UD och andra myndigheter hänvisar till varandra. Istället är det ideella eldsjälar som, med de risker det innebär, genomför räddningsaktioner för att få hem den unga.

Sima berättar i programmet om hur hon, 16 år gammal, blev bortgift mot sin vilja i Pakistan. Socialtjänsten hade larmats, men kommit fram till slutsatsen att det inte fanns något hot mot Sima.

Läs mer på SVT Nyheter.

Se Uppdrag gransknings program Bortgift på SVT Play.

Skyddade boenden ska inte tvingas lämna ut adresser!

På senare tid har Kvinnors Nätverk allt oftare varit med om att personer som placerats i skyddat boende riskerar att nekas skyddade personuppgifter av Skatteverket, trots att Skatteverket bedömer att det finns en tillräcklig hotbild. Anledningen är att myndigheten skärpt sin praxis och kräver att få veta adressen till det skyddade boendet vid ansökan, vilket enligt vår erfarenhet innebär en säkerhetsrisk.

Att ge skydd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kräver ett omfattande säkerhetsarbete. I det ingår att i princip aldrig lämna ut adresser till skyddade boenden, vare sig till myndigheter eller andra aktörer. En sekretessmarkering är ingen garanti för att uppgifter inte lämnas ut – det betyder bara att varje myndighet gör en prövning om de ska lämnas ut eller inte. Vi har varit med om allt för många fall där myndigheter, vårdgivare och andra röjt känsliga uppgifter – antingen på grund av en dåligt gjord sekretessprövning eller på grund av ”den mänskliga faktorn” – för att känna oss trygga med försäkringar om att adresserna är säkra hos Skatteverket eller andra myndigheter. Ett annat problem är att om sekretessmarkeringen senare tas bort blir adressen, liksom andra adresser där en person bott, offentlig. Likaså om en person haft kvarskrivning (det starkare skyddet) och denna tas bort, då folkbokförs personen på den adress som under kvarskrivningstiden förvarats i pappersform hos Skatteverket. 

Kvinnors Nätverk kräver nu lagändring så att skyddade boenden inte tvingas lämna ut sina hemliga adresser för att hotade personer ska kunna beviljas skyddade personuppgifter.

Vi vill också att socialtjänsten ska ha mandat att ansöka om kvarskrivning (den starkare formen av skyddade personuppgifter) för barn vars vistelseort av skyddsskäl behöver hemlighållas från föräldrarna. Idag kan endast föräldrarna, i egenskap av vårdnadshavare, ansöka om kvarskrivning – även om det är föräldrarna själva som utgör hotet mot barnets liv och hälsa.

Läs mer:
Kvinnors Nätverks debattartikel i ETC 2017-11-21
Intervju i ETC 2017-09-28

 

Om IVO inte gör sitt jobb, vem granskar IVO?

ab hederOm IVO inte gör sitt jobb, vem granskar då IVO? Det frågar Kvinnors Nätverk i en debattartikel i Aftonbladet (2017-10-26) efter att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) avskrivit anmälningar om att socialtjänsten försökt tvinga flickor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck att återvända hem till förövarna.

Det gäller två fall där ungdomarna var omhändertagna enligt LVU, lagen om vård av unga. Besluten om att flickorna skulle återvända hem fattades trots dokumenterad misshandel, dödshot, stora begränsningar samt att flickorna själva starkt motsatte sig att flytta hem igen på grund av rädsla för sina liv. Sannolikheten att en familj faktiskt förändrar sitt hederstänk, normer och beteenden efter bara ett par månader utan att en behandling ens kommit till stånd måste anses vara extremt liten. Risken att ungdomen åter får sina mänskliga rättigheter kränkta och försätts i livsfara är fortsatt påtaglig och reell.

IVO fastslog efter intervjuer med inblandad personal att stadsdelen ”har rutiner gällande våld” utan att närmare specificera kvaliteten på dessa rutiner. Att hänvisa till rutiner säger ingenting om verkligheten. Vi vet att människor far illa trots rutiner och lagstiftning, det väsentliga blir i stället hur rutiner används och tillämpas. Vi ser det som mycket allvarligt att socialtjänsten fattar beslut om hemtagning för en ungdom som omhändertagits utifrån hedersproblematik där grovt våld förekommit utan att över huvud taget veta om familjen faktiskt ändrat sig. Att IVO sedan, efter en anmälan angående missförhållandet, avskriver ärendet med motiveringen att socialtjänsten agerat enligt korrekta rutiner kan vi inte se på annat sätt än ett svek mot dessa ungdomars lagstadgade mänskliga rättigheter.

Aftonbladet Debatt 2017-10-26

Remissvar: Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60).

Kort kan sägas att:

  • Kvinnors Nätverk välkomnar att gränsen för det straffbara området flyttas till frivilligt deltagande som kommunicerats istället för att gå vid användandet av tvångsmedel.
  • Kvinnors Nätverk välkomnar även ett införande av ett oaktsamhetsbrott då detta stadgar att det krävs aktsamhet inför andra personers mående, vakenhet och vilja när det är fråga om sexuella situationer.
  • Kvinnors Nätverk välkomnar att rättsväsendet får utbildning, särskilt domare som ska stärkas i sin ordföranderoll, samt att utbildning om mäns våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck och våld bör ges inom ramen för olika yrkesverksammas grundutbildningar, t.ex. juristers.
  • Kvinnors Nätverk anser därutöver att samhället behöver tillskjuta resurser för att täcka de kostnader som uppstår med anledning av att sexualbrottslagstiftningen förändras.

