Debatt: Det krävs bättre koll på vilka som får stöd

Screen Shot 2016-04-28 at 11.01.20

Debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet 18 april 2016.

Har nationalister verkligen en given roll i civilsamhället? I så fall har ordet tappat sin betydelse. Det är dags för regeringen att sätta ner foten om vilka som förtjänar det allmännas stöd. Det skriver Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

Säg civilsamhället och tankarna förs till folkrörelser som i generationer varit med om att bygga Sverige. Till exempel idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen och kvinnorörelsen. Alla är viktiga aktörer mellan stat och näringsliv som kämpar för mänskliga rättigheter.

När Mehmet Kaplan i ett försök att försvara sitt middagsbesök med ultranationalistiska Grå vargarna hänvisar till ”det turkiska civilsamhället” avser han inte bara de samhällsbyggande organisationer. Ordet civilsamhälle täcker numera alltså även in islamister och högerextremister om man köper Kaplans uttalande.

Kvinnors Nätverk anser att detta är ett hån mot alla idéburna organisationer som varje dag sliter för ett bättre och mer demokratiskt samhälle. I 22 år har vår förening arbetat för mänskliga rättigheter för alla, oavsett religion eller etnicitet.

Kvinnors Nätverk har under en längre tid upplevt att begreppet civilsamhälle har urvattnats. Vi har sett att politiker gärna vänder sig till religiösa organisationer och samfund bland annat för att bolla frågor om kvinnors rättigheter och hedersrelaterad problematik. Det finns en naivitet som är beklaglig och som får allvarliga konsekvenser för samhället. De bidrag som fördelas från staten tvingar ställer inte tillräckliga krav på organisationer och samfund att skriva under på grundläggande mänskliga rättigheter så som hbtq-personers rättigheter eller kvinnors rätt till sin egen kropp och sexualitet. Dessvärre är dessa värden heller inte en självklarhet bland de sammanslutningar som i dag får ekonomiskt stöd från staten.

Det är hög tid för Stefan Löfvens feministiska regering att sätta ned foten och en gång för alla slå fast vilken värdegrund som aldrig får tummas på avseende mänskliga rättigheter. Det är dags att strukturera upp, ställa krav och göra skillnad på dem som fokuserar på människors lika värde – och dem som inte gör det. En första åtgärd för regeringen bör vara att tala klarspråk med och kring ”civilsamhället”.

Vilka förtjänar stöd och inte?

Azam Qarai

talesperson, Kvinnors Nätverk

Svar till MR-rådet om skilda bad

Cecilia Brink, M, har med anledning av sexuella ofredanden på Eriksdalsbadet ställt frågor till kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter kring hur staden på kort och lång sikt kan säkra kvinnors trygghet i det offentliga rummet.

Kvinnors Nätverk anser att frågan är särskilt viktig att diskutera just nu, delvis på grund av de händelser som uppmärksammats, delvis på grund av de beslut som kommer att fattas framöver. I början av 2016 beslutade Eriksdalsbadet att kortsiktigt separera bubbelpoolerna. En för kvinnor, en för män, en för båda könen. Detta efter att man uppfattat att problem med sexuella trakasserier ökat.

Hur framtiden ser ut är fortfarande oklar.

Uppdelningen löser praktiskt ett problem som uppstått, och vi tycker att det är rimligt under en kortare period, under tiden andra lösningar tas fram. Däremot löser det inga orsaker till problemen, och skulle lösningen bli permanent har vi orsakat en situation som tyvärr riskerar att skada mer än det hjälper.

Sverige har det senaste seklet åstadkommit mycket inom jämställdhet och för att öka människors frihet. Kvinnors Nätverk ser det som viktigt att inte tumma på dessa rättigheter, som krävt så lång tid att uppnå.

Vi ser samtidigt i vårt arbete hur det finns krafter i samhället som vill dela upp samhället i olika sfärer utefter exempelvis kultur eller religion. Och det är bland annat i skenet av det som vi oroas över uppdelningen på Eriksdalsbadet. Alla människor har rätt att välja hur de vill leva sina liv, men som samhälle kan vi inte ha olika normer och värderingar för exempelvis vilken religion invånarna bekänner sig till.

Samma regler gäller alla. Och det är i den änden vi måste börja.

