Kvinnors Nätverk positivt till utredning om barnkonventionen som lag

Barnrättighetsutredningen har i dag lämnat förslag på hur barnkonventionen kan bli svensk lagstiftning. En rad förslag har lagts fram för hur man ska kunna stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning.
Kvinnors Nätverk ser positivt på utredningen.
– Det är många barn som drabbats hårt av detta, säger Azam Qarai, verksamhetschef på Kvinnors Nätverk.

Bland annat kommer utredningen fram till att man bör höja kompetensen om barnkonventionen i relevanta yrkesgrupper – och den konkreta situation som dessa upplever, vad barnets rättigheter innebär i verksamheten man verkar i. Man föreslår också en ny straffbestämmelse om misshandel av barn. Myndigheterna ska också jobba hårdare för att anpassa sin verksamhet för barn.

Enligt utredaren Anita Wickström, som deltog i en presskonferens under fredagen, ses inte barn som rättighetsbärare hos myndigheterna, det saknas ofta barnkonsekvensanalyser och man bedömer ofta ”barnets bästa” i allmänna ordalag istället för att se till varje barns unika situation. Utredaren anser att barnets bästa alltid ska utredas i ärenden och mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter.

– Det var på tiden att man gjort det här. Det är många barn som drabbats hårt av att myndigheter inte tagit hänsyn till deras perspektiv. Vi ser positivt på att Barnombudsmannen får i uppdrag att utbilda myndighetspersoner som kommer i kontakt med barn, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

– Barn och ungdomar kommer nu att ha samhället bakom sig. Det har man inte självklart haft tidigare. Då har man hänvisat till den lagstiftning som är nu, och det ska bli skönt att bli av med den.

I utredningen ska barnkonventionen i större utsträckning kopplas till utlänningslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

• Här tar du del av utredningen i sin helhet.

Kontaktuppgifter media:
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk.
Telefon: 0702223538

Därför manifesterade inte Kvinnors Nätverk i Järva

Screen Shot 2016-03-11 at 09.25.15Kvinnors Nätverk manifesterade inte i Järvaområdet på internationella kvinnodagen, något SVT uppmärksammat.

Verksamhetschefen Azam Qarai kommenterar beslutet i tv-inslaget:
– Vi har varit tydliga med vilka regler, normer och begränsningar som gäller hedersrelaterat förtryck. De som försvarar det här förtrycket har då blivit arga på oss. Men vi vill hitta en väg för att inte behöva lämna området.

Se tv-inslaget och läs SVT:s artikel här.

Debatt: Stötta Afghanistans kvinnor i dag, Löfven

I media, Internationellt, Opinion och debatt 4 december, 2015

I dag, 4 december, besöker Afghanistans president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet.

Kvinnors Nätverk har även skrivit en debattartikel i Aftonbladet Debatt idag. Här är artikeln i sin helhet:

I dag tar statsminister Stefan Löfven emot Afghanistans president Ashraf Ghani. De träffas bland annat för att underteckna ett samarbetsavtal på biståndsområdet.

Kvinnors Nätverk har överlämnat ett öppet brev till presidenten. I brevet erinrar vi om några av de flickor och kvinnor som har gått en våldsam död till mötes, de flesta offer för hedersrelaterat våld.

Farkhunda blev känd för omvärlden när hon lynchades av en mobb i Kabul som hade fått för sig att hon hade bränt Koranen. Nyligen stenades 19-åriga Rokhshana till döds. Hon ville inte gifta sig med den som familjen utsett utan rymde med den hon själv ville ha. Otukt var hennes brott enligt dem som grävde ner henne så att bara huvudet stack upp ur sanden och sedan kastade sten på sten tills hennes förtvivlade rop tystnade.

Barnbruden Sahar Gul hittades liggande i halm och dynga med stora hårtussar bortslitna, naglarna utdragna och ansiktet oigenkännligt av alla slag. 16-åriga Bibi Aisha låstes in och misshandlades i två år, lyckades rymma men greps av polisen och återfördes till makens familj. En talibandomstol dömde henne för brottet att ha bringat skam över familjen. Straffet blev att få näsa och öron bortskurna.

Detta är endast ett fåtal berättelser från en brutal verklighet som många afghanska flickor och kvinnor lever i. Flickor som vägrar ingå tvångsäktenskap och kvinnor som förlöper hemmet på grund av misshandel anses smutsa ner familjens heder och ska därför dödas. Våldtäktsoffer gifts bort med gärningsmannen eller döms för otukt och dödas av familjen. Det anses vara en förmildrande omständighet att döda för att rentvå familjens namn och heder och hedersmord resulterar oftast bara i två års fängelse, om det ens straffas.

