Remissvar: Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57).

Kvinnors Nätverk tillstyrker förslaget om ett särskilt hedersbrott, men ställer sig tveksamt till att i så stor utsträckning utgå från den nuvarande modellen gällande lagstiftningen kring fridskränkningsbrott. Kvinnors Nätverk menar att det behöver utredas hur man kan anpassa lagstiftningen för att bättre komma till rätta med den hedersrelaterade brottsligheten så att rättsväsendet kan hantera situationer med flera gärningspersoner där uppsåtet sträcker sig förbi de egna handlingarna.

Kvinnors Nätverk anser, till skillnad från utredningen, att det systematiska hedersrelaterade förtrycket och våldet bör ses som en form av perdurerande brott – det vill säga brott som pågår löpande under en längre tid – istället för enskilda, avgränsade brottshandlingar. Vidare handlar det många gånger om brottsoffer som redan som barn utsätts för kontroll, begränsningar, hot och våld från familj, släkt och andra personer som barnet befinner sig i beroendeställning till. Givet detta anser Kvinnors Nätverk, till skillnad från utredningen, att preskriptionstiden för den nya brottstypen i vart fall ska börja räknas från det att målsägande fyllt 18 år.

Kvinnor Nätverk anser vidare att behovet av ytterligare straffrättsliga lagändringar bör utredas för att täcka in fler hedersrelaterade gärningar. Kontroll, begränsningar och psykiskt våld innebär allvarliga kränkningar av individens mänskliga fri- och rättigheter och Kvinnors Nätverk anser att psykisk misshandel, som kontrollerande beteende, bör kriminaliseras. En liknande sådan lagstiftning finns idag i Storbritannien.

Kvinnors Nätverk välkomnar förslaget om att den nya brottstypen utformas utan närståenderekvisit. Utifrån organisationens mångåriga arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och med stöd till våldsutsatta, är vår erfarenhet att våldet och förtrycket många gånger utövas av närstående men inte på något sätt är begränsat till den krets som kan räknas som närstående.

Kvinnors Nätverk välkomnar förslaget att den nya brottstypen ska undantas kravet på dubbel straffbarhet, dvs gärningspersoner ska kunna straffas för gärningar som utförs utomlands även om dessa inte är straffbara i det land de begås. Vi vet att många unga utsätts för hedersrelaterat hot och våld under resor till familjens ursprungsland, och Kvinnors Nätverk menar att gärningarna är lika straffvärda oavsett om de utförs på svensk eller utländsk mark.

Läs hela remissvaret här.

Ny lag 1 juli 2020: utreseförbud, barnäktenskapsbrott mm.

Den 1 juli 2020 börjar nya lagar gälla för att öka skyddet mot hedersrelaterat våld inklusive barnäktenskap och könsstympning. Kvinnors Nätverk har tidigare lämnat remissvar till utredningen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69), som ligger till grund för de nya lagarna om hedersbrott. De nya lagarna innebär bland annat:

  • Det blir möjligt för socialnämnden att utfärda ett utreseförbud när ett barn riskerar att föras utomlands för att giftas bort eller könsstympas genom ändringar i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
  • Ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, införs vilket även gör det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap.
  • Brottet vilseledande till tvångsäktenskapsresa ändras till vilseledande till äktenskaps­resa och innefattar även situationer som avses i bestämmelsen om barnäktenskaps­brott.
  • En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv införs.

Nedan finns kortfattad information om lagändringarna. Mer information finns i Socialstyrelsens meddelandeblad Utreseförbud och barnäktenskapsbrott m.m. – Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (Socialstyrelsens meddelandeblad nr 4/2020).

Utreseförbud
Ett utreseförbud ska kunna utfärdas om det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapslik­nande förbindelse eller könsstympas (31a§ LVU). Formuleringen förs utomlands tar sikte på situationer då någon annan för ut barnet ur landet, antingen genom att resa med barnet eller på annat sätt verkar för att en sådan resa ska komma till stånd, t.ex. genom att anordna eller planera resan. Med uttrycket eller lämnar Sverige tydliggörs att även sådana situationer då barnet själv tar initiativ till att lämna landet för att ingå äktenskap eller en äktenskapslik­nande förbindelse eller könsstympas omfattas av bestämmelsen. Möjligheten att utfärda utreseförbud eller ett tillfälligt utreseförbud omfattar även barn som inte är svenska medborgare.

Utreseförbud kan meddelas oavsett om förutsättningarna för vård enligt LVU är uppfyllda eller inte. Avsikten är heller inte att ett utreseförbud ska ersätta ett beslut om vård enligt LVU, utan utreseförbudet ska ses som ett komplement till vården. Observera att ett utrese­förbud kan leda till att hotbilden mot ett barn som lever i en hederskontext förstärks. Om så är fallet kan det innebära att förutsättningarna för beredande av vård enligt LVU uppstår.

