– Det handlar både om att stoppa det pågående våldet och parallellt göra förebyggande arbete. Min oro är att politikerna populistiskt försöker att samla poäng, men utan att komma med konkreta, konstruktiva förslag, säger Azam Qarai, Kvinnors Nätverk.
Musikern och låtskrivaren Björn Ulvaeus tilldelades nyligen Stockholms stads kulturpris. Prissumman på 50 000 kronor har han valt att donera till Kvinnors Nätverks verksamhet.
Björn Ulvaeus.
– Det känns naturligt att mina kulturprispengar går till att stärka och hjälpa flickor och kvinnor ur förtryck, säger Björn Ulvaeus.
Gåvan innebär inte bara ett ekonomiskt stöd, utan ger också uttryck för ett engagemang kring hedersrelaterat förtryck och våld. Något som är viktigt för att uppmärksamma problematiken i ett större sammanhang.
Leila Qaraee. Klicka för högupplöst bild.
– Vi är oerhört tacksamma för stödet från Björn Ulvaeus. Pengarna kommer att användas till att stödja fler ungdomar och kvinnor som utsätts för
våld och förtryck från närstående, och i synnerhet hedersrelaterat våld och förtryck, säger Leila Qaraee, ordförande i Kvinnors Nätverk och fortsätter:
– För oss som arbetar med dessa frågor är det helt avgörande att även kända människor engagerar sig. Det bidrar till att påverka allmänhet och politiker och föra frågan högre upp på dagordningen, och i slutändan rädda liv.
Kvinnors Nätverk har under åren tagit emot flera större donationer och pris. Nyligen vann föreningen Guldhjulet, ett pris som årligen ges till en organisation som kämpar mot förtryck och diskriminering i Sverige.
Tidigare har författaren Liza Marklund donerat vinstpengar i tävlingen Svenska Litteraturpriset till Kvinnors Nätverk.
Så här kan du stötta vår verksamhet:
• Bli medlem
• Arbeta som volontär
• Ge en donation, bankgiro: 196-0343, swish 123 143 06 02. Märk insättningen ”gåva”.
Alla flickor och pojkar i Sverige ska ha samma grundläggande rättigheter. Men i praktiken kan vi se att det inte är så för en särskild grupp ungdomar – de asylsökande.
Kvinnors Nätverk har nyligen skickat in två IVO-anmälningar mot socialtjänsten i Farsta, det handlar om två fall där myndigheterna försökt förmå dödshotade unga tjejer att återförenas med sina familjer. Detta trots att de fruktar för sina liv. Anmälningarna var självklara att göra. Vi anmäler alltid när vi ser att ungas rättigheter inte blir tillgodosedda. Vi har gjort det tidigare och kommer att göra det på nytt.
Vad som är anmärkningsvärt är hur dessa fall illustrerar ett Sverige som kommit att delas upp i ett A- och ett B-lag, där rättigheterna skiljer sig åt. Man lyssnar inte på ungdomarna och tar inte deras rädsla på allvar. Det finns en risk att man väljer snabba och ekonomiskt fördelaktiga lösningar istället för att engagera sig långsiktigt. Detta ser vi har blivit ett mönster, och vi reagerar starkt på detta.
Vi önskar att socialtjänsten får ökade resurser och kunskap, för att kunna tillgodose alla ungdomars behov. Och när kunskapen finns ska den implementeras, men så sker inte alltid nu. Därför har vi valt att lyfta detta problem, för att få fler att få upp ögonen för denna orättvisa som drabbar dem som nyss anlänt till Sverige.
Kvinnors Nätverk har arbetat för alla människors lika värde sedan 1994. Vi vill att Sverige slår vakt om de mänskliga rättigheterna och står upp för en generös, human och solidarisk asylpolitik. Vi står också alltid på de ungas sida. De asylsökande ungdomarna i Sverige ska behandlas värdigt och med respekt, på samma sätt som alla andra ungdomar.
Leila Qaraee
ordförande Kvinnors Nätverk
Azam Qarai
verksamhetschef Linnamottagningen/Kvinnors Nätverk
Debattartikel i Aftonbladet 4 juni.
