Debatt: Bra med utredning – men våga vässa frågorna

Äntligen skärps riktlinjerna för vilka organisationer som får statligt stöd och inte. Men det behövs raka frågor och på-plats-kontroll för att satsningen ska få effekt.

Så har regeringen satt ner foten kring de organisationer och trossamfund som trots statligt stöd sprider hat och icke-demokratiska värderingar.

Kvinnors Nätverk har i 22 års tid arbetat för alla människors lika värde, och arbetar bland annat aktivt mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Vi välkomnar demokratiminister Alice Bah Kuhnkes, MP, satsning på att få bukt med problemen inom civilsamhället. Ansatsen är lovande. Bland annat vill hon få till en utredning av organisationernas värdegrund, och vässa riktlinjerna för att få stöd.

Dessutom kommer ansvariga myndigheterna få ett tydligare uppdrag att granska de demokratiska värderingarna i organisationerna som får bidrag och årligen rapportera om löften efterlevs.

Men det finns ett aber.
”Inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd”, skriver demokratiministern på DN Debatt.

Ja, det är svårt. Bland annat för att frågorna som ställs riskerar att bli för allmänt hållna. Få organisationer skulle offentligt anse sig vara odemokratiska eller inte stödja alla människors lika värde.

Kvinnors Nätverk anser att det inte är tillräckligt att granska stadgar, policydokument och verksamhetsberättelser för att säkerställa att organisationer som erhåller statsbidrag respekterar värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle. Denna typ av dokument går lätt att formulera så att de anpassas efter läsaren.

Bättre då om organisationer vid ansökan och vid varje ny prövning får besvara ett antal konkreta frågor som gäller organisationens inställning i frågor som till exempel kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning? Behandlas män och kvinnor lika i verksamheten? Har kvinnor rätt till sin egen sexualitet och att bestämma över sitt eget liv? Hur ser organisationerna på funktionshinder, sexuell läggning samt inställningen till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter?

Det är först när frågorna blir konkreta som företrädare för icke-demokratiska organisationer sätts på prov. Demokratiska formuleringar på papperet är en sak, demokratisk handling en annan.

I grund och botten ser vi positivt på regeringens val att skärpa riktlinjerna för vilka organisationer som får stöd och inte, men vill även understryka att kontrollfunktioner krävs, både för att ta emot anmälningar och göra kontroller på plats.

Statens pengar måste gå till dem som agerar demokratiskt, inte bara säger att de vill göra det.

Azam Qarai
Talesperson Kvinnors Nätverk

Läs även:
Kvinnors Nätverks remissvar kring ”statligt stöd till civila samhället”
Kvinnors Nätverk på SvD Debatt: ”Krävs bättre koll på vilka som får stöd”

Debatt: Utsatta grupper får inte offras för politisk mångfald

Screen Shot 2016-04-28 at 11.01.31

Debattartikel som publicerades i Dagens Samhälle 25 april 2016.

Den senaste veckans händelser har fått oss att undra vilka demokratiska reflexer Miljöpartiet har. Alla får ha sin tro, men som politiska representanter måste man ha samma värdegrund.

”Jag kan erkänna att jag hade inte fullt ut förstått hur många kvinnor upplevde att man inte blev respekterade i och med hur Yasri Khan hälsade. Det hade jag inte förstått, nej.” Så sa alltså Gustav Fridolin i P1 Morgon angående hans partikollegas val att inte skaka hand med en kvinnlig reporter. Uttalandet är naturligtvis anmärkningsvärt. Men det belyser något viktigt – en okunskap och naivitet.

Det visar inte minst att Miljöpartiet redan på förhand kände till att Yasri Khan inte skakade hand med kvinnor, men ändå fann det lämpligt att nominera honom till partistyrelsen. Lägg där till att Mehmet Kaplans avgång ska ha genomförts på eget initiativ. Några fördömanden från Miljöpartiet har vi inte hört.

