Remissvar: Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap Ju2013/6402/L2

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar (se nedan) till promemorian Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap (Ju2013/6402/L2) från Justitiedepartementet. I promemorian behandlas frågan om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap, dvs. äktenskap som ingåtts utan att båda parter varit närvarande vid vigseln. I syfte att stärka skyddet för barn och vuxna mot ofrivilliga äktenskap föreslås att ett sådant fullmaktsäktenskap som utgångspunkt inte ska erkännas i Sverige, om minst en av parterna hade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks.

Remissvar
Promemoria Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap, Ju2013/6402/L2 
Kvinnors Nätverk välkomnar att Justitiedepartementet tagit till sig av de förslag och kommentarer som personer med spetskompetens inom området lämnat avseende utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35). Ett stärkt skydd mot barn- och tvångsäktenskap är ytterst angeläget, och som påpekades i Kvinnors Nätverks remissvar till SOU 2012:35 är det vår erfarenhet att accepterandet av fullmaktsäktenskap ingångna utomlands försvårar arbetet med att förhindra barn- och tvångsäktenskap.

Kvinnors Nätverk ställer sig bakom promemorians förslag om att utländska fullmaktsäktenskap som utgångspunkt inte ska erkännas i Sverige, om minst en av parterna hade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks.

Vi motsätter oss inte förslaget att fullmaktsäktenskap ska kunna erkännas i undantagsfall, men menar att detta bör ske mycket restriktivt. Vi anser att det i propositionen på ett tydligare sätt än i promemorian bör framgå vilka situationer som omfattas av undantaget. Exempelvis bör graviditet enligt vår uppfattning inte vara ett skäl till att acceptera fullmaktsäktenskap. Detta för att undvika situationer där unga kvinnor pressas att bli gravida. Innan ett fullmaktsäktenskap erkänns måste det enligt vår mening genomföras en grundlig utredning för att säkerställa att det inte rör sig om ett tvångs­äktenskap. En ordning där parterna gemensamt intygar att de frivilligt ingått äktenskap är inte tillräcklig då den tvingade parten, såsom det framhålls i promemorian, sannolikt skulle intyga för svenska myndigheter att äktenskapet ingåtts frivilligt.

Vi anser även att en statlig uppföljning bör göras två år efter lagändringen, i syfte att klargöra i vilken omfattning och utvärdera i vilka situationer undantaget har använts.

Stockholm 2013-11-28

Leila Qaraee
Ordförande Kvinnors Nätverk

Share Button