På senare tid har det höjts röster mot förtrycket. Farkhundas våldsamma död blev en vändpunkt. När hon begravdes bars kistan av kvinnor, något som aldrig tidigare hänt. Det väckte en enorm uppmärksamhet. Några dagar senare demonstrerade tusentals kvinnor och män för rättvisa åt Farkhunda.

I vårt öppna brev uppmanar vi presidenten att lyssna på dem som nu har vågat sig ut på gatorna för att ge röst åt offren och som vill ha ett samhälle präglat av rättvisa i stället för straffrihet för dem som kränker, misshandlar och mördar flickor och kvinnor för att de försöker nyttja en liten gnutta mänsklig frihet. Vi föreslår att den afghanska regeringen tar initiativ till att utarbeta en nationell handlingsplan mot kvinnovåld, i synnerhet hedersrelaterat våld.

De senaste 13 åren har Sverige gett 6,9 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan. Trots detta har effekterna på fattigdom och jämställdhet varit begränsade. Det är dags för självkritik. Vi uppmanar den svenska regeringen och Sida att ge frågor om kvinnoförtryck och våld mot kvinnor högsta prioritet.

Börja att på allvar samarbeta med civilsamhället och de modiga kvinnor som med risk för liv och hälsa kämpar mot kvinnoförtrycket. Kräv av den afghanska regeringen att den utarbetar en långsiktig nationell handlingsplan mot kvinnovåld, en konkret plan som genomsyrar alla samhällssektorer.

Vi är medvetna om att ett samhälle som det afghanska inte kan förändras över en natt. Det är ett mycket långsiktigt arbete att inte bara ändra lagar och myndigheters praxis utan också djupt rotade attityder och beteenden. Men det finns ingen annan väg. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Brott mot mänskliga rättigheter kan aldrig rättfärdigas med hänvisning till kultur, tradition eller religion.

För Kvinnors Nätverk
Leila Qaraee, Ordförande
Azam Qarai, Styrelseledamot

Pressmeddelande: ”Livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan”

Pressmeddelande 2015-12-04

Azam Qarai: ”Livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan”

Våld mot kvinnor i Afghanistan ses som en privat angelägenhet, och våldsbrott för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas.

I samband med den afghanska presidentens statsbesök i dag, 4 december, överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev med krav om handling.

Våldet som drabbar flickor och kvinnor i Afghanistan är utbrett.

En anledning är att våld mot kvinnor ses som en privat angelägenhet, inget som samhället ska lägga sig i. Våldsbrott mot flickor och kvinnor för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas. Tvångsäktenskap är vanligt.

Dessutom riskerar våldtäktsoffer som söker hjälp hos myndigheterna att kastas i fängelse eller att stenas till döds.

– Det är livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk, som arbetar för mänskliga rättigheter både i Sverige och internationellt.

Azam Qarai tog nyligen plats i Stockholm stads råd för mänskliga rättigheter.

– Vi har täta kontakter med kvinnoaktivister i Afghanistan och får regelbundet rapporter om grova övergrepp, trakasserier och våld mot kvinnor och flickor.

I dag, 4 december, besöker landets president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder.

Kvinnors Nätverk vill uppmana den afghanska regeringen att upprätta en nationell handlingsplan för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet. Kvinnors Nätverk, liksom de afghanska kvinnorna som kämpar för sina rättigheter, väntar på trovärdiga svar och lösningar från den afghanska regeringen.

– Det finns många modiga kvinnor i Afghanistan som dagligen riskerar sina liv i kampen för mänskliga rättigheter, säger Azam Qarai.

– De behöver veta att de inte är ensamma, att omvärlden ser och hör. Våld mot flickor och kvinnor, var än det sker i världen, angår oss alla.

Kontakt:
Azam Qarai, styrelseledamot och talesperson, Kvinnors Nätverk
Telefon: 070-222 35 38

Azam Qarai invald i Rådet för mänskliga rättigheter

Hallå där Azam Qarai, du är utvald att sitta i Rådet för mänskliga rättigheter i Stockholms stad. Vad vill du åstadkomma med det?
– Jag vill att den stad jag lever och verkar i ska leva upp till de internationella konventioner som finns på MR-området. Jag vill att mänskliga rättigheter ska gälla alla, utan undantag för kultur, religion och tradition. Rättigheter ska komma även de till del som har en svag position i samhället, t.ex. invandrade kvinnor och barn utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Sedan anser jag att vi tillsammans behöver prata om de problem som finns, t.ex. med ”mjuk radikalisering” i förorterna med ett tydligt antirasistiskt och feministiskt perspektiv.