Fokus bör läggas på den som utför de brottsliga handlingarna. I annat fall påminner lösningen om Östersundspolisens uppmaning till kvinnor att hålla sig inomhus efter flera våldtäkter i kommunen. Alla andra ska inte anpassa sig efter ett fåtal brottslingar. Och våra fri- och rättigheter ska inte behöva avgränsas.

Separerade bubbelpooler är en enkel lösning på ett problem som kan uppfattas som isolerat. Samtidigt har beslutet fått stor uppmärksamhet och blivit en symbolfråga. Genom detta finns en risk att den indirekt kan fungera som ett prejudikat även på annat håll i landet. Frågan kring hur den ”blandade” bubbelpoolen ska uppfattas är också bekymmersam. Hur ska det tolkas om en kvinna väljer att sätta sig där? Väljer kvinnor att alls sätta sig där?

Från Kvinnors Nätverk ser vi positivt på Eriksdalsbadets vilja att utöka kameraövervakning och tillsätta mer personal. Poolerna är i dagsläget trånga, möjligen kan man minska det maximala antalet personer som får sitta i dem. Kan man med kameraövervakning som stöd, som på fotbollsmatcher, stänga av personer som bryter mot badhusets regler, även i de fall de inte direkt bryta mot lagen?

Förhoppningsvis kan man nå en lösning som inte tummar på våra mänskliga fri- och rättigheter, men som samtidigt kan förhindra sexuella övergrepp. Badhusen ska även i fortsättningen vara en plats för alla, tillsammans.

Azam Qarai
Kvinnors Nätverk

Kvinnors Nätverk positivt till utredning om barnkonventionen som lag

Barnrättighetsutredningen har i dag lämnat förslag på hur barnkonventionen kan bli svensk lagstiftning. En rad förslag har lagts fram för hur man ska kunna stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning.
Kvinnors Nätverk ser positivt på utredningen.
– Det är många barn som drabbats hårt av detta, säger Azam Qarai, verksamhetschef på Kvinnors Nätverk.

Bland annat kommer utredningen fram till att man bör höja kompetensen om barnkonventionen i relevanta yrkesgrupper – och den konkreta situation som dessa upplever, vad barnets rättigheter innebär i verksamheten man verkar i. Man föreslår också en ny straffbestämmelse om misshandel av barn. Myndigheterna ska också jobba hårdare för att anpassa sin verksamhet för barn.

Enligt utredaren Anita Wickström, som deltog i en presskonferens under fredagen, ses inte barn som rättighetsbärare hos myndigheterna, det saknas ofta barnkonsekvensanalyser och man bedömer ofta ”barnets bästa” i allmänna ordalag istället för att se till varje barns unika situation. Utredaren anser att barnets bästa alltid ska utredas i ärenden och mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter.

– Det var på tiden att man gjort det här. Det är många barn som drabbats hårt av att myndigheter inte tagit hänsyn till deras perspektiv. Vi ser positivt på att Barnombudsmannen får i uppdrag att utbilda myndighetspersoner som kommer i kontakt med barn, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

– Barn och ungdomar kommer nu att ha samhället bakom sig. Det har man inte självklart haft tidigare. Då har man hänvisat till den lagstiftning som är nu, och det ska bli skönt att bli av med den.

I utredningen ska barnkonventionen i större utsträckning kopplas till utlänningslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

• Här tar du del av utredningen i sin helhet.

Kontaktuppgifter media:
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk.
Telefon: 0702223538

Debatt: Stötta Afghanistans kvinnor i dag, Löfven

I media, Internationellt, Opinion och debatt 4 december, 2015

I dag, 4 december, besöker Afghanistans president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet.

Kvinnors Nätverk har även skrivit en debattartikel i Aftonbladet Debatt idag. Här är artikeln i sin helhet:

I dag tar statsminister Stefan Löfven emot Afghanistans president Ashraf Ghani. De träffas bland annat för att underteckna ett samarbetsavtal på biståndsområdet.

Kvinnors Nätverk har överlämnat ett öppet brev till presidenten. I brevet erinrar vi om några av de flickor och kvinnor som har gått en våldsam död till mötes, de flesta offer för hedersrelaterat våld.