Läs remissvaret.

Hedersbrott är något specifikt – generalisera inte!

Screen Shot 2017-05-05 at 09.12.35Kvinnors Nätverk mfl i debattartikel: De generaliseringar som förekommer i diskussionen runt hedersbrott, utifrån exempelvis etnicitet, kommer inte att förbättra situationen för de utsatta.

Snarare tvärtom. Både genom att de som inte passar inom en snäv ram riskerar att bli misstrodda och genom att stödet till målgruppen inte blir individuellt anpassat. Utöver detta bidrar det till ett hårdare samhällsklimat, där vissa grupper av människor riskerar att stämplas till exempel utifrån uppfattad etnicitet och religion.

Läs hela debattartikeln här.

Remissvar: Stockholm stads program mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Förslag till Stockholms stads program mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020.

Kvinnors Nätverk välkomnar Stockholm stads ambition att upprätta ett program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och tydliggörandet i programmet att hedersrelaterat våld och förtryck har drag som särskiljer detta från annat våld i nära relationer.

Kvinnors Nätverk anser dock att programmet i flera beskrivningar och förslag uppvisar brist på kunskap om, och hänsyn till, det hedersrelaterade våldets uttryck och konsekvenser.

Kvinnors Nätverk anser vidare att programmets mål och delmål är långt ifrån tillräckliga när det gäller det preventiva arbetet mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.

Kvinnors Nätverk riktar även kritik mot att barnperspektivet och barnets rätt till ett liv utan hot och våld inte särskilt lyfts upp i programmet.

Läs remissvaret.

Björn Ulvaeus skänker prispengar till Kvinnors Nätverk

Musikern och låtskrivaren Björn Ulvaeus tilldelades nyligen Stockholms stads kulturpris. Prissumman på 50 000 kronor har han valt att donera till Kvinnors Nätverks verksamhet.

Foto: Frankie Fouganthin (CC BY-SA 4.0)

Björn Ulvaeus.

– Det känns naturligt att mina kulturprispengar går till att stärka och hjälpa flickor och kvinnor ur förtryck, säger Björn Ulvaeus.

Gåvan innebär inte bara ett ekonomiskt stöd, utan ger också uttryck för ett engagemang kring hedersrelaterat förtryck och våld. Något som är viktigt för att uppmärksamma problematiken i ett större sammanhang.

leilaqaraee

Leila Qaraee. Klicka för högupplöst bild.

– Vi är oerhört tacksamma för stödet från Björn Ulvaeus. Pengarna kommer att användas till att stödja fler ungdomar och kvinnor som utsätts för
våld och förtryck från närstående, och i synnerhet hedersrelaterat våld och förtryck, säger Leila Qaraee, ordförande i Kvinnors Nätverk och fortsätter:

– För oss som arbetar med dessa frågor är det helt avgörande att även kända människor engagerar sig. Det bidrar till att påverka allmänhet och politiker och föra frågan högre upp på dagordningen, och i slutändan rädda liv.

Kvinnors Nätverk har under åren tagit emot flera större donationer och pris. Nyligen vann föreningen Guldhjulet, ett pris som årligen ges till en organisation som kämpar mot förtryck och diskriminering i Sverige.

Tidigare har författaren Liza Marklund donerat vinstpengar i tävlingen Svenska Litteraturpriset till Kvinnors Nätverk.


Så här kan du stötta vår verksamhet:
Bli medlem
Arbeta som volontär
• Ge en donation, bankgiro: 196-0343, swish 123 143 06 02. Märk insättningen ”gåva”.

Pressmeddelande: ”Samhället har inte råd att börja om från noll”

Den nya nationella strategin som ska bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld kan göra mycket nytta. Men bara om man tar till sig den kunskap som finns på området. Det anser Kvinnors nätverk, som arbetat aktivt med frågan sedan 1994.

Regeringen berättade på torsdagen att de inrättar en jämställdhetsmyndighet med start 2018. Man lägger också fram en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, där hedersrelaterat våld ingår.

I skenet av den senaste tidens debatt i frågan är det viktigt att arbetet styrs utan att vikta sig mot någon särskild grupp. Det gäller såväl den nya nationella strategin som ledningen av den nya myndigheten.

– Hedersrelaterat förtryck och våld uppmärksammades runt år 2000 efter morden på Fadime och Pela. Sedan dess har mycket hänt på området. Och kunskapen har blivit större för frågorna ute i landet. Men fortfarande finns mycket kvar att göra. Samhället har inte råd att börja om från noll, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors nätverk.

Debatten just nu är polariserad, anser Kvinnors nätverk, mellan grupper som vill koppla problemen till etnicitet och dem som helt och hållet vill koppla dem till mäns våld mot kvinnor.

Kultur och religion har förvisso med frågan att göra, men nyanserna är många. Vikten av en bred förståelse för problematiken behövs.

– Vår oro är att någon av grupperna ska få grepp om myndigheten. Man måste arbeta balanserat och ligga i framkant. Hedersrelaterad problematik är ett stort problem i samhället som drabbar flickor, pojkar och vuxna kvinnor och som yttrar sig i form av olika former av utsatthet, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning, självmord och ibland mord. Man måste agera nu och man måste agera rätt.

Kvinnors nätverk grundades 1994 och har sedan dess arbetat med hedersrelaterat förtryck och våld. Föreningen driver även en mottagning för drabbade ungdomar.

Kontaktuppgifter media:
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk.
Telefon: 0702223538