Den nya nationella strategin som ska bekämpa hedersrelaterat förtryck och våld kan göra mycket nytta. Men bara om man tar till sig den kunskap som finns på området. Det anser Kvinnors nätverk, som arbetat aktivt med frågan sedan 1994.

Regeringen berättade på torsdagen att de inrättar en jämställdhetsmyndighet med start 2018. Man lägger också fram en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, där hedersrelaterat våld ingår.

I skenet av den senaste tidens debatt i frågan är det viktigt att arbetet styrs utan att vikta sig mot någon särskild grupp. Det gäller såväl den nya nationella strategin som ledningen av den nya myndigheten.

– Hedersrelaterat förtryck och våld uppmärksammades runt år 2000 efter morden på Fadime och Pela. Sedan dess har mycket hänt på området. Och kunskapen har blivit större för frågorna ute i landet. Men fortfarande finns mycket kvar att göra. Samhället har inte råd att börja om från noll, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors nätverk.

Debatten just nu är polariserad, anser Kvinnors nätverk, mellan grupper som vill koppla problemen till etnicitet och dem som helt och hållet vill koppla dem till mäns våld mot kvinnor.

Kultur och religion har förvisso med frågan att göra, men nyanserna är många. Vikten av en bred förståelse för problematiken behövs.

– Vår oro är att någon av grupperna ska få grepp om myndigheten. Man måste arbeta balanserat och ligga i framkant. Hedersrelaterad problematik är ett stort problem i samhället som drabbar flickor, pojkar och vuxna kvinnor och som yttrar sig i form av olika former av utsatthet, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning, självmord och ibland mord. Man måste agera nu och man måste agera rätt.

Kvinnors nätverk grundades 1994 och har sedan dess arbetat med hedersrelaterat förtryck och våld. Föreningen driver även en mottagning för drabbade ungdomar.

Kontaktuppgifter media:
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk.
Telefon: 0702223538