Farkhunda blev känd för omvärlden när hon lynchades av en mobb i Kabul som hade fått för sig att hon hade bränt Koranen. Nyligen stenades 19-åriga Rokhshana till döds. Hon ville inte gifta sig med den som familjen utsett utan rymde med den hon själv ville ha. Otukt var hennes brott enligt dem som grävde ner henne så att bara huvudet stack upp ur sanden och sedan kastade sten på sten tills hennes förtvivlade rop tystnade.

Barnbruden Sahar Gul hittades liggande i halm och dynga med stora hårtussar bortslitna, naglarna utdragna och ansiktet oigenkännligt av alla slag. 16-åriga Bibi Aisha låstes in och misshandlades i två år, lyckades rymma men greps av polisen och återfördes till makens familj. En talibandomstol dömde henne för brottet att ha bringat skam över familjen. Straffet blev att få näsa och öron bortskurna.

Detta är endast ett fåtal berättelser från en brutal verklighet som många afghanska flickor och kvinnor lever i. Flickor som vägrar ingå tvångsäktenskap och kvinnor som förlöper hemmet på grund av misshandel anses smutsa ner familjens heder och ska därför dödas. Våldtäktsoffer gifts bort med gärningsmannen eller döms för otukt och dödas av familjen. Det anses vara en förmildrande omständighet att döda för att rentvå familjens namn och heder och hedersmord resulterar oftast bara i två års fängelse, om det ens straffas.

På senare tid har det höjts röster mot förtrycket. Farkhundas våldsamma död blev en vändpunkt. När hon begravdes bars kistan av kvinnor, något som aldrig tidigare hänt. Det väckte en enorm uppmärksamhet. Några dagar senare demonstrerade tusentals kvinnor och män för rättvisa åt Farkhunda.

I vårt öppna brev uppmanar vi presidenten att lyssna på dem som nu har vågat sig ut på gatorna för att ge röst åt offren och som vill ha ett samhälle präglat av rättvisa i stället för straffrihet för dem som kränker, misshandlar och mördar flickor och kvinnor för att de försöker nyttja en liten gnutta mänsklig frihet. Vi föreslår att den afghanska regeringen tar initiativ till att utarbeta en nationell handlingsplan mot kvinnovåld, i synnerhet hedersrelaterat våld.

De senaste 13 åren har Sverige gett 6,9 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan. Trots detta har effekterna på fattigdom och jämställdhet varit begränsade. Det är dags för självkritik. Vi uppmanar den svenska regeringen och Sida att ge frågor om kvinnoförtryck och våld mot kvinnor högsta prioritet.

Börja att på allvar samarbeta med civilsamhället och de modiga kvinnor som med risk för liv och hälsa kämpar mot kvinnoförtrycket. Kräv av den afghanska regeringen att den utarbetar en långsiktig nationell handlingsplan mot kvinnovåld, en konkret plan som genomsyrar alla samhällssektorer.

Vi är medvetna om att ett samhälle som det afghanska inte kan förändras över en natt. Det är ett mycket långsiktigt arbete att inte bara ändra lagar och myndigheters praxis utan också djupt rotade attityder och beteenden. Men det finns ingen annan väg. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Brott mot mänskliga rättigheter kan aldrig rättfärdigas med hänvisning till kultur, tradition eller religion.

För Kvinnors Nätverk
Leila Qaraee, Ordförande
Azam Qarai, Styrelseledamot

Almedalen: Seminarium om bortförda bortgifta ungdomar

Bortförda ungdomar – om samhällets svek och bristande ansvarstagande

Kvinnors Nätverk håller seminarium i Almedalen om bortförda bortgifta ungdomar.

Tid: 30 juni kl 16.00 – 18.00

Plats: Campus Gotland, Cramérgatan 3 (tidigare Högskolan), sal B22

Vem bär ansvar för unga utsatta för HRV som förts utomlands för att giftas bort? Myndigheter tar inte ansvar och ungdomen lämnas åt sitt öde. Idag tvingas ungdomar sätta sitt hopp till civila samhället, en lösning ovärdig en demokratisk stat. Panelsamtal med politiker och myndighetsrepresentanter.

