Cecilia Brink, M, har med anledning av sexuella ofredanden på Eriksdalsbadet ställt frågor till kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter kring hur staden på kort och lång sikt kan säkra kvinnors trygghet i det offentliga rummet.
Kvinnors Nätverk anser att frågan är särskilt viktig att diskutera just nu, delvis på grund av de händelser som uppmärksammats, delvis på grund av de beslut som kommer att fattas framöver. I början av 2016 beslutade Eriksdalsbadet att kortsiktigt separera bubbelpoolerna. En för kvinnor, en för män, en för båda könen. Detta efter att man uppfattat att problem med sexuella trakasserier ökat.
Hur framtiden ser ut är fortfarande oklar.
Uppdelningen löser praktiskt ett problem som uppstått, och vi tycker att det är rimligt under en kortare period, under tiden andra lösningar tas fram. Däremot löser det inga orsaker till problemen, och skulle lösningen bli permanent har vi orsakat en situation som tyvärr riskerar att skada mer än det hjälper.
Sverige har det senaste seklet åstadkommit mycket inom jämställdhet och för att öka människors frihet. Kvinnors Nätverk ser det som viktigt att inte tumma på dessa rättigheter, som krävt så lång tid att uppnå.
Vi ser samtidigt i vårt arbete hur det finns krafter i samhället som vill dela upp samhället i olika sfärer utefter exempelvis kultur eller religion. Och det är bland annat i skenet av det som vi oroas över uppdelningen på Eriksdalsbadet. Alla människor har rätt att välja hur de vill leva sina liv, men som samhälle kan vi inte ha olika normer och värderingar för exempelvis vilken religion invånarna bekänner sig till.
Samma regler gäller alla. Och det är i den änden vi måste börja.
Fokus bör läggas på den som utför de brottsliga handlingarna. I annat fall påminner lösningen om Östersundspolisens uppmaning till kvinnor att hålla sig inomhus efter flera våldtäkter i kommunen. Alla andra ska inte anpassa sig efter ett fåtal brottslingar. Och våra fri- och rättigheter ska inte behöva avgränsas.
Separerade bubbelpooler är en enkel lösning på ett problem som kan uppfattas som isolerat. Samtidigt har beslutet fått stor uppmärksamhet och blivit en symbolfråga. Genom detta finns en risk att den indirekt kan fungera som ett prejudikat även på annat håll i landet. Frågan kring hur den ”blandade” bubbelpoolen ska uppfattas är också bekymmersam. Hur ska det tolkas om en kvinna väljer att sätta sig där? Väljer kvinnor att alls sätta sig där?
Från Kvinnors Nätverk ser vi positivt på Eriksdalsbadets vilja att utöka kameraövervakning och tillsätta mer personal. Poolerna är i dagsläget trånga, möjligen kan man minska det maximala antalet personer som får sitta i dem. Kan man med kameraövervakning som stöd, som på fotbollsmatcher, stänga av personer som bryter mot badhusets regler, även i de fall de inte direkt bryta mot lagen?
Förhoppningsvis kan man nå en lösning som inte tummar på våra mänskliga fri- och rättigheter, men som samtidigt kan förhindra sexuella övergrepp. Badhusen ska även i fortsättningen vara en plats för alla, tillsammans.
Azam Qarai
Kvinnors Nätverk
