Remissvar: Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96).

Utredningen föreslår att reglerna om hinder mot erkännande utvidgas till fall då, oavsett parternas anknytning till Sverige, någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Regeln om synnerliga skäl bör enligt utredningen finnas kvar och vara tillämplig även vid nu gällande förslag om hinder mot erkännande.

Kvinnors Nätverk välkomnar en skärpning av lagstiftningen när det gäller erkännande av barnäktenskap som ingåtts utomlands.

Enligt såväl FN:s barnrättskommitté som CEDAW-kommittén för avskaffande av all diskriminering mot kvinnor anses ett barn inte kunna uttrycka sitt fulla, fria och informerade samtycke till äktenskap och barnäktenskap är därför att betrakta som en form av tvångsäktenskap. Av FN:s utvecklingsmål 5.3 i Agenda 2030 framgår vidare att barnäktenskap är att betrakta som en skadlig sedvänja som ska avskaffas. Enligt regeringen är ambitionen att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 – både på hemmaplan och när det gäller att bidra till det globala genomförandet av agendan.

Kvinnors Nätverks principiella hållning är att barnäktenskap som företeelse aldrig ska accepteras eller legitimeras. Kvinnors Nätverk anser utifrån detta att äktenskap som ingåtts när någon av parterna varit under 18 år generellt inte ska erkännas, oavsett parternas anknytning till Sverige eller ålder då frågan aktualiseras.

Utredningen noterar att argumenten för en utvidgning av reglerna om hinder mot erkännande av barnäktenskap även kan appliceras på personer som fortfarande är unga vuxna, till exempel i åldern 18-20 år, vid ankomsten till Sverige. Om ett generellt icke godkännande inte skulle komma i fråga anser Kvinnors Nätverk att en lag om hinder mot att erkänna barnäktenskap i vart fall även bör om­fatta personer som är i denna åldersgrupp vid ankomsten till Sverige.

Kvinnors Nätverk motsätter sig förslaget om att undantagsbestämmelsen om synnerliga skäl ska finnas kvar när det gäller erkännande av äktenskap där någon av parterna är under 18 år. Kvinnors Nätverk ser att en sådan undantagsbestämmelse som föreslås i utredningen öppnar upp för fortsatt dubbla måttstockar när det gäller barns rättigheter, beroende på barnets ursprung, då det i praktiken kan komma att innebära att vissa barn tillåts vara gifta i Sverige.

Läs hela remissvaret.

Yttrande: Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten

Kvinnors Nätverk har tillsammans med TRIS (Tjejers rätt i samhället) lämnat ett yttrande över Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten” från Socialstyrelsen.

Kvinnors Nätverk och TRIS finner det problematiskt att vägledningen inte håller en tydlig linje när det gäller gränsen mellan barn och vuxen, barns rätt att vara barn och synen på frivillighet och tvång att ingå barnäktenskap. Vi efterlyser ett tydligt, universellt barnperspektiv, som inte gör skillnad på barn utifrån deras ursprung.

Vi anser även att vägledningen brister i ett hot- och riskperspektiv. Mot bakgrund av vår erfarenhet av målgruppen och kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld samt kopplingen till barn- och tvångsäktenskap, anser vi att alla fall där man får kännedom om att ett barn är gift ska utredas nogsamt. En hot- och riskbedömning ska göras omgående och därefter uppdateras kontinuerligt. Samtal med barnet bör så långt som möjligt hållas enskilt. Kontakt med vårdnadshavare innan en riskbedömning är gjord och barnets eventuella behov av skydd är tillgodosett kan få förödande konsekvenser. Dessa är några av punkterna som enligt vår mening bör tydliggöras i vägledningen.