Livsfarliga principer hotar asylsökande kvinnor
Sverige ska inte separera människor efter etnicitet, nationalitet eller religion. Men vi måste alltid skydda den som hotas till livet. Kvinnors Nätverk kräver raka besked från Migrationsverket efter Kalla faktas reportage i veckan.
Kalla faktas reportage från flyktingboendet Trängslet i Dalarna har väckt starka reaktioner. Journalisterna avslöjar hur unga kvinnor där misshandlats, hotats och våldtagits. Myndigheterna ska ha känt till problemen men inte gjort något åt dem.
Kvinnors Nätverk är en förening som sedan 1994 arbetar mot hedersrelaterat förtryck och våld. Vår värdegrund är de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde är basen i allt vi gör.
Vi delar dessvärre bilden som framkommit i programmet. Vi har arbetat med många asylsökande kvinnor och tjejer och deras berättelser överensstämmer med dem i Kalla faktas granskning. Det är så här det ser ut på många boenden. Och myndigheten är passiv.
Vid de tillfällen personalen agerar handlar det genomgående om trubbiga och generaliserade lösningar med bristfälligt skydd. En av tjejerna som sökt hjälp hos oss har fått höra att om hon fruktar för sitt liv kan hon gå till ett skyddsrum på boendet och låsa dörren, fastän gärningsmannen erkänt brott.
Vi ser även hur Migrationsverket har svårigheter att skydda kvinnor som i hemlandet varit utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld, och som flytt. I och med att skyddade boenden inte erbjuds riskerar dessa kvinnor att bli röjda genom att träffa landsmän som känner släkten eller männen de flytt från.
Vi reagerar därför kraftigt på det uttalande som Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson gjorde i en SVT-intervju där han skulle kommentera uppgifterna i Kalla fakta. Angående möjligheten erbjuda utsatta tjejer och kvinnor ett säkert boende svarade han: ”Vi lever inte i ett segregerat samhälle i övrigt. Vi skiljer inte på etniciteter, nationaliteter eller religion. Då ska vi inte heller göra det när det gäller människor som för första gången kommer till Sverige”.
Några dagar senare tar vi del av nyheten om den 16-åriga flickan som hittats mördad i Hökarängen, efter att ha varit anmäld försvunnen från sitt asylboende sedan i mars. Enligt Dagens Nyheter arbetar polisen med teorin att det kan finnas ett hedersmotiv bakom mordet.
För oss är principen självklar.
Lika självklart som att vi inte ordnar människor efter etnicitet, nationalitet eller religion – och att alla människor är lika mycket värda – så skyddar vi den som lever under hot. Exempelvis bygger Kvinnojoursrörelsen på denna princip. Här erbjuds en säker tillflyktsort för utsatta kvinnor, separerat från män. Eftersom det i dessa fall är helt nödvändigt i syfte att ge skydd och trygghet. Kvinnors Nätverk anser att det är självklart att det ska finnas skyddade boenden även för asylsökande kvinnor.
Men av någon anledning ska ändå de ansatta kvinnor som bor i Migrationsverkets regi underordna sig en princip, framför att leva ett värdigt liv utan att riskera att bli slagna eller hotade. Den som flyr från hedersförtryck och når Sverige kan heller inte förvänta sig att få hjälp för att undvika att bli röjd av landsmän på asylboenden. Att erbjuda vissa kvinnozoner i byggnaderna, som Migrationsverket föreslagit, är inte en lösning.
Vår bedömningen är att både Migrationsverket och kommunerna i dagsläget saknar kapacitet och vilja att garantera säkerheten för kvinnor och barn.
Vi kan konstatera att alla människor som vistas i Sverige tyvärr inte behandlas lika. Det är både förfärligt och mycket allvarligt.
Leila Qaraee
ordförande Kvinnors Nätverk
Azam Qarai
Talesperson Kvinnors Nätverk
Debattartikel som publicerades i Dagens Samhälle 25 april 2016.
Den senaste veckans händelser har fått oss att undra vilka demokratiska reflexer Miljöpartiet har. Alla får ha sin tro, men som politiska representanter måste man ha samma värdegrund.
