Kontrollerad, övervakad, bortgift är en kortfilm om hedersrelaterat förtryck och våld som i första hand riktar sig till personal i skolan, men som är angelägen för alla som kommer i kontakt med ungdomar i sitt jobb. Filmen som har tagits fram av Polisen och Länsstyrelsen Östergötland är alldeles särskilt aktuell nu när sommarlovet närmar sig och många unga går med en klump i magen av oro för att tvingas utomlands för att giftas bort mot sin vilja.
Situationen för kvinnor i länder som exempelvis Tunisien och Egypten har blivit mycket försämrad på grund av det som kallas den ”arabiska våren”, men som mer liknar en iskall vinter för kvinnors rättigheter.
Kvinnors Nätverks internationella grupp har tagit initiativ till kontakter och möten med kvinnoaktivister i olika länder för en gemensam kamp mot islamisternas kvinnoförtryck. Leila Qaraee och Marianne Höök från Kvinnors Nätverk var nyligen i Paris för ett möte med kvinnoaktivister och representanter för olika organisationer. Det krävs en stark kvinnorörelse och global solidaritet i kampen mot förtryck och kränkningar av kvinnors rättigheter. Kvinnors Nätverk kommer att jobba vidare och vara en aktiv del i nätverket. Vi måste reagera och agera nu, för alla kvinnors lika rättigheter!
Pressmeddelande 2014-03-31
Kvinnors Nätverk genom Sara Bäckström och professor emerita i straffrätt Madeleine Leijonhufvud anmäler Svea hovrätt till Justitiekanslern (JK) för att ha åsidosatt barnets bästa i samband med rättegången om våldtäkt mot barn. (Ärendenummer hos JK 2244/14). JK ska ta ställning till om flickan ska tillerkännas det skadestånd som hon är berättigad till för det synnerligen allvarliga brott hon blivit utsatt för.
Ärendet rör det medialt uppmärksammade fallet med en flicka som blev utsatt för våldtäkt i sitt familjehem, där Västmanlands tingsrätt friade mannen trots DNA-bevis i form av sperma i flickans underliv, medan Svea hovrätt fällde mannen. Högsta domstolen har beslutat att inte ge mannen prövningstillstånd och därmed är mannen enligt vårt rättsystem slutgiltigt skyldig. Flickan kan trots det inte få skadestånd av mannen på grund av att Svea hovrätt inför rättegången fattade ett beslut om att avvisa hennes talan. Detta då hon var minderårig (17 år och 10 månader) och den biologiska pappan vägrade medverka och skriva under en fullmakt till hennes målsägandebiträde. Svea hovrätt beslutade även att underkänna den fullmakt som socialnämndens ordförande skickat in för att befullmäktiga ombudet att föra flickans talan, trots att flickan sedan flera år varit placerad enligt LVU (lagen om vård av unga) på grund av hemförhållanden hos den biologiska pappan. Svea hovrätt gav inte heller anstånd i tid att skjuta något på rättegången för att säkerställa flickans rättsliga intressen, antingen för att ordna en särskild företrädare eller invänta flickans myndighetsdag, trots att hon blev myndig innan domen föll från Svea hovrätt. Genom sitt agerande har Svea hovrätt åsidosatt barnets bästa.
Ur anmälan:
”Ett barn, placerat i forsterhem till följd av faderns – ensam vårdnadshavare – försummelse av elementära skyldigheter som vårdnadshavare, lämnas utan möjlighet att få skadestånd för det allvarliga brott hon utsatts för i fosterhemmet. Det sätt på vilket man inom rättsväsendet hanterat ärendet innebär att detta barns bästa åsidosatts på ett ytterst flagrant sätt. Det hade varit fullt möjligt, och det hade inte inneburit någon nackdel – för en åtalad i form av förlängd häktningstid – att utsätta huvudförhandlingen i hovrätten några veckor senare, så att flickan hunnit fylla 18 år. Genom sin hantering har hovrätten brutit mot en grundläggande rättighet enligt FN:s barnkonvention”
För mer information eller kommentar:
Sara Bäckström, jurist Kvinnors Nätverk, 08-7280055
Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, 070-6531786
Tidigare nyheter angående ärendet:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5721737
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/efter-protester-och-overklagan-nu-doms-mannen
http://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=2496525 (9.48 min in i klippet)
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5693616
http://www.etc.se/nyheter/protester-mot-friande-valdtaktsdomar
http://www.aftonbladet.se/debatt/article17767284.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17777415.ab
http://www.svea.domstol.se/Templates/Pages/DV_Press.aspx?id=38464&epslanguage=sv
Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen har under tre år arbetat med ett projekt om familjearbete i hederskontext, finansierat av Allmänna arvsfonden. Under en välbesökt konferens den 22 februari presenterades projektet och de slutsatser man dragit. Erfarenheterna från projektet kommer inom kort att finnas i bokform.