Kvinnors Nätverk är en förening som sedan 1994 arbetar med hedersrelaterat förtryck och våld. Vår värdegrund är de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde är basen i allt vi gör. Både mot myndigheter och mot de unga tjejer och killar vi varje dag jobbar med.

För oss handlar det inte bara om en handskakning. Beslutet från Yasri Khan bygger på en värdegrund som gör skillnad på män och kvinnor. I ena fallet är det enkelt att skaka hand. I det andra fallet är det intimt, läs: sexualiserat.

Åtskillnaden bygger på regler som utgår från att människor inte är individer utan i första hand representanter av sitt kön. Vardagen, offentligheten och plikterna kretsar då kring detta. Det blir då också viktigt att veta när flickor och pojkar slutar vara barn och blir till kvinnor och män. Allt för att undvika sexualiserade situationer.

Den uteblivna handskakningen är bara ett sätt denna värdegrund yttrar sig på. Värt att poängtera är att detta inte är någon huvudströmning inom islam, och att beteendet inte är allmänt accepterat bland muslimer.

Ingen kan tvinga någon att skaka hand med alla. Men behandlar man människor olika efter vilket kön de har kan det bli svårt att få jobba där man vill. Och man kan inte representera ett demokratiskt och feministiskt parti. Detta borde ha varit självklarheter för Miljöpartiet. Men det har inte varit det.

I förra veckan presenterade man ett öppet brev på sin hemsida där man bland annat förtydligar att partiets representanter ska skaka hand med alla och inte ska figurera ihop med extremister. Det är en reaktion på den senaste veckans kritik, men har inte precis övertygat oss om att partiets fått tillbaka sina demokratiska och feministiska ryggradsreflexer.

Kort sagt: Agerar ni för att det blivit skandal, eller har ni gjort tydligt att ni inte accepterar den kulturrelativistiska tanken? Alla får ha sin tro, men som politiska representanter måste man ha samma värdegrund. Alla människor ska behandlas lika. Utan undantag.

Det handlar dock inte bara om Miljöpartiet. Företrädare för samfund med en förlegad syn på män och kvinnor finns i alla partier. Detta måste alla partiledningar se och förstå. Vi måste nå en mångfald i politiken utan att göra det på utsatta gruppers bekostnad. Säga nej till islamister, men självklart ja till muslimer.

Slutligen märker vi hur Sverigedemokraterna försöker vinna poäng i debatten. SD-företrädarna delar själva upp människor efter etnicitet och nationalitet. Det är precis lika oacceptabelt och helt förkastligt.

Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk

Debatt: Det krävs bättre koll på vilka som får stöd

Screen Shot 2016-04-28 at 11.01.20

Debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet 18 april 2016.

Har nationalister verkligen en given roll i civilsamhället? I så fall har ordet tappat sin betydelse. Det är dags för regeringen att sätta ner foten om vilka som förtjänar det allmännas stöd. Det skriver Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

Säg civilsamhället och tankarna förs till folkrörelser som i generationer varit med om att bygga Sverige. Till exempel idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen och kvinnorörelsen. Alla är viktiga aktörer mellan stat och näringsliv som kämpar för mänskliga rättigheter.

När Mehmet Kaplan i ett försök att försvara sitt middagsbesök med ultranationalistiska Grå vargarna hänvisar till ”det turkiska civilsamhället” avser han inte bara de samhällsbyggande organisationer. Ordet civilsamhälle täcker numera alltså även in islamister och högerextremister om man köper Kaplans uttalande.

Kvinnors Nätverk anser att detta är ett hån mot alla idéburna organisationer som varje dag sliter för ett bättre och mer demokratiskt samhälle. I 22 år har vår förening arbetat för mänskliga rättigheter för alla, oavsett religion eller etnicitet.