”Jag kan erkänna att jag hade inte fullt ut förstått hur många kvinnor upplevde att man inte blev respekterade i och med hur Yasri Khan hälsade. Det hade jag inte förstått, nej.” Så sa alltså Gustav Fridolin i P1 Morgon angående hans partikollegas val att inte skaka hand med en kvinnlig reporter. Uttalandet är naturligtvis anmärkningsvärt. Men det belyser något viktigt – en okunskap och naivitet.
Det visar inte minst att Miljöpartiet redan på förhand kände till att Yasri Khan inte skakade hand med kvinnor, men ändå fann det lämpligt att nominera honom till partistyrelsen. Lägg där till att Mehmet Kaplans avgång ska ha genomförts på eget initiativ. Några fördömanden från Miljöpartiet har vi inte hört.
Kvinnors Nätverk är en förening som sedan 1994 arbetar med hedersrelaterat förtryck och våld. Vår värdegrund är de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde är basen i allt vi gör. Både mot myndigheter och mot de unga tjejer och killar vi varje dag jobbar med.
För oss handlar det inte bara om en handskakning. Beslutet från Yasri Khan bygger på en värdegrund som gör skillnad på män och kvinnor. I ena fallet är det enkelt att skaka hand. I det andra fallet är det intimt, läs: sexualiserat.
Åtskillnaden bygger på regler som utgår från att människor inte är individer utan i första hand representanter av sitt kön. Vardagen, offentligheten och plikterna kretsar då kring detta. Det blir då också viktigt att veta när flickor och pojkar slutar vara barn och blir till kvinnor och män. Allt för att undvika sexualiserade situationer.
Den uteblivna handskakningen är bara ett sätt denna värdegrund yttrar sig på. Värt att poängtera är att detta inte är någon huvudströmning inom islam, och att beteendet inte är allmänt accepterat bland muslimer.
Ingen kan tvinga någon att skaka hand med alla. Men behandlar man människor olika efter vilket kön de har kan det bli svårt att få jobba där man vill. Och man kan inte representera ett demokratiskt och feministiskt parti. Detta borde ha varit självklarheter för Miljöpartiet. Men det har inte varit det.
I förra veckan presenterade man ett öppet brev på sin hemsida där man bland annat förtydligar att partiets representanter ska skaka hand med alla och inte ska figurera ihop med extremister. Det är en reaktion på den senaste veckans kritik, men har inte precis övertygat oss om att partiets fått tillbaka sina demokratiska och feministiska ryggradsreflexer.
Kort sagt: Agerar ni för att det blivit skandal, eller har ni gjort tydligt att ni inte accepterar den kulturrelativistiska tanken? Alla får ha sin tro, men som politiska representanter måste man ha samma värdegrund. Alla människor ska behandlas lika. Utan undantag.
Det handlar dock inte bara om Miljöpartiet. Företrädare för samfund med en förlegad syn på män och kvinnor finns i alla partier. Detta måste alla partiledningar se och förstå. Vi måste nå en mångfald i politiken utan att göra det på utsatta gruppers bekostnad. Säga nej till islamister, men självklart ja till muslimer.
Slutligen märker vi hur Sverigedemokraterna försöker vinna poäng i debatten. SD-företrädarna delar själva upp människor efter etnicitet och nationalitet. Det är precis lika oacceptabelt och helt förkastligt.
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk
Debattartikel som publicerades i Svenska Dagbladet 18 april 2016.
Har nationalister verkligen en given roll i civilsamhället? I så fall har ordet tappat sin betydelse. Det är dags för regeringen att sätta ner foten om vilka som förtjänar det allmännas stöd. Det skriver Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.
Säg civilsamhället och tankarna förs till folkrörelser som i generationer varit med om att bygga Sverige. Till exempel idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen och kvinnorörelsen. Alla är viktiga aktörer mellan stat och näringsliv som kämpar för mänskliga rättigheter.
När Mehmet Kaplan i ett försök att försvara sitt middagsbesök med ultranationalistiska Grå vargarna hänvisar till ”det turkiska civilsamhället” avser han inte bara de samhällsbyggande organisationer. Ordet civilsamhälle täcker numera alltså även in islamister och högerextremister om man köper Kaplans uttalande.