Ett utreseförbud eller tillfälligt utreseförbud ska kunna utgöra både hinder mot att utfärda pass, och skäl för att återkalla ett redan utfärdat pass. Det kan i vissa fall även gälla rese­dokument som Migrationsverket utfärdar för barn som inte är svenska medborgare.

Den som för ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud eller ett tillfälligt utreseför­bud döms till fängelse i högst två år. Straffbestämmelsen är tillämplig oavsett vem som över­träder ett utreseförbud och är där­med inte begränsad till t.ex. barnets vårdnadshavare eller släktingar.

En ny straffbestämmelse om barnäktenskapsbrott
Barnäktenskapsbrott avser fall där en gärningsperson genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår ett barn att ingå ett äktenskap eller äktenskapsliknande för­bindelse. Därutöver omfattas också fall där barnet förmås eller tillåts ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt 18 år.

Bestämmelsen om barnäktenskapsbrott innebär att det saknar betydelse om barnet uttrycker en vilja att ingå äktenskapet eller inte för att det ska vara straffbart. Redan mycket subtila påtryckningar kan vara tillräckligt för att kriteriet förmå ska anses uppfyllt. Även den som gifter sig med ett barn kan straffas om personen ifråga anses ha förmått barnet att gifta sig. Bestämmelsen straffbelägger även den som tillåter ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Det kan t.ex. handla om att en vårdnadshavare ger sin tillåtelse till äktenskapet eller att vårdnadshavaren trots kännedom om ett planerat äkten­skap inte ingriper för att förhindra äktenskapet utan förhåller sig passiv. Straffet för barn­äktenskapsbrott är fängelse i högst fyra år.

Vilseledande till äktenskapsresa
Den tidigare bestämmelsen om vilseledande till tvångsäktenskapsresa utvidgas till att även omfatta situationer där ett barn genom vilseledande förmås resa till en annan stat än den där barnet bor, i syfte att barnet där ska utsattas för en sådan gärning som avses i bestäm­melsen om barnäktenskapsbrott. Brottet benämns som vilseledande till äktenskapsresa och straffet är fängelse i högst två år.

En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv
En särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv införs. Det innebär att det vid bedömningen av straffvärdet av ett brott ska ses som en försvårande omständighet om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Motivet till detta, menar regeringen, är att offer för heders­rela­terad brottlighet är en synnerligen utsatt grupp som drabbas särskilt svårt och därför bör det finnas ett utrymme att bedöma att brott med hedersmotiv kan ha högre straffvärde än annan likartad brottslighet som inte är hedersrelaterad.

Polisanmälan vid misstanke om brott mot barn
Brotten barnäktenskapsbrott och vilseledande till äktenskapsresa är brott som regleras i 4 kap. brottsbalken, BrB, och omfattas därmed av Socialstyrelsens rekommendation[1] om att socialnämnden skyndsamt bör göra en polisanmälan om det finns misstanke om brott mot ett barn, såvida det inte strider mot barnets bästa. Om det är oklart huruvida en polis­anmälan ska göras, bör polis eller åklagare konsulteras.

[1] Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:6) om handläggning av ärenden som gäller barn och unga

 

Remissvar: Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Sammanfattning: Kvinnors Nätverk anser det mycket angeläget att hedersrelaterat våld och förtryck uppmärksammas och bekämpas med kraft av såväl rättsväsendet som samhället i övrigt. Kvinnors Nätverk ställer sig dock tveksamt till om en straffskärpningsgrund kommer att få önskad effekt. Kvinnors Nätverk tror att hedersbrott som egen brottsrubricering, beroende på hur denna utformas, kan ha större möjligheter att träffa det systematiska och kollektivt utövade våldet, som innebär en särskilt utsatt belägenhet för brottsoffret. Kvinnors Nätverk vill även lyfta vikten av att motverka stereotypa föreställningar om såväl förövare som brottsoffer i en hedersrelaterad kontext. Kvinnors Nätverk välkomnar varmt förslaget om en kriminalisering av barnäktenskap. Kvinnors Nätverk ställer sig bakom förslaget om möjlighet att utfärda reseförbud men anser att detta även bör kunna omfatta unga vuxna. Kvinnors Nätverk instämmer med förslaget att ett utreseförbud ska medföra hinder att utfärda pass, utgöra skäl att återkalla pass samt att även främlingspass och resedokument inkluderas. Slutligen ser Kvinnors Nätverk behov av bland annat utökad myndighetssamverkan, en nationell enhet med samordnings- och operativt ansvar när det gäller personer som förts utomlands samt efterlyser bättre möjligheter till långsiktigt stöd för våldsutsatta.

