Kvinnors Nätverk tilldelas Hedeniuspriset

Kvinnors Nätverk har tilldelats årets Hedeniuspris av föreningen Humanisterna.

– Hedeniuspriset delas varje år ut av förbundet Humanisterna till en person eller organisation som verkar i filosofen Ingemar Hedenius anda, exempelvis genom kritisk granskning av religion och inhumana föreställningar, som främlingsfientlighet och rasism. Kvinnors Nätverk har under en lång tid, och på ett modigt sätt, arbetat för metodutveckling mot hedersrelaterat våld och förtryck. Deras arbete innebär en enorm utmaning och förtjänar verkligen att uppmärksammas, säger Anna Bergström, Humanisternas ordförande.

Humanisternas motivering:
“Årets Hedeniuspris går till Kvinnors Nätverk för deras långvariga och oförtröttliga arbete för kvinnors rättigheter i stort, och mot hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet. Organisationen har under alla år arbetat systematiskt och kunnigt, med direkt hjälp till de drabbade, genom utbildning och opinionsbildning.

Kvinnors Nätverk har tagit, och fortsätter ta, ett stort ansvar för en fråga som en del ansett för känslig för att beröra, samtidigt som andra använt den för sina egna politiska syften. Organisationen är lösningsorienterad och för fram frågor om hedersrelaterat våld och förtryck med sikte på metodutveckling. Med insatser i bland annat Afghanistan, Indien och Nepal visar Kvinnors Nätverk att deras humanism och handlingskraft sträcker sig långt utanför Sveriges gränser. För deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck tilldelas Kvinnors nätverk 2019 års Hedeniuspris.”

Mer om priset här.

 

Projekt: Killars röster om heder

Kvinnors Nätverk gör nu en specialriktad satsning mot målgruppen killar med hedersproblematik. Killars röster om heder är ett projekt som riktar sig till killar mellan 13 och 25 år som lever i en hederskontext. Syftet med projektet är att killar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller tvingas in i en förövarroll ska välja att söka stöd och hjälp. Ett långsiktigt mål med projektet är också att verka förebyggande genom att förändra attityder och föreställningar kring könsroller, relationer och sexualitet. Under de tre år som projektet ska pågå kommer vi att intervjua personer i målgruppen och utifrån dessa intervjuer skapa berättelser om killars erfarenheter av att leva i en hederskontext. En webbplats kommer tas fram vars syfte är att vara en källa till identifikation lika väl som den ska vara informativ för målgruppen och för yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen. Vi planerar även att ta fram ett utställningskoncept, en bok och en lärarhandledning utifrån det material som projektet genererar.

Kontakt
Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen
Telefon: 08-728 00 55
Mail: linna@kvinnonet.net

Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden.
arvsfonden-logotyp-rgb-svart

 

Remissvar: Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar dels till utredningen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Sammanfattning: Kvinnors Nätverk anser det mycket angeläget att hedersrelaterat våld och förtryck uppmärksammas och bekämpas med kraft av såväl rättsväsendet som samhället i övrigt. Kvinnors Nätverk ställer sig dock tveksamt till om en straffskärpningsgrund kommer att få önskad effekt. Kvinnors Nätverk tror att hedersbrott som egen brottsrubricering, beroende på hur denna utformas, kan ha större möjligheter att träffa det systematiska och kollektivt utövade våldet, som innebär en särskilt utsatt belägenhet för brottsoffret. Kvinnors Nätverk vill även lyfta vikten av att motverka stereotypa föreställningar om såväl förövare som brottsoffer i en hedersrelaterad kontext. Kvinnors Nätverk välkomnar varmt förslaget om en kriminalisering av barnäktenskap. Kvinnors Nätverk ställer sig bakom förslaget om möjlighet att utfärda reseförbud men anser att detta även bör kunna omfatta unga vuxna. Kvinnors Nätverk instämmer med förslaget att ett utreseförbud ska medföra hinder att utfärda pass, utgöra skäl att återkalla pass samt att även främlingspass och resedokument inkluderas. Slutligen ser Kvinnors Nätverk behov av bland annat utökad myndighetssamverkan, en nationell enhet med samordnings- och operativt ansvar när det gäller personer som förts utomlands samt efterlyser bättre möjligheter till långsiktigt stöd för våldsutsatta.

Läs hela remissvaret här.

Azam Qarai intervjuas i Framtidens karriär – Socionom

Azam Qarai, verksamhetschef för Linnamottagningen och talesperson för Kvinnors Nätverk, intervjuas i vårnumret av tidningen Framtidens karriär – Socionom.