Kvinnors Nätverk har under en längre tid upplevt att begreppet civilsamhälle har urvattnats. Vi har sett att politiker gärna vänder sig till religiösa organisationer och samfund bland annat för att bolla frågor om kvinnors rättigheter och hedersrelaterad problematik. Det finns en naivitet som är beklaglig och som får allvarliga konsekvenser för samhället. De bidrag som fördelas från staten tvingar ställer inte tillräckliga krav på organisationer och samfund att skriva under på grundläggande mänskliga rättigheter så som hbtq-personers rättigheter eller kvinnors rätt till sin egen kropp och sexualitet. Dessvärre är dessa värden heller inte en självklarhet bland de sammanslutningar som i dag får ekonomiskt stöd från staten.

Det är hög tid för Stefan Löfvens feministiska regering att sätta ned foten och en gång för alla slå fast vilken värdegrund som aldrig får tummas på avseende mänskliga rättigheter. Det är dags att strukturera upp, ställa krav och göra skillnad på dem som fokuserar på människors lika värde – och dem som inte gör det. En första åtgärd för regeringen bör vara att tala klarspråk med och kring ”civilsamhället”.

Vilka förtjänar stöd och inte?

Azam Qarai

talesperson, Kvinnors Nätverk

Svar till MR-rådet om skilda bad

Cecilia Brink, M, har med anledning av sexuella ofredanden på Eriksdalsbadet ställt frågor till kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter kring hur staden på kort och lång sikt kan säkra kvinnors trygghet i det offentliga rummet.

Kvinnors Nätverk anser att frågan är särskilt viktig att diskutera just nu, delvis på grund av de händelser som uppmärksammats, delvis på grund av de beslut som kommer att fattas framöver. I början av 2016 beslutade Eriksdalsbadet att kortsiktigt separera bubbelpoolerna. En för kvinnor, en för män, en för båda könen. Detta efter att man uppfattat att problem med sexuella trakasserier ökat.

Hur framtiden ser ut är fortfarande oklar.

Uppdelningen löser praktiskt ett problem som uppstått, och vi tycker att det är rimligt under en kortare period, under tiden andra lösningar tas fram. Däremot löser det inga orsaker till problemen, och skulle lösningen bli permanent har vi orsakat en situation som tyvärr riskerar att skada mer än det hjälper.

Sverige har det senaste seklet åstadkommit mycket inom jämställdhet och för att öka människors frihet. Kvinnors Nätverk ser det som viktigt att inte tumma på dessa rättigheter, som krävt så lång tid att uppnå.

Vi ser samtidigt i vårt arbete hur det finns krafter i samhället som vill dela upp samhället i olika sfärer utefter exempelvis kultur eller religion. Och det är bland annat i skenet av det som vi oroas över uppdelningen på Eriksdalsbadet. Alla människor har rätt att välja hur de vill leva sina liv, men som samhälle kan vi inte ha olika normer och värderingar för exempelvis vilken religion invånarna bekänner sig till.

Samma regler gäller alla. Och det är i den änden vi måste börja.

Fokus bör läggas på den som utför de brottsliga handlingarna. I annat fall påminner lösningen om Östersundspolisens uppmaning till kvinnor att hålla sig inomhus efter flera våldtäkter i kommunen. Alla andra ska inte anpassa sig efter ett fåtal brottslingar. Och våra fri- och rättigheter ska inte behöva avgränsas.

Separerade bubbelpooler är en enkel lösning på ett problem som kan uppfattas som isolerat. Samtidigt har beslutet fått stor uppmärksamhet och blivit en symbolfråga. Genom detta finns en risk att den indirekt kan fungera som ett prejudikat även på annat håll i landet. Frågan kring hur den ”blandade” bubbelpoolen ska uppfattas är också bekymmersam. Hur ska det tolkas om en kvinna väljer att sätta sig där? Väljer kvinnor att alls sätta sig där?

Från Kvinnors Nätverk ser vi positivt på Eriksdalsbadets vilja att utöka kameraövervakning och tillsätta mer personal. Poolerna är i dagsläget trånga, möjligen kan man minska det maximala antalet personer som får sitta i dem. Kan man med kameraövervakning som stöd, som på fotbollsmatcher, stänga av personer som bryter mot badhusets regler, även i de fall de inte direkt bryta mot lagen?