Läs hela remissvaret här.

Remissvar: Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Utvidgat hinder mot erkännande av barnäktenskap (SOU 2017:96).

Utredningen föreslår att reglerna om hinder mot erkännande utvidgas till fall då, oavsett parternas anknytning till Sverige, någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Regeln om synnerliga skäl bör enligt utredningen finnas kvar och vara tillämplig även vid nu gällande förslag om hinder mot erkännande.

Kvinnors Nätverk välkomnar en skärpning av lagstiftningen när det gäller erkännande av barnäktenskap som ingåtts utomlands.

Enligt såväl FN:s barnrättskommitté som CEDAW-kommittén för avskaffande av all diskriminering mot kvinnor anses ett barn inte kunna uttrycka sitt fulla, fria och informerade samtycke till äktenskap och barnäktenskap är därför att betrakta som en form av tvångsäktenskap. Av FN:s utvecklingsmål 5.3 i Agenda 2030 framgår vidare att barnäktenskap är att betrakta som en skadlig sedvänja som ska avskaffas. Enligt regeringen är ambitionen att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 – både på hemmaplan och när det gäller att bidra till det globala genomförandet av agendan.

Kvinnors Nätverks principiella hållning är att barnäktenskap som företeelse aldrig ska accepteras eller legitimeras. Kvinnors Nätverk anser utifrån detta att äktenskap som ingåtts när någon av parterna varit under 18 år generellt inte ska erkännas, oavsett parternas anknytning till Sverige eller ålder då frågan aktualiseras.

Utredningen noterar att argumenten för en utvidgning av reglerna om hinder mot erkännande av barnäktenskap även kan appliceras på personer som fortfarande är unga vuxna, till exempel i åldern 18-20 år, vid ankomsten till Sverige. Om ett generellt icke godkännande inte skulle komma i fråga anser Kvinnors Nätverk att en lag om hinder mot att erkänna barnäktenskap i vart fall även bör om­fatta personer som är i denna åldersgrupp vid ankomsten till Sverige.

Kvinnors Nätverk motsätter sig förslaget om att undantagsbestämmelsen om synnerliga skäl ska finnas kvar när det gäller erkännande av äktenskap där någon av parterna är under 18 år. Kvinnors Nätverk ser att en sådan undantagsbestämmelse som föreslås i utredningen öppnar upp för fortsatt dubbla måttstockar när det gäller barns rättigheter, beroende på barnets ursprung, då det i praktiken kan komma att innebära att vissa barn tillåts vara gifta i Sverige.

Läs hela remissvaret.

Yttrande: Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten

Kvinnors Nätverk har tillsammans med TRIS (Tjejers rätt i samhället) lämnat ett yttrande över Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta Vägledning till socialtjänsten” från Socialstyrelsen.

Kvinnors Nätverk och TRIS finner det problematiskt att vägledningen inte håller en tydlig linje när det gäller gränsen mellan barn och vuxen, barns rätt att vara barn och synen på frivillighet och tvång att ingå barnäktenskap. Vi efterlyser ett tydligt, universellt barnperspektiv, som inte gör skillnad på barn utifrån deras ursprung.

Vi anser även att vägledningen brister i ett hot- och riskperspektiv. Mot bakgrund av vår erfarenhet av målgruppen och kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld samt kopplingen till barn- och tvångsäktenskap, anser vi att alla fall där man får kännedom om att ett barn är gift ska utredas nogsamt. En hot- och riskbedömning ska göras omgående och därefter uppdateras kontinuerligt. Samtal med barnet bör så långt som möjligt hållas enskilt. Kontakt med vårdnadshavare innan en riskbedömning är gjord och barnets eventuella behov av skydd är tillgodosett kan få förödande konsekvenser. Dessa är några av punkterna som enligt vår mening bör tydliggöras i vägledningen.

Vi anser vidare att riskerna med en placering i barnets eget nätverk inte uppmärksammas tillräckligt. Placering i nätverket är enligt vår mening i de flesta fall direkt olämpligt när det gäller barn som uppges vara gifta då individerna i nätverket sannolikt i varierande grad är involverade i det kollektiva förtrycket. En sådan placering kommer vare sig att skydda barnet från att utsättas för den äktenskapliga samlevnaden eller från fortsatt hedersrelaterat våld och förtryck.