Vi anser vidare att riskerna med en placering i barnets eget nätverk inte uppmärksammas tillräckligt. Placering i nätverket är enligt vår mening i de flesta fall direkt olämpligt när det gäller barn som uppges vara gifta då individerna i nätverket sannolikt i varierande grad är involverade i det kollektiva förtrycket. En sådan placering kommer vare sig att skydda barnet från att utsättas för den äktenskapliga samlevnaden eller från fortsatt hedersrelaterat våld och förtryck.

Vår erfarenhet från praktiskt stödarbete är att asylsökande barn idag många gånger inte får samma skydd som andra barn i en utsatt situation. Vi anser att vägledningen riskerar att förstärka dessa dubbla måttstockar och önskar en större tydlighet kring att barn inte ska leva i äktenskap och att alla barn har samma rätt till stöd och skydd.

Läs hela yttrandet från Kvinnors Nätverk och TRIS här.

Remissvar från Barnombudsmannen finns att läsa här.

 

 

Remissvar: Utredningar avseende vissa skador och dödsfall (Ds 2017:47)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ds 2017:47 Utredningar avseende vissa skador och dödsfall.

I promemorian lämnas förslag för att utredningsverksamheten enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall, LUD, ska förbättras. Syftet med utredningarna ska enligt promemorian vara att ge regeringen underlag för att fatta beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående.

Kvinnors Nätverk instämmer till stor del med förslagen som förs fram i promemorian.  I vissa avse­enden anser Kvinnors Nätverk dock inte att den föreslagna omfattningen är tillräcklig. Det gäller till exempel vilka fall som ska omfattas av utredningsverksamheten, samt hur begreppet ”närstående” ska definieras.

Läs remissvaret.

Remissvar: Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60).

Kort kan sägas att:

  • Kvinnors Nätverk välkomnar att gränsen för det straffbara området flyttas till frivilligt deltagande som kommunicerats istället för att gå vid användandet av tvångsmedel.
  • Kvinnors Nätverk välkomnar även ett införande av ett oaktsamhetsbrott då detta stadgar att det krävs aktsamhet inför andra personers mående, vakenhet och vilja när det är fråga om sexuella situationer.
  • Kvinnors Nätverk välkomnar att rättsväsendet får utbildning, särskilt domare som ska stärkas i sin ordföranderoll, samt att utbildning om mäns våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck och våld bör ges inom ramen för olika yrkesverksammas grundutbildningar, t.ex. juristers.
  • Kvinnors Nätverk anser därutöver att samhället behöver tillskjuta resurser för att täcka de kostnader som uppstår med anledning av att sexualbrottslagstiftningen förändras.

Läs remissvaret.

Remissvar: Stockholm stads program mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Förslag till Stockholms stads program mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020.

Kvinnors Nätverk välkomnar Stockholm stads ambition att upprätta ett program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och tydliggörandet i programmet att hedersrelaterat våld och förtryck har drag som särskiljer detta från annat våld i nära relationer.

Kvinnors Nätverk anser dock att programmet i flera beskrivningar och förslag uppvisar brist på kunskap om, och hänsyn till, det hedersrelaterade våldets uttryck och konsekvenser.

Kvinnors Nätverk anser vidare att programmets mål och delmål är långt ifrån tillräckliga när det gäller det preventiva arbetet mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.

Kvinnors Nätverk riktar även kritik mot att barnperspektivet och barnets rätt till ett liv utan hot och våld inte särskilt lyfts upp i programmet.

Läs remissvaret.

Remissvar: Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69).

Utredningen har haft uppdrag att bland annat lämna förslag på hur personer som lever under hot eller förföljelse eller som i övrigt har behov av skydd kan få ett starkare skydd för sina personuppgifter i folkbokföringsregistret.

Kvinnors Nätverk ställer sig positivt till flertalet av utredningens förslag. De svårigheter som vår målgrupp möter, i förhållande till Skatteverket, domstolar, andra myndigheter samt kommersiella aktörer behandlas i utredningen. Flera av de områden där Kvinnors Nätverk och vår målgrupp möter svårigheter föreslås dock utredas ytterligare, vilket visar på den komplexitet som finns och hur svårt det är att säkerställa säkerheten för dem som lever med hot. Det hade varit önskvärt med färdiga förslag på flera av de områdena för att skapa ett fungerande system för dem som behöver leva med skyddade personuppgifter.