Förhoppningsvis kan man nå en lösning som inte tummar på våra mänskliga fri- och rättigheter, men som samtidigt kan förhindra sexuella övergrepp. Badhusen ska även i fortsättningen vara en plats för alla, tillsammans.

Azam Qarai
Kvinnors Nätverk

Kvinnors Nätverk positivt till utredning om barnkonventionen som lag

Barnrättighetsutredningen har i dag lämnat förslag på hur barnkonventionen kan bli svensk lagstiftning. En rad förslag har lagts fram för hur man ska kunna stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning.
Kvinnors Nätverk ser positivt på utredningen.
– Det är många barn som drabbats hårt av detta, säger Azam Qarai, verksamhetschef på Kvinnors Nätverk.

Bland annat kommer utredningen fram till att man bör höja kompetensen om barnkonventionen i relevanta yrkesgrupper – och den konkreta situation som dessa upplever, vad barnets rättigheter innebär i verksamheten man verkar i. Man föreslår också en ny straffbestämmelse om misshandel av barn. Myndigheterna ska också jobba hårdare för att anpassa sin verksamhet för barn.

Enligt utredaren Anita Wickström, som deltog i en presskonferens under fredagen, ses inte barn som rättighetsbärare hos myndigheterna, det saknas ofta barnkonsekvensanalyser och man bedömer ofta ”barnets bästa” i allmänna ordalag istället för att se till varje barns unika situation. Utredaren anser att barnets bästa alltid ska utredas i ärenden och mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter.

– Det var på tiden att man gjort det här. Det är många barn som drabbats hårt av att myndigheter inte tagit hänsyn till deras perspektiv. Vi ser positivt på att Barnombudsmannen får i uppdrag att utbilda myndighetspersoner som kommer i kontakt med barn, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

– Barn och ungdomar kommer nu att ha samhället bakom sig. Det har man inte självklart haft tidigare. Då har man hänvisat till den lagstiftning som är nu, och det ska bli skönt att bli av med den.

I utredningen ska barnkonventionen i större utsträckning kopplas till utlänningslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

• Här tar du del av utredningen i sin helhet.

Kontaktuppgifter media:
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk.
Telefon: 0702223538

Därför manifesterade inte Kvinnors Nätverk i Järva

Screen Shot 2016-03-11 at 09.25.15Kvinnors Nätverk manifesterade inte i Järvaområdet på internationella kvinnodagen, något SVT uppmärksammat.

Verksamhetschefen Azam Qarai kommenterar beslutet i tv-inslaget:
– Vi har varit tydliga med vilka regler, normer och begränsningar som gäller hedersrelaterat förtryck. De som försvarar det här förtrycket har då blivit arga på oss. Men vi vill hitta en väg för att inte behöva lämna området.

Se tv-inslaget och läs SVT:s artikel här.

Pressmeddelande: Kvinnors Nätverk vinner Guldhjulet-priset 2016

Screen Shot 2016-01-27 at 21.05.13

Kvinnors Nätverks ordförande Leila Qaraee med vinnardiplomet. Foto: Guldhjulet

Kvinnors Nätverk mottog den 27 januari det första Guldhjulet-priset. Priset kommer årligen att ges till en organisation som kämpar mot förtryck och diskriminering i Sverige.

Kvinnors Nätverk har sedan det bildades av systrarna Leila Qaraee och Azam  Qarai år 1994 bedrivit en intensiv kamp mot förtryck av kvinnor och barn. Organisationen har också ett tydligt antirasistiskt perspektiv.

Även i det förhållandevis jämställda Sverige, förekommer det omfattande hedersrelaterat förtryck av kvinnor och flickor. Denna typ av våld får mycket allvarliga konsekvenser för dem som utsätts. Dessutom är det svårt för myndigheterna att hantera detta problem. För att kunna motverka denna typ av förtryck, krävs det kunskap om de värderingar och traditioner som utgör de bakomliggande faktorerna.