Ur artikeln:

Allt fler socionomer möter hedersrelaterat våld i sin yrkesutövning. Det hedersrelaterade våldet har även uppmärksammats mer på senare år, vilket ökar behovet av en stärkt kompetens på området bland socialtjänstens medarbetare.

– När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av kvinnans sexualitet och sociala liv central. Kvinnor uppfostras till att följa familjens och släktens sociala koder, och om de bryter mot dessa koder riskerar de att utsättas för psykisk och fysisk misshandel, säger Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, en mottagning för personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är även talesperson för den ideella organisationen Kvinnors Nätverk, och har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.

Sanktioneras av kollektivet
Hon påpekar att hedersrelaterat våld har många likheter med våld i nära relationer, men att det också finns särdrag.
– Hedersrelaterat våld och förtryck utförs, sanktioneras och accepteras av kollektivets medlemmar, alltså familjen och släkten. Förövarna, som kan vara både män och kvinnor, begränsas sällan till den närmaste familjen. Hedersrelaterat våld handlar till stor del om att få den utsatte att känna skuld och skam. Den här typen av våld kan ta sig uttryck i sådant som begränsningar i den utsattes sociala liv, fysiskt våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning, säger Azam Qarai.

Förbyggande strukturerat arbete
– Det är svårt att säga hur vanligt hedersrelaterat våld är i Sverige med tanke på att mörkertalet förmodligen är stort. För den utsatte krävs ofta mycket mod för att våga söka sig till de sociala myndigheterna och att öppna sig för en socialsekreterare om sin problematik. Det vi kan konstatera är att det här är ett växande samhällsproblem som drabbar både män och kvinnor samt att problematiken har uppmärksammats mer på senare år, vilket fått fler att våga anmäla, säger Azam Qarai.
Hon anser att samhället bör satsa mer på arbete som förebygger hedersrelaterat våld samt att socialtjänsterna runtom i landet bör arbeta strukturerat för att utbilda sina medarbetare i att hantera den här typen av problematik. Fördjupad kunskap, bättre arbetsmetoder och mer långsiktiga satsningar krävs för att färre ska utsättas för hedersrelaterat våld framöver.

Azam Qarais råd till socionomer som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersrelaterat våld
• Var öppen för den information du får och låt dig inte färgas av dina egna normer eller värderingar. Även om det ibland kan vara svårt att relatera till hedersrelaterat våld så är det viktigt att vara öppen för den utsattes berättelse om sin situation, utan att låta sig påverkas av sina egna värderingar, normer eller förutfattade meningar. Var medveten om att förtrycket och våldet troligen är normaliserat.
• Gör en riskbedömning redan från start. Avväg de risker den våldsutsatta kan utsättas för när du tar kontakt med familjen. Att tala med utomstående om sina problem är ofta starkt tabubelagt och medför risk för upptrappat våld. Se därför till att barnet eller ungdomen är i trygghet innan du kontaktar familjen.
• Ta barnets parti. För en socialsekreterare är det naturligt att involvera familjen i ärendet och att jobba parallellt med barnet och familjen, men när det gäller hedersrelaterat våld är familjen sällan det bästa sammanhanget för den utsatte, utan kan tvärtom utgöra en allvarlig fara. Var därför beredd att ta barnets eller ungdomens parti.
• Jobba i par eller i team. Hedersrelaterat våld bottnar ofta i en komplex problematik som kan vara komplicerad att utreda och åtgärda. Arbeta därför i team eller åtminstone i par med andra socialsekreterare vid den här typen av ärende. Tveka inte heller att ta hjälp av den expertis som finns på exempelvis Linnamottagningen eller andra mottagningar.

Remissvar: Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96).

Utredningen föreslår att reglerna om hinder mot erkännande utvidgas till fall då, oavsett parternas anknytning till Sverige, någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Regeln om synnerliga skäl bör enligt utredningen finnas kvar och vara tillämplig även vid nu gällande förslag om hinder mot erkännande.

Kvinnors Nätverk välkomnar en skärpning av lagstiftningen när det gäller erkännande av barnäktenskap som ingåtts utomlands.

Enligt såväl FN:s barnrättskommitté som CEDAW-kommittén för avskaffande av all diskriminering mot kvinnor anses ett barn inte kunna uttrycka sitt fulla, fria och informerade samtycke till äktenskap och barnäktenskap är därför att betrakta som en form av tvångsäktenskap. Av FN:s utvecklingsmål 5.3 i Agenda 2030 framgår vidare att barnäktenskap är att betrakta som en skadlig sedvänja som ska avskaffas. Enligt regeringen är ambitionen att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 – både på hemmaplan och när det gäller att bidra till det globala genomförandet av agendan.