Läs remissvaret.

Remissvar: Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71).

Syftet med utredningen har varit att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga som tvångsvårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård.

Kvinnors Nätverk välkomnar utredningens ansats att stärka barnens rätt vid tvångsvård och att det ska ställas höga krav på rättssäkerhet och kvalitet på den vård som ges. Kvinnors Nätverk anser dock att hade varit önskvärt att man inom ramen för utredningen ytterligare hade stärkt skyddet för barn och unga utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Kvinnors Nätverk delar inte utredningens slutsats att man genom förslagen om socialnämndens beslutsunderlag, samverkan under en placering och innehållet i institutionsvården bidrar till att barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck tillförsäkras skydd och en god vård. Kvinnors Nätverk menar att ovanstående inte är tillräckligt för att tillförsäkra en god vård för den målgruppen.

Läs remissvaret.

Remissvar: Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Remissvar 22 oktober, 2015

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55).

Strategin ska utgöra en grund för uppföljning och utvärdering av regeringens insatser för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Uppdraget har även omfattat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Kvinnors Nätverk delar uppfattningen om att det är viktigt att inom området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld ta ett strategiskt helhetsgrepp, med kort- och långsiktiga mål och uppföljning. Vår erfarenhet från att ha varit verksamma inom detta område i över 20 år gör dock att vi är tveksamma till att ett så pass ambitiöst förslag som utredningen lägger kommer att genomföras i praktiken. Denna tveksamhet handlar dock inte om utredningen eller dess förslag utan om att det kommer krävas av den politiska nivån att visa handlingskraft och en vilja att prioritera dessa frågor.

Läs remissvaret.

Remissvar: Statligt stöd till civila samhället (Ds 2015:38)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen om Statligt stöd till det civila samhället (Ds 2015:38).

Utredningens uppdrag har varit att genomföra en översyn av de statliga stöden till organisationer inom det civila samhället inom områdena integration, diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi och andra former av intolerans samt nationella minoriteter.

Kvinnors Nätverk har i stort sett inget att invända mot utredningens förslag. Kvinnors Nätverk anser dock inte att det är tillräckligt att granska stadgar, policydokument, verksamhetsberättelser med mera för att säkerställa att organisationer som erhåller statsbidrag respekterar värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle, då denna typ av dokument ofta kan vara mycket allmänt hållna. Det vore enligt vår mening önskvärt organisationer vid ansökan får besvara ett antal konkreta frågor rörande organisationens inställning i frågor som till exempel lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt inställningen till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med mera.

Läs remissvaret.

Remissvar: Våld i nära relationer – en folkhälsofråga SOU 2014:49

Kvinnors Nätverk lämnade i oktober remissvar till utredningen Våld i nära relationer – en folkhälsofråga, SOU 2014:49.

Den nationella samordnaren har under två år arbetat med att verka för bättre effektivitet, kvalitet och långsiktighet i samhällets insatser mot våld i nära relationer. I sitt slutbetänkande lämnar nationella samordnaren ett 50-tal förslag om hur samhällets insatser mot våld i nära relationer kan utvecklas.

Kvinnors Nätverk anser att utredningen tar upp situationer och förbättringsåtgärder som är viktiga för att arbeta med och ta större hänsyn till individer utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Däremot menar Kvinnors Nätverk att utredningen tyvärr inte tar det helhetsgrepp som krävs för att åstadkomma förändringar, utifrån hur den praktiska verkligheten ser ut. Flera av utredningens förslag siktar in sig på viktiga problem, men Kvinnors Nätverk hade önskat mer utvecklade förslag i samma riktning.

Läs remissvaret här.