Ny lag 1 juli: utreseförbud, barnäktenskapsbrott mm.

Den 1 juli 2020 börjar nya lagar gälla för att öka skyddet mot hedersrelaterat våld inklusive barnäktenskap och könsstympning. Kvinnors Nätverk har tidigare lämnat remissvar till utredningen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), som ligger till grund för de nya lagarna om hedersbrott. De nya lagarna innebär bland annat:

  • Det blir möjligt för socialnämnden att utfärda ett utreseförbud när ett barn riskerar att föras utomlands för att giftas bort eller könsstympas genom ändringar i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
  • Ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, införs vilket även gör det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap.
  • Brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa ändras till vilseledande till äktenskaps­resa och innefattar även situationer som avses i bestämmelsen om barnäktenskaps­brott.
  • En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv införs.

Nedan finns kortfattad information om lagändringarna. Mer information finns i Socialstyrelsens meddelandeblad Utreseförbud och barnäktenskapsbrott m.m. – Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2020).

Utreseförbud
Ett utreseförbud ska kunna utfärdas om det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapslik­nande förbindelse eller könsstympas (31a§ LVU). Formuleringen förs utomlands tar sikte på situationer då någon annan för ut barnet ur landet, antingen genom att resa med barnet eller på annat sätt verkar för att en sådan resa ska komma till stånd, t.ex. genom att anordna eller planera resan. Med uttrycket eller lämnar Sverige tydliggörs att även sådana situationer då barnet själv tar initiativ till att lämna landet för att ingå äktenskap eller en äktenskapslik­nande förbindelse eller könsstympas omfattas av bestämmelsen. Möjligheten att utfärda utreseförbud eller ett tillfälligt utreseförbud omfattar även barn som inte är svenska medborgare.

Utreseförbud kan meddelas oavsett om förutsättningarna för vård enligt LVU är uppfyllda eller inte. Avsikten är heller inte att ett utreseförbud ska ersätta ett beslut om vård enligt LVU, utan utreseförbudet ska ses som ett komplement till vården. Observera att ett utrese­förbud kan leda till att hotbilden mot ett barn som lever i en hederskontext förstärks. Om så är fallet kan det innebära att förutsättningarna för beredande av vård enligt LVU uppstår.

Ett utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud ska kunna utgöra både hinder mot att utfärda pass, och skäl för att återkalla ett redan utfärdat pass. Det kan i vissa fall även gälla rese­dokument som Migrationsverket utfärdar för barn som inte är svenska medborgare.

Den som för ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud eller ett tillfälligt utreseför­bud döms till fängelse i högst två år. Straffbestämmelsen är tillämplig oavsett vem som över­träder ett utreseförbud och är där­med inte begränsad till t.ex. barnets vårdnadshavare eller släktingar.

En ny straffbestämmelse om barnäktenskapsbrott
Barnäktenskapsbrott avser fall där en gärningsperson genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår ett barn att ingå ett äktenskap eller äktenskapsliknande för­bindelse. Därutöver omfattas också fall där barnet förmås eller tillåts ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt 18 år.

Bestämmelsen om barnäktenskapsbrott innebär att det saknar betydelse om barnet uttrycker en vilja att ingå äktenskapet eller inte för att det ska vara straffbart. Redan mycket subtila påtryckningar kan vara tillräckligt för att kriteriet förmå ska anses uppfyllt. Även den som gifter sig med ett barn kan straffas om personen ifråga anses ha förmått barnet att gifta sig. Bestämmelsen straffbelägger även den som tillåter ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Det kan t.ex. handla om att en vårdnadshavare ger sin tillåtelse till äktenskapet eller att vårdnadshavaren trots kännedom om ett planerat äkten­skap inte ingriper för att förhindra äktenskapet utan förhåller sig passiv. Straffet för barn­äktenskapsbrott är fängelse i högst fyra år.

Vilseledande till äktenskapsresa
Den tidigare bestämmelsen om vilseledande till tvångsäktenskapsresa utvidgas till att även omfatta situationer där ett barn genom vilseledande förmås resa till en annan stat än den där barnet bor, i syfte att barnet där ska utsattas för en sådan gärning som avses i bestäm­melsen om barnäktenskapsbrott. Brottet benämns som vilseledande till äktenskapsresa och straffet är fängelse i högst två år.