Kvinnors Nätverk har i 20 år arbetat antirasistiskt och för kvinnors rättigheter, mot hedersrelaterat förtryck och våld. Vi träffar dagligen kvinnor och ungdomar som blir utsatta för våld och förtryck av familj/släkt och/eller partner. Flera av dem är eller riskerar att bli gifta mot sin vilja. Under seminariet berättar vi om unga kvinnor som har förts ur Sverige och blivit eller riskerat att bli bortgifta och hur vi i flera fall sett oss tvungna att själva hämta tillbaka dem till Sverige, eftersom myndigheter som UD, polis eller socialtjänst inte agerar. Ingen myndighet vill ta ansvar utan skjuter problemet ifrån sig. Nationell samverkan mellan myndigheter verkar i det närmaste obefintlig. Ska en bortförd ungdom behöva sätta sitt enda hopp till en frivilligorganisation? När ska myndigheterna ta sitt ansvar? Vi bjuder in politiker och representanter från polis och andra berörda myndigheter för ett samtal kring samhällets ansvar för att hjälpa bortförda ungdomar.

Den nya lagen om barn- och tvångsäktenskap

Kvinnors Nätverk välkomnar den nya lagen som innebär att medverkan till tvångs- eller barnäktenskap kriminaliseras. Hör Azam Qarai, Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen, i Sveriges Radio P1 Människor och tro om lagändringen.

I och med att lagen träder i kraft den 1 juli i år införs ett nytt brott – äktenskapstvång. Redan tidigare har det varit straffbart att förmå någon att gifta sig genom olaga tvång, men vi har sett att detta inte varit tillräckligt. Det blir nu även straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja en persons utsatthet, vilket betyder att även press från föräldrar och släktingar kommer att omfattas av lagen. Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet ”vilseledande till tvångsäktenskapsresa” införs. Kraven på trossamfund och vigselförrättare skärps också, bland annat när det gäller att ta reda på om personerna gifter sig av fri vilja. Barn ska inte längre kunna få dispens för att gifta sig, och utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap samt så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas om det finns synnerliga skäl.

Kvinnors Nätverk anser att lagförslagen i sin helhet ter sig väl avvägda. Den stora utmaningen är nu att lagen skall tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner och att det skapas en tydlig praxis där samhället klarar att står upp för varje individs mänskliga rättigheter. Kvinnors Nätverk förordar att en utvärdering av tillämpningen bör ske inom ett par år för att säkerställa att lagen har fått avsedd effekt.

Läs Kvinnors Nätverks remissvar till utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU:2012:35).

I samband med omröstningen om nya lagen antog riksdagen även förslaget om att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Läs Kvinnors Nätverks remissvar till promemorian (Ds 2012:52).

Läs mer om lagändringarna på Riksdagens hemsida.

Sommar, sol och bad – eller tvångsgifte?

Sommarlovet närmar sig. För de flesta unga innebär det sköna dagar, sol och bad, men för vissa är lovet förknippat med stor oro och ångest. Många unga som vänder sig till Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen är oroliga för att bli bortgifta mot sin vilja under sommaren.

Sveriges radio P4 har intervjuat 20-åriga Nadine som tvingats fly undan ett tvångsäktenskap och som nu lever med skyddad identitet, samt Azam Qarai, verksamhetschef på Linnamottagningen. Lyssna på inslaget här.

”Samhället sviker unga som förs bort”

Svenska politiker och myndigheter måste agera för att skapa en tydlig ansvarsfördelning och samordning när det gäller ungdomar som blir bortgifta mot sin vilja under sommaren. Det skriver Azam Qarai, verksamhetschef på Linnamottagningen, i en debattartikel på SvD Opinion.

Vi anser att det är en skam för oss som demokratisk stat att så tydligt svika den här gruppen unga (oftast) kvinnor. I dagsläget tvingas de sätta sitt enda hopp till civilsamhället. Vi kräver att svenska politiker och myndigheter agerar för att skapa en tydlig ansvarsfördelning och samordning i dessa ärenden, och lägger grund för samarbete med andra länder i de här frågorna.

Läs hela artikeln här.

Socialtjänsten brister i uppföljning och barnperspektiv

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen svarar på debattartikel på SvT Debatt

Fyra kvinnor skriver på SVT Debatt om sina egna upplevelser av bristerna i samhället när det gäller stöd och insatser till ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen delar artikelförfattarnas bild av hur ojämn kunskapen är mellan och inom olika socialtjänster och hur det gör att många ungdomar inte får det stöd de behöver och har rätt till.