Konferensen inleddes med tal av Kvinnors Nätverks ordförande Leila Qaraee, ”Kim” som berättade sin historia, Lisa Modée från Utbildningsdepartementet, Per Callermo från Allmänna arvsfonden, Leif Rundqvist från Socialtjänsten i Umeå, Isabel Persson från Länsstyrelsen Värmland samt Juno Blom från Länsstyrelsen Östergötland.
Därefter presenterade Azam Qarai och Pia Svedberg från Linnamottagningen erfarenheter, tankar och slutsatser från projektet. Resultaten visar tydligt vilka svårigheter och risker det innebär med familjearbete i hederskontext (läs mer om projektet nedan).
Dagen avslutades med ett panelsamtal med Astrid Schlytter (Socialhögskolan Stockholm), Per Callermo (Allmänna arvsfonden), Juno Blom (Länsstyrelsen Östergötland), Catarina Berntsson (Mannegården HVB-hem), Mikael Thörn (Socialstyrelsen), Mikael Hiljegren (Polisens personsäkerhetsenhet) samt Pia Svedberg och Azam Qarai (Linnamottagningen). Samtalet modererades av Maria Billinger från Ungdomsstyrelsen.
Mer information om projektet finns här.
Linnamottagningen höll idag en föreläsning för poliser vid Rikspolisstyrelsens och Länsstyrelsen Östergötlands konferens Gift mot sin vilja. Föreläsningen behandlade bland annat frågor om vikten av samverkan mellan aktörer i samhället, om barn som inte vågar berätta sanningen för polisen, om unga som är fast utomlands och om familjearbete i hederskontext.
Azam Qarai från Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen samtalar idag i SvT1 ”Fråga doktorn” om hedersrelaterat förtryck och våld, om att skydd för barn i Sverige gäller alla barn, om unga kvinnors rätt till sin kropp och sexualitet, om rätten för ungdomar att få vara individer med fri- och rättigheter.
Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Ds 2012:52 Sveriges tillträde till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet samt vissa frågor om kontaktförbud avseende gemensam bostad från Justitiedepartementet.
Den 7 april 2011 antogs Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Europarådets fördragsserie – nr 210). Sverige undertecknade konventionen vid ett ministermöte i Istanbul den 11 maj 2011. Promemorian innehåller en analys av konventionen och de åtgärder som krävs för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som en anslutning innebär.
I promemorian föreslås att Sverige ska tillträda konventionen. En svensk anslutning till konventionen bedöms kräva lagändringar i några avseenden.
Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen håller seminarium på temat ”Långsiktigt stöd till unga utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld – hur Linnamottagningen arbetar med en hållande struktur” den 8 mars kl 12.00 i Fryshuset, Mårtensdalsgatan 2-8, Stockholm.
Åttondemarsnätverket arrangerar en heldag på temat ”Våld” med en mängd olika aktiviteter i samband med uppmärksammandet av Internationella kvinnodagen 8 mars. Fri entré.
Läs hela dagsprogrammet (pdf) här.
”Troende minoritetskvinnor är en grupp som få vågar ta ställning för – och rädsla för att spä på en rasistisk diskurs osynliggör deras utsatthet. Men alla samfund och samhällsinstitutioner som missgynnar kvinnor ska granskas. Vi måste kunna diskutera kvinnors ställning inom islam samtidigt som vi kämpar mot rasism” skriver Azam Qarai, Kvinnors Nätverk, i en artikel på Svt Debatt apropå debatten om förra veckans Uppdrag granskning ”Kampen om koranen”.
Om det är fel att lyfta de orättvisor som drabbar en stor grupp muslimska troende kvinnor, undrar vi i Kvinnors Nätverk, vad är alternativet?
Ska vi offra kvinnors utsatthet i en viss minoritetsgrupp, av rädsla för att bygga på en (redan smärtsam) rasistisk diskurs i media? Kvinnors Nätverk anser att man kan föra båda frågorna parallellt. Vi måste driva både kvinnors utsatthet inom exempelvis islam, och samtidigt föra en kamp mot rasism.
Kvinnors Nätverks ordförande Leila Qaraee skriver i en debattartikel om bristen på solidaritet med kvinnor som inte tillhör den vita medelklassen. Detta efter att Feministiskt Initiativ i Uppdrag granskning 30/1 förklarat partiets tystnad efter avslöjandena om svenska imamers råd till misshandlade kvinnor med att de utsatta kvinnorna inte själva tagit striden – man vill inte ”företräda någon annan” och ”det finns ju så många frågor att ta tag i”.
”Efter att ha hört Fi:s representanters uttalande i Uppdrag granskning och läst deras artikel Uppdrag granskning gör kvinnoförtryck till en fråga om islam på SVT Debatt den 31 januari känner jag att vi måste öppna en riktig diskussion om ”vi och dem”. Som ordförande för Kvinnors Nätverk, en antirasistisk organisation som kämpar för kvinnors rättigheter, alla människors lika värde och mot hedersrelaterat förtryck och våld, efterfrågar jag en större solidaritet med oss som inte är vita medelklasskvinnor”, inleder Leila artikeln.