Kvinnors Nätverk driver två mottagningar i Stockholm dit kvinnor och flickor som blir utsatta för förtryck kan vända sig. Organisationen har sedan den startades för 22 år sedan effektivt stöttat och ”räddat” tusentals kvinnor och flickor som utsatts för bland annat hedersrelaterat våld.

Kvinnors Nätverk har också drivit flera uppmärksammande fall, bland annat det så kallade Västeråsfallet då en 16-årig flicka blev våldtagen i sitt familjehem. Organisationen hjälpte henne genom att uppmärksamma fallet i media, ta fram olika experter som hjälpte till med bevis till rättegången och ge flickan stöd. Till slut dömdes gärningsmannen i Hovrätten.

”Jag är väldigt glad över att vi vunnit priset. Det är otroligt viktigt att de frågor som vi arbetar med får uppmärksamhet. Dessutom är det ett fint erkännande av det arbete som Leila, jag och våra kolleger gör. Jag kan garantera att de 50 000 kr som vi vunnit kommer att kunna användas väldigt väl i vår verksamhet”, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

”Jag kommer ursprungligen från södra Afrika och förstår verkligen att uppskatta och älska de fri- och rättigheter som vi har i Sverige. Även i vårt land finns det dock många människor som utsätts för allvarligt våld och förtryck. Jag är väldigt glad att kunna överlämna det första Guldhjulet-priset till Kvinnors Nätverk som driver en hård kamp mot i synnerhet hedersrelaterat våld mot kvinnor och flickor. Det går knappast att tänka sig en mer värdig vinnare av det första Guldhjulet-priset!” , säger Teresa Afonso Leimdörfer, grundare av Guldhjulet.

Debatt: Stötta Afghanistans kvinnor i dag, Löfven

I media, Internationellt, Opinion och debatt 4 december, 2015

I dag, 4 december, besöker Afghanistans president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet.

Kvinnors Nätverk har även skrivit en debattartikel i Aftonbladet Debatt idag. Här är artikeln i sin helhet:

I dag tar statsminister Stefan Löfven emot Afghanistans president Ashraf Ghani. De träffas bland annat för att underteckna ett samarbetsavtal på biståndsområdet.

Kvinnors Nätverk har överlämnat ett öppet brev till presidenten. I brevet erinrar vi om några av de flickor och kvinnor som har gått en våldsam död till mötes, de flesta offer för hedersrelaterat våld.

Farkhunda blev känd för omvärlden när hon lynchades av en mobb i Kabul som hade fått för sig att hon hade bränt Koranen. Nyligen stenades 19-åriga Rokhshana till döds. Hon ville inte gifta sig med den som familjen utsett utan rymde med den hon själv ville ha. Otukt var hennes brott enligt dem som grävde ner henne så att bara huvudet stack upp ur sanden och sedan kastade sten på sten tills hennes förtvivlade rop tystnade.

Barnbruden Sahar Gul hittades liggande i halm och dynga med stora hårtussar bortslitna, naglarna utdragna och ansiktet oigenkännligt av alla slag. 16-åriga Bibi Aisha låstes in och misshandlades i två år, lyckades rymma men greps av polisen och återfördes till makens familj. En talibandomstol dömde henne för brottet att ha bringat skam över familjen. Straffet blev att få näsa och öron bortskurna.

Detta är endast ett fåtal berättelser från en brutal verklighet som många afghanska flickor och kvinnor lever i. Flickor som vägrar ingå tvångsäktenskap och kvinnor som förlöper hemmet på grund av misshandel anses smutsa ner familjens heder och ska därför dödas. Våldtäktsoffer gifts bort med gärningsmannen eller döms för otukt och dödas av familjen. Det anses vara en förmildrande omständighet att döda för att rentvå familjens namn och heder och hedersmord resulterar oftast bara i två års fängelse, om det ens straffas.