En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv
En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv införs. Det innebär att det vid bedömningen av straffvärdet av ett brott ska ses som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Motivet till detta, menar regeringen, är att offer för heders­rela­terad brottlighet är en synnerligen utsatt grupp som drabbas särskilt svårt och därför bör det finnas ett utrymme att bedöma att brott med hedersmotiv kan ha högre straffvärde än annan likartad brottslighet som inte är hedersrelaterad.

Polisanmälan vid misstanke om brott mot barn
Brotten barnäktenskapsbrott och vilseledande till äktenskapsresa är brott som regleras i 4 kap. brottsbalken, BrB, och omfattas därmed av Socialstyrelsens rekommendation[1] om att socialnämnden skyndsamt bör göra en polisanmälan om det finns misstanke om brott mot ett barn, såvida det inte strider mot barnets bästa. Om det är oklart huruvida en polis­anmälan ska göras, bör polis eller åklagare konsulteras.

[1] Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:6) om handläggning av ärenden som gäller barn och unga

 

Kvinnors Nätverk tilldelas Hedeniuspriset

Kvinnors Nätverk har tilldelats årets Hedeniuspris av föreningen Humanisterna.

– Hedeniuspriset delas varje år ut av förbundet Humanisterna till en person eller organisation som verkar i filosofen Ingemar Hedenius anda, exempelvis genom kritisk granskning av religion och inhumana föreställningar, som främlingsfientlighet och rasism. Kvinnors Nätverk har under en lång tid, och på ett modigt sätt, arbetat för metodutveckling mot hedersrelaterat våld och förtryck. Deras arbete innebär en enorm utmaning och förtjänar verkligen att uppmärksammas, säger Anna Bergström, Humanisternas ordförande.

Humanisternas motivering:
“Årets Hedeniuspris går till Kvinnors Nätverk för deras långvariga och oförtröttliga arbete för kvinnors rättigheter i stort, och mot hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet. Organisationen har under alla år arbetat systematiskt och kunnigt, med direkt hjälp till de drabbade, genom utbildning och opinionsbildning.

Kvinnors Nätverk har tagit, och fortsätter ta, ett stort ansvar för en fråga som en del ansett för känslig för att beröra, samtidigt som andra använt den för sina egna politiska syften. Organisationen är lösningsorienterad och för fram frågor om hedersrelaterat våld och förtryck med sikte på metodutveckling. Med insatser i bland annat Afghanistan, Indien och Nepal visar Kvinnors Nätverk att deras humanism och handlingskraft sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. För deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck tilldelas Kvinnors nätverk 2019 års Hedeniuspris.”

Mer om priset här.

 

Projekt: Killars röster om heder

Kvinnors Nätverk har arbetat med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck sedan tidigt 90-tal. Genom föreningens stödverksamhet, Linnamottagningen, möter vi dagligen barn och unga vuxna som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, blivit bortgifta eller riskerar att bli bortgifta.

En majoritet av de utsatta är flickor och unga kvinnor, men även pojkar och unga män drabbas av hedersvåldet – ofta i dubbla roller som offer och förövare.

Genom projektet ”Killars röster om heder” vill Kvinnors Nätverk och Linnamottagningen uppmärksamma och bidra till ökad kunskap när det gäller killars utsatthet i en hederskontext. Syftet med projektet är att killar i större utsträckning ska välja att söka stöd och hjälp, öka förståelsen för problematiken hos samhällets aktörer och att på sikt bidra till förändring när det gäller attityder och föreställningar kring könsroller, relationer och sexualitet.

Pojkar och unga män har generellt ett större livsutrymme än flickor och unga kvinnor i en hederskontext, men även de är begränsade när det gäller t.ex. sexuell läggning och äktenskap. Att ingå äktenskap och bilda familj ses som obligatoriskt även för killar. Många unga män förväntas, och tvingas, gifta sig med en kvinna som föräldrarna och släkten valt. Endast heterosexualitet accepteras och personer med annan sexuell läggning, eller annan könsidentitet än enligt cis-normen, riskerar att utsättas för omvändelseförsök, våld, tvångsgifte med mera. Situationen för hbtq-personer i en hederskontext är alltså mycket svår.