Artikelförfattarna nämner också Linnamottagningens projekt som avslutades förra året. Men vi måste klargöra att det inte handlade om medling. Vi bedrev under åren 2009-2012 projektet Familjearbete i hederskontext för att undersöka om det gick att förbättra situationen för ungdomar som utsatts för hedersrelaterat förtryck och våld genom att försöka påverka deras föräldrar.

Inga gemensamma samtal mellan föräldrar och ungdom genomfördes, utan ungdomen fick fortsatt skydd och stöd skild från familjen. Vi har hela tiden varit tydliga med att vi inte kompromissar med ungdomens rättigheter eller säkerhet.

Att det trots det gick riktigt illa för några ungdomar har att göra med brister i socialtjänstens uppföljning, rapporterade radioprogrammet Kaliber.

Vår erfarenhet är att den som lämnar sin familj på grund av hedersrelaterat förtryck hamnar i en situation som känslomässigt är mycket svår att hantera. Ska de kunna stå fast vid sitt beslut behöver de omfattande stöd från socialtjänsten under en längre tid. Risken är annars stor att hon ger upp och återvänder till familjen.

Men i dag är den här uppföljningen bristfällig, och i vissa fall helt frånvarande.

Dessutom går socialtjänsten ibland mot våra rekommendationer.  Vi avråder tydligt från insatser som går ut på att försöka återförena ungdomen och familjen. Trots det har socialtjänsten i flera fall försökt göra just det.

Att gå in tidigt i processen och deklarera att man vill arbeta för någon typ av kontakt mellan ungdomen och föräldrarna, menar vi kan vara förödande för ungdomens psykiska återhämtning. Även det kan leda till att de hedersvåldsdrabbade ger upp och återvänder till familjen.

Vi på Linnamottagningen redovisar tydligt vårt arbete och våra slutsatser, just för att myndigheter och andra aktörer som bedriver någon form av förhandling med familjer i hedersrelaterade ärenden ska förstå vilka psykiska och fysiska risker det medför för ungdomen.

Ett grundläggande problem är att det ofta saknas barnperspektiv. 

Det är ett generellt problem att socialtjänsten har ett föräldraperspektiv, men som blir särskilt tydligt i ärenden som handlar om hedersrelaterat förtryck och våld.

Läs hela artikeln här.

Beställ boken om projektet Familjearbete i hederskontext.

Möte med justitieministern

Möte med justitieminister Beatrice Ask

Azam Qarai (Kvinnors Nätverk), Ida Östensson (Crossing Boarders/FATTA), justitieminister Beatrice Ask, Olga Persson (SKR), Wiveca Holst (Roks), Stephanie Thögersen (Sveriges Kvinnolobby) och Madeleine Leijonhufvud (Professor Emeritia i straffrätt). Foto: SKR

Torsdagen den 9 januari träffade Kvinnors Nätverk justitieminister Beatrice Ask på Rosenbad, tillsammans med SKR, Sveriges kvinnolobby, Roks, FATTA och Professor Madeleine Leijonhufvud. Detta med anledning av flera uppmärksammade våldtäktsmål under föregående år, där vi flera gånger vid manifestationer och i debattartiklar ifrågasatt rättsväsendets hantering.

Under mötet framförde organisationerna fem gemensamma krav:

  1. Ratificera Istanbulkonventionen.
  2. Kriminalisera sex utan samtycke.
  3. Satsa på förebyggande arbete.
  4. Säkra objektivitet och god kunskap i rättsväsendet.
  5. Tillsätt en haverikommission.

Det framkom att Beatrice Ask inte delar vårt krav på en haverikommission och ändrad lagstiftning, utan vill se andra insatser inom rättsväsendet:

  • Utbildning är viktig, och media har en viktig del i det förebyggande arbetet. De måste bli bättre på att beskriva de olika perspektiven som finns och inte slarva med fakta.
  • Domstolarna måste också bli bättre på att förklara varför det inte blev en fällande dom. Ibland finns det sakliga skäl. Det här att verkligen förstå även om man själv har en annan upplevelse. Man behöver inte hålla med, men att man i någon mån kan respektera domen.