På senare tid har det höjts röster mot förtrycket. Farkhundas våldsamma död blev en vändpunkt. När hon begravdes bars kistan av kvinnor, något som aldrig tidigare hänt. Det väckte en enorm uppmärksamhet. Några dagar senare demonstrerade tusentals kvinnor och män för rättvisa åt Farkhunda.

I vårt öppna brev uppmanar vi presidenten att lyssna på dem som nu har vågat sig ut på gatorna för att ge röst åt offren och som vill ha ett samhälle präglat av rättvisa i stället för straffrihet för dem som kränker, misshandlar och mördar flickor och kvinnor för att de försöker nyttja en liten gnutta mänsklig frihet. Vi föreslår att den afghanska regeringen tar initiativ till att utarbeta en nationell handlingsplan mot kvinnovåld, i synnerhet hedersrelaterat våld.

De senaste 13 åren har Sverige gett 6,9 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan. Trots detta har effekterna på fattigdom och jämställdhet varit begränsade. Det är dags för självkritik. Vi uppmanar den svenska regeringen och Sida att ge frågor om kvinnoförtryck och våld mot kvinnor högsta prioritet.

Börja att på allvar samarbeta med civilsamhället och de modiga kvinnor som med risk för liv och hälsa kämpar mot kvinnoförtrycket. Kräv av den afghanska regeringen att den utarbetar en långsiktig nationell handlingsplan mot kvinnovåld, en konkret plan som genomsyrar alla samhällssektorer.

Vi är medvetna om att ett samhälle som det afghanska inte kan förändras över en natt. Det är ett mycket långsiktigt arbete att inte bara ändra lagar och myndigheters praxis utan också djupt rotade attityder och beteenden. Men det finns ingen annan väg. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Brott mot mänskliga rättigheter kan aldrig rättfärdigas med hänvisning till kultur, tradition eller religion.

För Kvinnors Nätverk
Leila Qaraee, Ordförande
Azam Qarai, Styrelseledamot

Pressmeddelande: ”Livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan”

Pressmeddelande 2015-12-04

Azam Qarai: ”Livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan”

Våld mot kvinnor i Afghanistan ses som en privat angelägenhet, och våldsbrott för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas.

I samband med den afghanska presidentens statsbesök i dag, 4 december, överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev med krav om handling.

Våldet som drabbar flickor och kvinnor i Afghanistan är utbrett.

En anledning är att våld mot kvinnor ses som en privat angelägenhet, inget som samhället ska lägga sig i. Våldsbrott mot flickor och kvinnor för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas. Tvångsäktenskap är vanligt.

Dessutom riskerar våldtäktsoffer som söker hjälp hos myndigheterna att kastas i fängelse eller att stenas till döds.

– Det är livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk, som arbetar för mänskliga rättigheter både i Sverige och internationellt.

Azam Qarai tog nyligen plats i Stockholm stads råd för mänskliga rättigheter.

– Vi har täta kontakter med kvinnoaktivister i Afghanistan och får regelbundet rapporter om grova övergrepp, trakasserier och våld mot kvinnor och flickor.

I dag, 4 december, besöker landets president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder.

Kvinnors Nätverk vill uppmana den afghanska regeringen att upprätta en nationell handlingsplan för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet. Kvinnors Nätverk, liksom de afghanska kvinnorna som kämpar för sina rättigheter, väntar på trovärdiga svar och lösningar från den afghanska regeringen.

– Det finns många modiga kvinnor i Afghanistan som dagligen riskerar sina liv i kampen för mänskliga rättigheter, säger Azam Qarai.

– De behöver veta att de inte är ensamma, att omvärlden ser och hör. Våld mot flickor och kvinnor, var än det sker i världen, angår oss alla.

Kontakt:
Azam Qarai, styrelseledamot och talesperson, Kvinnors Nätverk
Telefon: 070-222 35 38