Azam Qarai intervjuas i Framtidens karriär – Socionom

Azam Qarai, verksamhetschef för Linnamottagningen och talesperson för Kvinnors Nätverk, intervjuas i vårnumret av tidningen Framtidens karriär – Socionom.

Ur artikeln:

Allt fler socionomer möter hedersrelaterat våld i sin yrkesutövning. Det hedersrelaterade våldet har även uppmärksammats mer på senare år, vilket ökar behovet av en stärkt kompetens på området bland socialtjänstens medarbetare.

– När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av kvinnans sexualitet och sociala liv central. Kvinnor uppfostras till att följa familjens och släktens sociala koder, och om de bryter mot dessa koder riskerar de att utsättas för psykisk och fysisk misshandel, säger Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, en mottagning för personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är även talesperson för den ideella organisationen Kvinnors Nätverk, och har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.

Sanktioneras av kollektivet
Hon påpekar att hedersrelaterat våld har många likheter med våld i nära relationer, men att det också finns särdrag.
– Hedersrelaterat våld och förtryck utförs, sanktioneras och accepteras av kollektivets medlemmar, alltså familjen och släkten. Förövarna, som kan vara både män och kvinnor, begränsas sällan till den närmaste familjen. Hedersrelaterat våld handlar till stor del om att få den utsatte att känna skuld och skam. Den här typen av våld kan ta sig uttryck i sådant som begränsningar i den utsattes sociala liv, fysiskt våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning, säger Azam Qarai.

Förbyggande strukturerat arbete
– Det är svårt att säga hur vanligt hedersrelaterat våld är i Sverige med tanke på att mörkertalet förmodligen är stort. För den utsatte krävs ofta mycket mod för att våga söka sig till de sociala myndigheterna och att öppna sig för en socialsekreterare om sin problematik. Det vi kan konstatera är att det här är ett växande samhällsproblem som drabbar både män och kvinnor samt att problematiken har uppmärksammats mer på senare år, vilket fått fler att våga anmäla, säger Azam Qarai.
Hon anser att samhället bör satsa mer på arbete som förebygger hedersrelaterat våld samt att socialtjänsterna runtom i landet bör arbeta strukturerat för att utbilda sina medarbetare i att hantera den här typen av problematik. Fördjupad kunskap, bättre arbetsmetoder och mer långsiktiga satsningar krävs för att färre ska utsättas för hedersrelaterat våld framöver.

Azam Qarais råd till socionomer som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersrelaterat våld
• Var öppen för den information du får och låt dig inte färgas av dina egna normer eller värderingar. Även om det ibland kan vara svårt att relatera till hedersrelaterat våld så är det viktigt att vara öppen för den utsattes berättelse om sin situation, utan att låta sig påverkas av sina egna värderingar, normer eller förutfattade meningar. Var medveten om att förtrycket och våldet troligen är normaliserat.
• Gör en riskbedömning redan från start. Avväg de risker den våldsutsatta kan utsättas för när du tar kontakt med familjen. Att tala med utomstående om sina problem är ofta starkt tabubelagt och medför risk för upptrappat våld. Se därför till att barnet eller ungdomen är i trygghet innan du kontaktar familjen.
• Ta barnets parti. För en socialsekreterare är det naturligt att involvera familjen i ärendet och att jobba parallellt med barnet och familjen, men när det gäller hedersrelaterat våld är familjen sällan det bästa sammanhanget för den utsatte, utan kan tvärtom utgöra en allvarlig fara. Var därför beredd att ta barnets eller ungdomens parti.
• Jobba i par eller i team. Hedersrelaterat våld bottnar ofta i en komplex problematik som kan vara komplicerad att utreda och åtgärda. Arbeta därför i team eller åtminstone i par med andra socialsekreterare vid den här typen av ärende. Tveka inte heller att ta hjälp av den expertis som finns på exempelvis Linnamottagningen eller andra mottagningar.

Den nya lagen om barn- och tvångsäktenskap

Kvinnors Nätverk välkomnar den nya lagen som innebär att medverkan till tvångs- eller barnäktenskap kriminaliseras. Hör Azam Qarai, Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen, i Sveriges Radio P1 Människor och tro om lagändringen.

I och med att lagen träder i kraft den 1 juli i år införs ett nytt brott – äktenskapstvång. Redan tidigare har det varit straffbart att förmå någon att gifta sig genom olaga tvång, men vi har sett att detta inte varit tillräckligt. Det blir nu även straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja en persons utsatthet, vilket betyder att även press från föräldrar och släktingar kommer att omfattas av lagen. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet ”vilseledande till tvångsäktenskapsresa” införs. Kraven på trossamfund och vigselförrättare skärps också, bland annat när det gäller att ta reda på om personerna gifter sig av fri vilja. Barn ska inte längre kunna få dispens för att gifta sig, och utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap samt så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas om det finns synnerliga skäl.

Kvinnors Nätverk anser att lagförslagen i sin helhet ter sig väl avvägda. Den stora utmaningen är nu att lagen skall tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner och att det skapas en tydlig praxis där samhället klarar att står upp för varje individs mänskliga rättigheter. Kvinnors Nätverk förordar att en utvärdering av tillämpningen bör ske inom ett par år för att säkerställa att lagen har fått avsedd effekt.

Läs Kvinnors Nätverks remissvar till utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU:2012:35).

I samband med omröstningen om nya lagen antog riksdagen även förslaget om att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Läs Kvinnors Nätverks remissvar till promemorian (Ds 2012:52).

Läs mer om lagändringarna på Riksdagens hemsida.

Sommar, sol och bad – eller tvångsgifte?

Sommarlovet närmar sig. För de flesta unga innebär det sköna dagar, sol och bad, men för vissa är lovet förknippat med stor oro och ångest. Många unga som vänder sig till Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen är oroliga för att bli bortgifta mot sin vilja under sommaren.

Sveriges radio P4 har intervjuat 20-åriga Nadine som tvingats fly undan ett tvångsäktenskap och som nu lever med skyddad identitet, samt Azam Qarai, verksamhetschef på Linnamottagningen. Lyssna på inslaget här.