Du har arbetat länge med ungdomar som gör motstånd mot hedersrelaterade värderingar. Hur kommer du att använda dina erfarenheter?
– Under de snart 20 år som jag har arbetat med ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld och våldsutsatta kvinnor med invandrarbakgrund har jag fått många viktiga erfarenheter. Både hur stödet från samhället fungerar, den strukturella rasism som finns i samhället och hur strukturerna för våldet ser ut. Jag kan nu vara en röst för de som inte själva har möjlighet. I hela mitt liv har jag kämpat för mänskliga rättigheter och specifikt kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Jag är glad att få förtroende att fortsätta med det i Stockholms stads råd för mänskliga rättigheter.

Berätta kort om dig själv!
– Jag är uppvuxen i Iran, har suttit i fängelse där för min kamp för mänskliga rättigheter, och arbetar nu med kvinnors, ungdomars och barns mänskliga rättigheter. Jag är utbildad socionom och steg 1-utbildad samtalsterapeut.

Grattis, hur kommer du att fira?
– Jag är glad och stolt över förtroendet jag fått genom att bli invald i rådet för mänskliga rättigheter. Jag kommer att ta mitt uppdrag på stort allvar och ser fram emot att det drar igång. I övrigt kommer jag som vanligt att arbeta med våra ungdomar på Linnamottagningen, Kvinnors Nätverk, där jag är verksamhetschef och se till att de får ta del av sina mänskliga rättigheter.

Almedalen: Seminarium om bortförda bortgifta ungdomar

Bortförda ungdomar – om samhällets svek och bristande ansvarstagande

Kvinnors Nätverk håller seminarium i Almedalen om bortförda bortgifta ungdomar.

Tid: 30 juni kl 16.00 – 18.00

Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan), sal B22

Vem bär ansvar för unga utsatta för HRV som förts utomlands för att giftas bort? Myndigheter tar inte ansvar och ungdomen lämnas åt sitt öde. Idag tvingas ungdomar sätta sitt hopp till civila samhället, en lösning ovärdig en demokratisk stat. Panelsamtal med politiker och myndighetsrepresentanter.

Kvinnors Nätverk har i 20 år arbetat antirasistiskt och för kvinnors rättigheter, mot hedersrelaterat förtryck och våld. Vi träffar dagligen kvinnor och ungdomar som blir utsatta för våld och förtryck av familj/släkt och/eller partner. Flera av dem är eller riskerar att bli gifta mot sin vilja. Under seminariet berättar vi om unga kvinnor som har förts ur Sverige och blivit eller riskerat att bli bortgifta och hur vi i flera fall sett oss tvungna att själva hämta tillbaka dem till Sverige, eftersom myndigheter som UD, polis eller socialtjänst inte agerar. Ingen myndighet vill ta ansvar utan skjuter problemet ifrån sig. Nationell samverkan mellan myndigheter verkar i det närmaste obefintlig. Ska en bortförd ungdom behöva sätta sitt enda hopp till en frivilligorganisation? När ska myndigheterna ta sitt ansvar? Vi bjuder in politiker och representanter från polis och andra berörda myndigheter för ett samtal kring samhällets ansvar för att hjälpa bortförda ungdomar.

Den nya lagen om barn- och tvångsäktenskap

Kvinnors Nätverk välkomnar den nya lagen som innebär att medverkan till tvångs- eller barnäktenskap kriminaliseras. Hör Azam Qarai, Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen, i Sveriges Radio P1 Människor och tro om lagändringen.

I och med att lagen träder i kraft den 1 juli i år införs ett nytt brott – äktenskapstvång. Redan tidigare har det varit straffbart att förmå någon att gifta sig genom olaga tvång, men vi har sett att detta inte varit tillräckligt. Det blir nu även straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja en persons utsatthet, vilket betyder att även press från föräldrar och släktingar kommer att omfattas av lagen. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet ”vilseledande till tvångsäktenskapsresa” införs. Kraven på trossamfund och vigselförrättare skärps också, bland annat när det gäller att ta reda på om personerna gifter sig av fri vilja. Barn ska inte längre kunna få dispens för att gifta sig, och utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap samt så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas om det finns synnerliga skäl.

Kvinnors Nätverk anser att lagförslagen i sin helhet ter sig väl avvägda. Den stora utmaningen är nu att lagen skall tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner och att det skapas en tydlig praxis där samhället klarar att står upp för varje individs mänskliga rättigheter. Kvinnors Nätverk förordar att en utvärdering av tillämpningen bör ske inom ett par år för att säkerställa att lagen har fått avsedd effekt.