Kvinnors Nätverk fokuserade i mötet framförallt på bristen på barnperspektiv inom rättsväsendet. Detta exemplifierades med ett aktuellt fall rörande en familjehemspappa som våldtagit en flicka som var placerad hos honom. Vi överlämnade en skrivelse där vi bland annat framförde följande:

Rättsväsendet hantering av flickans ärende är fullständigt oacceptabelt sett till barnperspektiv och rättssäkerhet. Flickan förnekas rättigheter som är en självklarhet för andra samhällsmedborgare. Hanteringen bryter också uppenbarligen mot Barnkonventionen, inte minst artikel 12:

  1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
  2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

Vem ansvarar för att rättsväsendet anlägger ett barnperspektiv? Det behövs ett tydligt, övergripande samordningsansvar för att så sker samt vägledning kring hur barnperspektivet i praktiken ska tillämpas inom rättsväsendet.

ORGANISATIONERNAS GEMENSAMMA KRAVLISTA

Vid mötet i dag överlämnar kvinnoorganisationer en kravlista på åtgärder till Justitieminister Beatrice Ask.

Vi kräver:

1. Ratificera Istanbulkonventionen

Enligt konventionen ska sexuella handlingar utan samtycke vara straffbelagda. Sveriges regering undertecknade konventionen i maj 2013. I departementspromemorian inför undertecknandet hänvisades till det då framlagda men inför lagändringen i somras strukna förslaget om ett kompletterande brott. Det finns ett brett stöd i riksdagen för att Sverige ska tillträda konventionen. Höstens uppmärksammade rättsfall visar att det är bråttom. Vidtag den nödvändiga lagändringen nu och ratificera konventionen.

2. Kriminalisera sex utan samtycke

Sakliga och juridiska skäl gör det nödvändigt att i lag skydda varje människas sexuella integritet. Färdiga lagförslag föreligger. Det tog 8 år att flytta fram positionerna från ”hjälplöst tillstånd” till ”särskilt utsatt situation”. Vi har inte råd att vänta. En tydlig lag är grunden för normbildning i ett sekulärt, heterogent samhälle.

3. Satsa på förebyggande arbete

Föreställningar kring manligt och kvinnligt när det gäller människors sexuella integritet och handlingsutrymme är centrala när det kommer till sexualbrott, både inom rättsväsendet och i samhället i stort. Att bli medveten om och kunna förhålla sig självständigt till dessa normer är också nyckeln till förändring, något som fastslagits av både Ungdomsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.

Det behövs därför ett kontinuerligt arbete på alla plan i samhället när det gäller värderingar och föreställningar kring kön och sexualitet, från vaggan till graven – inom mödravården, pappagrupper och skolan, såväl i grundutbildning som i vidareutbildning av poliser och jurister. Det är nödvändigt att motverka sexuella övergrepp och våldtäkt, öka objektiviteten och verklighetsförankringen inom rättsväsendet och att underlätta för de som utsatts att berätta, anmäla och få upprättelse.

4. Säkra objektivitet och god kunskap i rättsväsendet

Mål om sexuella övergrepp kräver kunskap om den verklighet unga lever i idag, och kunskap om hur offer och förövare reagerar och agerar under och efter ett sexuellt övergrepp. Inom åklagarkåren har kunskapsnivån höjts. Detsamma är nödvändigt inom domarkåren. Fortbildning om sexuella övergrepp måste göras obligatorisk för domare i dessa mål. Vi ser allvarliga brister i domstolarnas barnperspektiv. Hänsyn tas inte till maktordningen i rättssalen och hur den påverkar ett utsatt och ibland traumatiserat barn. Domarna måste få kunskap om den press barnet utsätts för och utifrån detta styra vad som händer i rättssalen. Dessutom finns exempel på att barn förvägras det stöd de borde ha rätt till (t.ex. i form av målsägandebiträde) samt möjligheten att söka skadestånd, p.g.a. att vårdnadshavaren vägrar ge sitt samtycke.

5. Tillsätt en haverikommission

Det är ovärdigt ett rättssamhälle med jämställdhetsideal att den politiska viljan och handlingskraften inte är större när det kommer till sexualbrott, en brottslighet som i så stor utsträckning drabbar unga kvinnor. Vi uppmanar regeringen att tillsätta en haverikommission som får i uppdrag att granska rättsväsendets hantering av sexualbrott, samt utreda hur sexuella övergrepp och våldtäkter kan motverkas.