Pojkar och unga män betraktas som familjens förlängda arm när det gäller att bevaka och kontrollera släktens kvinnor och flickor, och många tvingas därmed in i en förövarroll där de förväntas bevaka, kontrollera och bestraffa närstående kvinnor och flickor i syfte att upprätthålla eller återupprätta familjens heder. Att mot sin vilja tvingas övervaka och kontrollera familjemedlemmar eller utöva våld mot dem är en särskild typ av våld. En kille som vägrar riskerar att själv utsattas för bestraffningar.

Vi ser att andelen killar som söker stöd har ökat något med tiden, men fortfarande utgör de en liten del av det totala antalet stödsökande. Vi vet från våra möten med killar i målgruppen att de tycker att det är svårt att söka hjälp och att mycket av den information som finns kring hedersrelaterat förtryck och våld inte är anpassad efter deras situation – fokus ligger fortfarande oftast på tjejer. Det ligger dessutom i den manliga normen att vara stark, klara sig själv och inte söka hjälp, en norm som ofta är särskilt stark i en hederskontext. För många av de killar vi möter inom Linnamottagningen har det tagit lång tid att bli medvetna om sin egen utsatthet, och än längre tid innan de sökt hjälp.

Bristen på medvetenhet och kunskap på samhällsnivå om killars situation och dubbla roller i en hederskontext gör att deras utsatthet ofta missas av samhällets aktörer, att adekvata insatser saknas och att killar inte får tillgång till stöd och hjälp. Detta är bakgrunden till att vi startat projektet ”Killars röster om heder”.

Utifrån killars egna erfarenheter om att leva i hederskontext tas informationsmaterial fram och presenteras bland annat i form av en webbsajt, ett utställningskoncept samt lärarhandledning. Projektet pågår under tre år och finansieras av Arvsfonden.

Kontakta oss gärna för mer information!

Kontakt
Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen
Telefon: 08-728 00 55
Mail: linna@kvinnonet.net

arvsfonden-logotyp-rgb-svart

 

Remissvar: Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Sammanfattning: Kvinnors Nätverk anser det mycket angeläget att hedersrelaterat våld och förtryck uppmärksammas och bekämpas med kraft av såväl rättsväsendet som samhället i övrigt. Kvinnors Nätverk ställer sig dock tveksamt till om en straffskärpningsgrund kommer att få önskad effekt. Kvinnors Nätverk tror att hedersbrott som egen brottsrubricering, beroende på hur denna utformas, kan ha större möjligheter att träffa det systematiska och kollektivt utövade våldet, som innebär en särskilt utsatt belägenhet för brottsoffret. Kvinnors Nätverk vill även lyfta vikten av att motverka stereotypa föreställningar om såväl förövare som brottsoffer i en hedersrelaterad kontext. Kvinnors Nätverk välkomnar varmt förslaget om en kriminalisering av barnäktenskap. Kvinnors Nätverk ställer sig bakom förslaget om möjlighet att utfärda reseförbud men anser att detta även bör kunna omfatta unga vuxna. Kvinnors Nätverk instämmer med förslaget att ett utreseförbud ska medföra hinder att utfärda pass, utgöra skäl att återkalla pass samt att även främlingspass och resedokument inkluderas. Slutligen ser Kvinnors Nätverk behov av bland annat utökad myndighetssamverkan, en nationell enhet med samordnings- och operativt ansvar när det gäller personer som förts utomlands samt efterlyser bättre möjligheter till långsiktigt stöd för våldsutsatta.

Läs hela remissvaret här.

Azam Qarai intervjuas i Framtidens karriär – Socionom

Azam Qarai, verksamhetschef för Linnamottagningen och talesperson för Kvinnors Nätverk, intervjuas i vårnumret av tidningen Framtidens karriär – Socionom.