Vår erfarenhet från praktiskt stödarbete är att asylsökande barn idag många gånger inte får samma skydd som andra barn i en utsatt situation. Vi anser att vägledningen riskerar att förstärka dessa dubbla måttstockar och önskar en större tydlighet kring att barn inte ska leva i äktenskap och att alla barn har samma rätt till stöd och skydd.

Läs hela yttrandet från Kvinnors Nätverk och TRIS här.

Remissvar från Barnombudsmannen finns att läsa här.

 

 

Remissvar: Utredningar avseende vissa skador och dödsfall (Ds 2017:47)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ds 2017:47 Utredningar avseende vissa skador och dödsfall.

I promemorian lämnas förslag för att utredningsverksamheten enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende vissa dödsfall, LUD, ska förbättras. Syftet med utredningarna ska enligt promemorian vara att ge regeringen underlag för att fatta beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående.

Kvinnors Nätverk instämmer till stor del med förslagen som förs fram i promemorian.  I vissa avse­enden anser Kvinnors Nätverk dock inte att den föreslagna omfattningen är tillräcklig. Det gäller till exempel vilka fall som ska omfattas av utredningsverksamheten, samt hur begreppet ”närstående” ska definieras.

Läs remissvaret.

Remissvar: Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60).

Kort kan sägas att:

  • Kvinnors Nätverk välkomnar att gränsen för det straffbara området flyttas till frivilligt deltagande som kommunicerats istället för att gå vid användandet av tvångsmedel.
  • Kvinnors Nätverk välkomnar även ett införande av ett oaktsamhetsbrott då detta stadgar att det krävs aktsamhet inför andra personers mående, vakenhet och vilja när det är fråga om sexuella situationer.
  • Kvinnors Nätverk välkomnar att rättsväsendet får utbildning, särskilt domare som ska stärkas i sin ordföranderoll, samt att utbildning om mäns våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck och våld bör ges inom ramen för olika yrkesverksammas grundutbildningar, t.ex. juristers.
  • Kvinnors Nätverk anser därutöver att samhället behöver tillskjuta resurser för att täcka de kostnader som uppstår med anledning av att sexualbrottslagstiftningen förändras.

Läs remissvaret.

Remissvar: Stockholm stads program mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Förslag till Stockholms stads program mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2020.

Kvinnors Nätverk välkomnar Stockholm stads ambition att upprätta ett program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och tydliggörandet i programmet att hedersrelaterat våld och förtryck har drag som särskiljer detta från annat våld i nära relationer.

Kvinnors Nätverk anser dock att programmet i flera beskrivningar och förslag uppvisar brist på kunskap om, och hänsyn till, det hedersrelaterade våldets uttryck och konsekvenser.

Kvinnors Nätverk anser vidare att programmets mål och delmål är långt ifrån tillräckliga när det gäller det preventiva arbetet mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.

Kvinnors Nätverk riktar även kritik mot att barnperspektivet och barnets rätt till ett liv utan hot och våld inte särskilt lyfts upp i programmet.

Läs remissvaret.

Remissvar: Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69).

Utredningen har haft uppdrag att bland annat lämna förslag på hur personer som lever under hot eller förföljelse eller som i övrigt har behov av skydd kan få ett starkare skydd för sina personuppgifter i folkbokföringsregistret.

Kvinnors Nätverk ställer sig positivt till flertalet av utredningens förslag. De svårigheter som vår målgrupp möter, i förhållande till Skatteverket, domstolar, andra myndigheter samt kommersiella aktörer behandlas i utredningen. Flera av de områden där Kvinnors Nätverk och vår målgrupp möter svårigheter föreslås dock utredas ytterligare, vilket visar på den komplexitet som finns och hur svårt det är att säkerställa säkerheten för dem som lever med hot. Det hade varit önskvärt med färdiga förslag på flera av de områdena för att skapa ett fungerande system för dem som behöver leva med skyddade personuppgifter.

Läs remissvaret.

Remissvar: Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71).

Syftet med utredningen har varit att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga som tvångsvårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård.

Kvinnors Nätverk välkomnar utredningens ansats att stärka barnens rätt vid tvångsvård och att det ska ställas höga krav på rättssäkerhet och kvalitet på den vård som ges. Kvinnors Nätverk anser dock att hade varit önskvärt att man inom ramen för utredningen ytterligare hade stärkt skyddet för barn och unga utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Kvinnors Nätverk delar inte utredningens slutsats att man genom förslagen om socialnämndens beslutsunderlag, samverkan under en placering och innehållet i institutionsvården bidrar till att barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck tillförsäkras skydd och en god vård. Kvinnors Nätverk menar att ovanstående inte är tillräckligt för att tillförsäkra en god vård för den målgruppen.

Läs remissvaret.