Läs Kvinnors Nätverks remissvar till utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU:2012:35).

I samband med omröstningen om nya lagen antog riksdagen även förslaget om att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Läs Kvinnors Nätverks remissvar till promemorian (Ds 2012:52).

Läs mer om lagändringarna på Riksdagens hemsida.

Sommar, sol och bad – eller tvångsgifte?

Sommarlovet närmar sig. För de flesta unga innebär det sköna dagar, sol och bad, men för vissa är lovet förknippat med stor oro och ångest. Många unga som vänder sig till Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen är oroliga för att bli bortgifta mot sin vilja under sommaren.

Sveriges radio P4 har intervjuat 20-åriga Nadine som tvingats fly undan ett tvångsäktenskap och som nu lever med skyddad identitet, samt Azam Qarai, verksamhetschef på Linnamottagningen. Lyssna på inslaget här.

”Samhället sviker unga som förs bort”

Svenska politiker och myndigheter måste agera för att skapa en tydlig ansvarsfördelning och samordning när det gäller ungdomar som blir bortgifta mot sin vilja under sommaren. Det skriver Azam Qarai, verksamhetschef på Linnamottagningen, i en debattartikel på SvD Opinion.

Vi anser att det är en skam för oss som demokratisk stat att så tydligt svika den här gruppen unga (oftast) kvinnor. I dagsläget tvingas de sätta sitt enda hopp till civilsamhället. Vi kräver att svenska politiker och myndigheter agerar för att skapa en tydlig ansvarsfördelning och samordning i dessa ärenden, och lägger grund för samarbete med andra länder i de här frågorna.

Läs hela artikeln här.

Socialtjänsten brister i uppföljning och barnperspektiv

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen svarar på debattartikel på SvT Debatt

Fyra kvinnor skriver på SVT Debatt om sina egna upplevelser av bristerna i samhället när det gäller stöd och insatser till ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen delar artikelförfattarnas bild av hur ojämn kunskapen är mellan och inom olika socialtjänster och hur det gör att många ungdomar inte får det stöd de behöver och har rätt till.

Artikelförfattarna nämner också Linnamottagningens projekt som avslutades förra året. Men vi måste klargöra att det inte handlade om medling. Vi bedrev under åren 2009-2012 projektet Familjearbete i hederskontext för att undersöka om det gick att förbättra situationen för ungdomar som utsatts för hedersrelaterat förtryck och våld genom att försöka påverka deras föräldrar.

Inga gemensamma samtal mellan föräldrar och ungdom genomfördes, utan ungdomen fick fortsatt skydd och stöd skild från familjen. Vi har hela tiden varit tydliga med att vi inte kompromissar med ungdomens rättigheter eller säkerhet.

Att det trots det gick riktigt illa för några ungdomar har att göra med brister i socialtjänstens uppföljning, rapporterade radioprogrammet Kaliber.

Vår erfarenhet är att den som lämnar sin familj på grund av hedersrelaterat förtryck hamnar i en situation som känslomässigt är mycket svår att hantera. Ska de kunna stå fast vid sitt beslut behöver de omfattande stöd från socialtjänsten under en längre tid. Risken är annars stor att hon ger upp och återvänder till familjen.

Men i dag är den här uppföljningen bristfällig, och i vissa fall helt frånvarande.

Dessutom går socialtjänsten ibland mot våra rekommendationer.  Vi avråder tydligt från insatser som går ut på att försöka återförena ungdomen och familjen. Trots det har socialtjänsten i flera fall försökt göra just det.

Att gå in tidigt i processen och deklarera att man vill arbeta för någon typ av kontakt mellan ungdomen och föräldrarna, menar vi kan vara förödande för ungdomens psykiska återhämtning. Även det kan leda till att de hedersvåldsdrabbade ger upp och återvänder till familjen.

Vi på Linnamottagningen redovisar tydligt vårt arbete och våra slutsatser, just för att myndigheter och andra aktörer som bedriver någon form av förhandling med familjer i hedersrelaterade ärenden ska förstå vilka psykiska och fysiska risker det medför för ungdomen.

Ett grundläggande problem är att det ofta saknas barnperspektiv. 

Det är ett generellt problem att socialtjänsten har ett föräldraperspektiv, men som blir särskilt tydligt i ärenden som handlar om hedersrelaterat förtryck och våld.

Läs hela artikeln här.

Beställ boken om projektet Familjearbete i hederskontext.