Ur artikeln:

Allt fler socionomer möter hedersrelaterat våld i sin yrkesutövning. Det hedersrelaterade våldet har även uppmärksammats mer på senare år, vilket ökar behovet av en stärkt kompetens på området bland socialtjänstens medarbetare.

– När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av kvinnans sexualitet och sociala liv central. Kvinnor uppfostras till att följa familjens och släktens sociala koder, och om de bryter mot dessa koder riskerar de att utsättas för psykisk och fysisk misshandel, säger Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, en mottagning för personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är även talesperson för den ideella organisationen Kvinnors Nätverk, och har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.

Sanktioneras av kollektivet
Hon påpekar att hedersrelaterat våld har många likheter med våld i nära relationer, men att det också finns särdrag.
– Hedersrelaterat våld och förtryck utförs, sanktioneras och accepteras av kollektivets medlemmar, alltså familjen och släkten. Förövarna, som kan vara både män och kvinnor, begränsas sällan till den närmaste familjen. Hedersrelaterat våld handlar till stor del om att få den utsatte att känna skuld och skam. Den här typen av våld kan ta sig uttryck i sådant som begränsningar i den utsattes sociala liv, fysiskt våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning, säger Azam Qarai.

Förbyggande strukturerat arbete
– Det är svårt att säga hur vanligt hedersrelaterat våld är i Sverige med tanke på att mörkertalet förmodligen är stort. För den utsatte krävs ofta mycket mod för att våga söka sig till de sociala myndigheterna och att öppna sig för en socialsekreterare om sin problematik. Det vi kan konstatera är att det här är ett växande samhällsproblem som drabbar både män och kvinnor samt att problematiken har uppmärksammats mer på senare år, vilket fått fler att våga anmäla, säger Azam Qarai.
Hon anser att samhället bör satsa mer på arbete som förebygger hedersrelaterat våld samt att socialtjänsterna runtom i landet bör arbeta strukturerat för att utbilda sina medarbetare i att hantera den här typen av problematik. Fördjupad kunskap, bättre arbetsmetoder och mer långsiktiga satsningar krävs för att färre ska utsättas för hedersrelaterat våld framöver.

Azam Qarais råd till socionomer som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersrelaterat våld
• Var öppen för den information du får och låt dig inte färgas av dina egna normer eller värderingar. Även om det ibland kan vara svårt att relatera till hedersrelaterat våld så är det viktigt att vara öppen för den utsattes berättelse om sin situation, utan att låta sig påverkas av sina egna värderingar, normer eller förutfattade meningar. Var medveten om att förtrycket och våldet troligen är normaliserat.
• Gör en riskbedömning redan från start. Avväg de risker den våldsutsatta kan utsättas för när du tar kontakt med familjen. Att tala med utomstående om sina problem är ofta starkt tabubelagt och medför risk för upptrappat våld. Se därför till att barnet eller ungdomen är i trygghet innan du kontaktar familjen.
• Ta barnets parti. För en socialsekreterare är det naturligt att involvera familjen i ärendet och att jobba parallellt med barnet och familjen, men när det gäller hedersrelaterat våld är familjen sällan det bästa sammanhanget för den utsatte, utan kan tvärtom utgöra en allvarlig fara. Var därför beredd att ta barnets eller ungdomens parti.
• Jobba i par eller i team. Hedersrelaterat våld bottnar ofta i en komplex problematik som kan vara komplicerad att utreda och åtgärda. Arbeta därför i team eller åtminstone i par med andra socialsekreterare vid den här typen av ärende. Tveka inte heller att ta hjälp av den expertis som finns på exempelvis Linnamottagningen eller andra mottagningar.

Remissvar: Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96).

Utredningen föreslår att reglerna om hinder mot erkännande utvidgas till fall då, oavsett parternas anknytning till Sverige, någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Regeln om synnerliga skäl bör enligt utredningen finnas kvar och vara tillämplig även vid nu gällande förslag om hinder mot erkännande.

Kvinnors Nätverk välkomnar en skärpning av lagstiftningen när det gäller erkännande av barnäktenskap som ingåtts utomlands.