Kvinnors Nätverks principiella hållning är att barnäktenskap som företeelse aldrig ska accepteras eller legitimeras. Kvinnors Nätverk anser utifrån detta att äktenskap som ingåtts när någon av parterna varit under 18 år generellt inte ska erkännas, oavsett parternas anknytning till Sverige eller ålder då frågan aktualiseras.

Utredningen noterar att argumenten för en utvidgning av reglerna om hinder mot erkännande av barnäktenskap även kan appliceras på personer som fortfarande är unga vuxna, till exempel i åldern 18-20 år, vid ankomsten till Sverige. Om ett generellt icke godkännande inte skulle komma i fråga anser Kvinnors Nätverk att en lag om hinder mot att erkänna barnäktenskap i vart fall även bör om­fatta personer som är i denna åldersgrupp vid ankomsten till Sverige.

Kvinnors Nätverk motsätter sig förslaget om att undantagsbestämmelsen om synnerliga skäl ska finnas kvar när det gäller erkännande av äktenskap där någon av parterna är under 18 år. Kvinnors Nätverk ser att en sådan undantagsbestämmelse som föreslås i utredningen öppnar upp för fortsatt dubbla måttstockar när det gäller barns rättigheter, beroende på barnets ursprung, då det i praktiken kan komma att innebära att vissa barn tillåts vara gifta i Sverige.

Läs hela remissvaret.

Yttrande: Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten

Kvinnors Nätverk har tillsammans med TRIS (Tjejers rätt i samhället) lämnat ett yttrande över Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten” från Socialstyrelsen.

Kvinnors Nätverk och TRIS finner det problematiskt att vägledningen inte håller en tydlig linje när det gäller gränsen mellan barn och vuxen, barns rätt att vara barn och synen på frivillighet och tvång att ingå barnäktenskap. Vi efterlyser ett tydligt, universellt barnperspektiv, som inte gör skillnad på barn utifrån deras ursprung.

Vi anser även att vägledningen brister i ett hot- och riskperspektiv. Mot bakgrund av vår erfarenhet av målgruppen och kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld samt kopplingen till barn- och tvångsäktenskap, anser vi att alla fall där man får kännedom om att ett barn är gift ska utredas nogsamt. En hot- och riskbedömning ska göras omgående och därefter uppdateras kontinuerligt. Samtal med barnet bör så långt som möjligt hållas enskilt. Kontakt med vårdnadshavare innan en riskbedömning är gjord och barnets eventuella behov av skydd är tillgodosett kan få förödande konsekvenser. Dessa är några av punkterna som enligt vår mening bör tydliggöras i vägledningen.

Vi anser vidare att riskerna med en placering i barnets eget nätverk inte uppmärksammas tillräckligt. Placering i nätverket är enligt vår mening i de flesta fall direkt olämpligt när det gäller barn som uppges vara gifta då individerna i nätverket sannolikt i varierande grad är involverade i det kollektiva förtrycket. En sådan placering kommer vare sig att skydda barnet från att utsättas för den äktenskapliga samlevnaden eller från fortsatt hedersrelaterat våld och förtryck.

Vår erfarenhet från praktiskt stödarbete är att asylsökande barn idag många gånger inte får samma skydd som andra barn i en utsatt situation. Vi anser att vägledningen riskerar att förstärka dessa dubbla måttstockar och önskar en större tydlighet kring att barn inte ska leva i äktenskap och att alla barn har samma rätt till stöd och skydd.

Läs hela yttrandet från Kvinnors Nätverk och TRIS här.

Remissvar från Barnombudsmannen finns att läsa här.

 

 

Remissvar: Utredningar avseende vissa skador och dödsfall (Ds 2017:47)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ds 2017:47 Utredningar avseende vissa skador och dödsfall.

I promemorian lämnas förslag för att utredningsverksamheten enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall, LUD, ska förbättras. Syftet med utredningarna ska enligt promemorian vara att ge regeringen underlag för att fatta beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående.

Kvinnors Nätverk instämmer till stor del med förslagen som förs fram i promemorian.  I vissa avse­enden anser Kvinnors Nätverk dock inte att den föreslagna omfattningen är tillräcklig. Det gäller till exempel vilka fall som ska omfattas av utredningsverksamheten, samt hur begreppet ”närstående” ska definieras.

Läs remissvaret.

SVT Uppdrag granskning: Bortgift

ug dec 2017Kvinnors Nätverk i SVT Uppdrag granskning om barn och unga som förs utomlands mot sin vilja, i många fall för att giftas bort med tvång:

– Jag tycker det är väldigt, väldigt många minuspoäng för ett samhälle som inte hämtar sina medborgare och att frivilligorganisationer ska utsätta sig själva för fara, säger Azam Qarai, Kvinnors Nätverk.