Enligt såväl FN:s barnrättskommitté som CEDAW-kommittén för avskaffande av all diskriminering mot kvinnor anses ett barn inte kunna uttrycka sitt fulla, fria och informerade samtycke till äktenskap och barnäktenskap är därför att betrakta som en form av tvångsäktenskap. Av FN:s utvecklingsmål 5.3 i Agenda 2030 framgår vidare att barnäktenskap är att betrakta som en skadlig sedvänja som ska avskaffas. Enligt regeringen är ambitionen att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 – både på hemmaplan och när det gäller att bidra till det globala genomförandet av agendan.

Kvinnors Nätverks principiella hållning är att barnäktenskap som företeelse aldrig ska accepteras eller legitimeras. Kvinnors Nätverk anser utifrån detta att äktenskap som ingåtts när någon av parterna varit under 18 år generellt inte ska erkännas, oavsett parternas anknytning till Sverige eller ålder då frågan aktualiseras.

Utredningen noterar att argumenten för en utvidgning av reglerna om hinder mot erkännande av barnäktenskap även kan appliceras på personer som fortfarande är unga vuxna, till exempel i åldern 18-20 år, vid ankomsten till Sverige. Om ett generellt icke godkännande inte skulle komma i fråga anser Kvinnors Nätverk att en lag om hinder mot att erkänna barnäktenskap i vart fall även bör om­fatta personer som är i denna åldersgrupp vid ankomsten till Sverige.

Kvinnors Nätverk motsätter sig förslaget om att undantagsbestämmelsen om synnerliga skäl ska finnas kvar när det gäller erkännande av äktenskap där någon av parterna är under 18 år. Kvinnors Nätverk ser att en sådan undantagsbestämmelse som föreslås i utredningen öppnar upp för fortsatt dubbla måttstockar när det gäller barns rättigheter, beroende på barnets ursprung, då det i praktiken kan komma att innebära att vissa barn tillåts vara gifta i Sverige.

Läs hela remissvaret.

Yttrande: Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten

Kvinnors Nätverk har tillsammans med TRIS (Tjejers rätt i samhället) lämnat ett yttrande över Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten” från Socialstyrelsen.

Kvinnors Nätverk och TRIS finner det problematiskt att vägledningen inte håller en tydlig linje när det gäller gränsen mellan barn och vuxen, barns rätt att vara barn och synen på frivillighet och tvång att ingå barnäktenskap. Vi efterlyser ett tydligt, universellt barnperspektiv, som inte gör skillnad på barn utifrån deras ursprung.

Vi anser även att vägledningen brister i ett hot- och riskperspektiv. Mot bakgrund av vår erfarenhet av målgruppen och kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld samt kopplingen till barn- och tvångsäktenskap, anser vi att alla fall där man får kännedom om att ett barn är gift ska utredas nogsamt. En hot- och riskbedömning ska göras omgående och därefter uppdateras kontinuerligt. Samtal med barnet bör så långt som möjligt hållas enskilt. Kontakt med vårdnadshavare innan en riskbedömning är gjord och barnets eventuella behov av skydd är tillgodosett kan få förödande konsekvenser. Dessa är några av punkterna som enligt vår mening bör tydliggöras i vägledningen.

Vi anser vidare att riskerna med en placering i barnets eget nätverk inte uppmärksammas tillräckligt. Placering i nätverket är enligt vår mening i de flesta fall direkt olämpligt när det gäller barn som uppges vara gifta då individerna i nätverket sannolikt i varierande grad är involverade i det kollektiva förtrycket. En sådan placering kommer vare sig att skydda barnet från att utsättas för den äktenskapliga samlevnaden eller från fortsatt hedersrelaterat våld och förtryck.

Vår erfarenhet från praktiskt stödarbete är att asylsökande barn idag många gånger inte får samma skydd som andra barn i en utsatt situation. Vi anser att vägledningen riskerar att förstärka dessa dubbla måttstockar och önskar en större tydlighet kring att barn inte ska leva i äktenskap och att alla barn har samma rätt till stöd och skydd.

Läs hela yttrandet från Kvinnors Nätverk och TRIS här.

Remissvar från Barnombudsmannen finns att läsa här.

 

 

Remissvar: Utredningar avseende vissa skador och dödsfall (Ds 2017:47)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ds 2017:47 Utredningar avseende vissa skador och dödsfall.

I promemorian lämnas förslag för att utredningsverksamheten enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall, LUD, ska förbättras. Syftet med utredningarna ska enligt promemorian vara att ge regeringen underlag för att fatta beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående.

Kvinnors Nätverk instämmer till stor del med förslagen som förs fram i promemorian.  I vissa avse­enden anser Kvinnors Nätverk dock inte att den föreslagna omfattningen är tillräcklig. Det gäller till exempel vilka fall som ska omfattas av utredningsverksamheten, samt hur begreppet ”närstående” ska definieras.

Läs remissvaret.

SVT Uppdrag granskning: Bortgift

ug dec 2017Kvinnors Nätverk i SVT Uppdrag granskning om barn och unga som förs utomlands mot sin vilja, i många fall för att giftas bort med tvång:

– Jag tycker det är väldigt, väldigt många minuspoäng för ett samhälle som inte hämtar sina medborgare och att frivilligorganisationer ska utsätta sig själva för fara, säger Azam Qarai, Kvinnors Nätverk.

I dagsläget står myndigheterna handfallna. Socialtjänst, polis, UD och andra myndigheter hänvisar till varandra. Istället är det ideella eldsjälar som, med de risker det innebär, genomför räddningsaktioner för att få hem den unga.

Sima berättar i programmet om hur hon, 16 år gammal, blev bortgift mot sin vilja i Pakistan. Socialtjänsten hade larmats, men kommit fram till slutsatsen att det inte fanns något hot mot Sima.

Läs mer på SVT Nyheter.

Se Uppdrag gransknings program Bortgift på SVT Play.

Skyddade boenden ska inte tvingas lämna ut adresser!

På senare tid har Kvinnors Nätverk allt oftare varit med om att personer som placerats i skyddat boende riskerar att nekas skyddade personuppgifter av Skatteverket, trots att Skatteverket bedömer att det finns en tillräcklig hotbild. Anledningen är att myndigheten skärpt sin praxis och kräver att få veta adressen till det skyddade boendet vid ansökan, vilket enligt vår erfarenhet innebär en säkerhetsrisk.

Att ge skydd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kräver ett omfattande säkerhetsarbete. I det ingår att i princip aldrig lämna ut adresser till skyddade boenden, vare sig till myndigheter eller andra aktörer. En sekretessmarkering är ingen garanti för att uppgifter inte lämnas ut – det betyder bara att varje myndighet gör en prövning om de ska lämnas ut eller inte. Vi har varit med om allt för många fall där myndigheter, vårdgivare och andra röjt känsliga uppgifter – antingen på grund av en dåligt gjord sekretessprövning eller på grund av ”den mänskliga faktorn” – för att känna oss trygga med försäkringar om att adresserna är säkra hos Skatteverket eller andra myndigheter. Ett annat problem är att om sekretessmarkeringen senare tas bort blir adressen, liksom andra adresser där en person bott, offentlig. Likaså om en person haft kvarskrivning (det starkare skyddet) och denna tas bort, då folkbokförs personen på den adress som under kvarskrivningstiden förvarats i pappersform hos Skatteverket. 

Kvinnors Nätverk kräver nu lagändring så att skyddade boenden inte tvingas lämna ut sina hemliga adresser för att hotade personer ska kunna beviljas skyddade personuppgifter.

Vi vill också att socialtjänsten ska ha mandat att ansöka om kvarskrivning (den starkare formen av skyddade personuppgifter) för barn vars vistelseort av skyddsskäl behöver hemlighållas från föräldrarna. Idag kan endast föräldrarna, i egenskap av vårdnadshavare, ansöka om kvarskrivning – även om det är föräldrarna själva som utgör hotet mot barnets liv och hälsa.

Läs mer:
Kvinnors Nätverks debattartikel i ETC 2017-11-21
Intervju i ETC 2017-09-28