I dagsläget står myndigheterna handfallna. Socialtjänst, polis, UD och andra myndigheter hänvisar till varandra. Istället är det ideella eldsjälar som, med de risker det innebär, genomför räddningsaktioner för att få hem den unga.

Sima berättar i programmet om hur hon, 16 år gammal, blev bortgift mot sin vilja i Pakistan. Socialtjänsten hade larmats, men kommit fram till slutsatsen att det inte fanns något hot mot Sima.

Läs mer på SVT Nyheter.

Se Uppdrag gransknings program Bortgift på SVT Play.

Skyddade boenden ska inte tvingas lämna ut adresser!

På senare tid har Kvinnors Nätverk allt oftare varit med om att personer som placerats i skyddat boende riskerar att nekas skyddade personuppgifter av Skatteverket, trots att Skatteverket bedömer att det finns en tillräcklig hotbild. Anledningen är att myndigheten skärpt sin praxis och kräver att få veta adressen till det skyddade boendet vid ansökan, vilket enligt vår erfarenhet innebär en säkerhetsrisk.

Att ge skydd till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kräver ett omfattande säkerhetsarbete. I det ingår att i princip aldrig lämna ut adresser till skyddade boenden, vare sig till myndigheter eller andra aktörer. En sekretessmarkering är ingen garanti för att uppgifter inte lämnas ut – det betyder bara att varje myndighet gör en prövning om de ska lämnas ut eller inte. Vi har varit med om allt för många fall där myndigheter, vårdgivare och andra röjt känsliga uppgifter – antingen på grund av en dåligt gjord sekretessprövning eller på grund av ”den mänskliga faktorn” – för att känna oss trygga med försäkringar om att adresserna är säkra hos Skatteverket eller andra myndigheter. Ett annat problem är att om sekretessmarkeringen senare tas bort blir adressen, liksom andra adresser där en person bott, offentlig. Likaså om en person haft kvarskrivning (det starkare skyddet) och denna tas bort, då folkbokförs personen på den adress som under kvarskrivningstiden förvarats i pappersform hos Skatteverket. 

Kvinnors Nätverk kräver nu lagändring så att skyddade boenden inte tvingas lämna ut sina hemliga adresser för att hotade personer ska kunna beviljas skyddade personuppgifter.

Vi vill också att socialtjänsten ska ha mandat att ansöka om kvarskrivning (den starkare formen av skyddade personuppgifter) för barn vars vistelseort av skyddsskäl behöver hemlighållas från föräldrarna. Idag kan endast föräldrarna, i egenskap av vårdnadshavare, ansöka om kvarskrivning – även om det är föräldrarna själva som utgör hotet mot barnets liv och hälsa.

Läs mer:
Kvinnors Nätverks debattartikel i ETC 2017-11-21
Intervju i ETC 2017-09-28

 

Om IVO inte gör sitt jobb, vem granskar IVO?

ab hederOm IVO inte gör sitt jobb, vem granskar då IVO? Det frågar Kvinnors Nätverk i en debattartikel i Aftonbladet (2017-10-26) efter att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) avskrivit anmälningar om att socialtjänsten försökt tvinga flickor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck att återvända hem till förövarna.

Det gäller två fall där ungdomarna var omhändertagna enligt LVU, lagen om vård av unga. Besluten om att flickorna skulle återvända hem fattades trots dokumenterad misshandel, dödshot, stora begränsningar samt att flickorna själva starkt motsatte sig att flytta hem igen på grund av rädsla för sina liv. Sannolikheten att en familj faktiskt förändrar sitt hederstänk, normer och beteenden efter bara ett par månader utan att en behandling ens kommit till stånd måste anses vara extremt liten. Risken att ungdomen åter får sina mänskliga rättigheter kränkta och försätts i livsfara är fortsatt påtaglig och reell.

IVO fastslog efter intervjuer med inblandad personal att stadsdelen ”har rutiner gällande våld” utan att närmare specificera kvaliteten på dessa rutiner. Att hänvisa till rutiner säger ingenting om verkligheten. Vi vet att människor far illa trots rutiner och lagstiftning, det väsentliga blir i stället hur rutiner används och tillämpas. Vi ser det som mycket allvarligt att socialtjänsten fattar beslut om hemtagning för en ungdom som omhändertagits utifrån hedersproblematik där grovt våld förekommit utan att över huvud taget veta om familjen faktiskt ändrat sig. Att IVO sedan, efter en anmälan angående missförhållandet, avskriver ärendet med motiveringen att socialtjänsten agerat enligt korrekta rutiner kan vi inte se på annat sätt än ett svek mot dessa ungdomars lagstadgade mänskliga rättigheter.

Aftonbladet Debatt 2017-10-26