Kvinnors Nätverk anser att detta är ett hån mot alla idéburna organisationer som varje dag sliter för ett bättre och mer demokratiskt samhälle. I 22 år har vår förening arbetat för mänskliga rättigheter för alla, oavsett religion eller etnicitet.
Kvinnors Nätverk har under en längre tid upplevt att begreppet civilsamhälle har urvattnats. Vi har sett att politiker gärna vänder sig till religiösa organisationer och samfund bland annat för att bolla frågor om kvinnors rättigheter och hedersrelaterad problematik. Det finns en naivitet som är beklaglig och som får allvarliga konsekvenser för samhället. De bidrag som fördelas från staten tvingar ställer inte tillräckliga krav på organisationer och samfund att skriva under på grundläggande mänskliga rättigheter så som hbtq-personers rättigheter eller kvinnors rätt till sin egen kropp och sexualitet. Dessvärre är dessa värden heller inte en självklarhet bland de sammanslutningar som i dag får ekonomiskt stöd från staten.
Det är hög tid för Stefan Löfvens feministiska regering att sätta ned foten och en gång för alla slå fast vilken värdegrund som aldrig får tummas på avseende mänskliga rättigheter. Det är dags att strukturera upp, ställa krav och göra skillnad på dem som fokuserar på människors lika värde – och dem som inte gör det. En första åtgärd för regeringen bör vara att tala klarspråk med och kring ”civilsamhället”.
Vilka förtjänar stöd och inte?
Azam Qarai
talesperson, Kvinnors Nätverk
Barnrättighetsutredningen har i dag lämnat förslag på hur barnkonventionen kan bli svensk lagstiftning. En rad förslag har lagts fram för hur man ska kunna stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning.
Kvinnors Nätverk ser positivt på utredningen.
– Det är många barn som drabbats hårt av detta, säger Azam Qarai, verksamhetschef på Kvinnors Nätverk.
Bland annat kommer utredningen fram till att man bör höja kompetensen om barnkonventionen i relevanta yrkesgrupper – och den konkreta situation som dessa upplever, vad barnets rättigheter innebär i verksamheten man verkar i. Man föreslår också en ny straffbestämmelse om misshandel av barn. Myndigheterna ska också jobba hårdare för att anpassa sin verksamhet för barn.
Enligt utredaren Anita Wickström, som deltog i en presskonferens under fredagen, ses inte barn som rättighetsbärare hos myndigheterna, det saknas ofta barnkonsekvensanalyser och man bedömer ofta ”barnets bästa” i allmänna ordalag istället för att se till varje barns unika situation. Utredaren anser att barnets bästa alltid ska utredas i ärenden och mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter.
– Det var på tiden att man gjort det här. Det är många barn som drabbats hårt av att myndigheter inte tagit hänsyn till deras perspektiv. Vi ser positivt på att Barnombudsmannen får i uppdrag att utbilda myndighetspersoner som kommer i kontakt med barn, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.
– Barn och ungdomar kommer nu att ha samhället bakom sig. Det har man inte självklart haft tidigare. Då har man hänvisat till den lagstiftning som är nu, och det ska bli skönt att bli av med den.
I utredningen ska barnkonventionen i större utsträckning kopplas till utlänningslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
• Här tar du del av utredningen i sin helhet.
Kontaktuppgifter media:
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk.
Telefon: 0702223538
Kvinnors Nätverk manifesterade inte i Järvaområdet på internationella kvinnodagen, något SVT uppmärksammat.
Verksamhetschefen Azam Qarai kommenterar beslutet i tv-inslaget:
– Vi har varit tydliga med vilka regler, normer och begränsningar som gäller hedersrelaterat förtryck. De som försvarar det här förtrycket har då blivit arga på oss. Men vi vill hitta en väg för att inte behöva lämna området.
I media, Internationellt, Opinion och debatt 4 december, 2015
I dag, 4 december, besöker Afghanistans president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet.
Kvinnors Nätverk har även skrivit en debattartikel i Aftonbladet Debatt idag. Här är artikeln i sin helhet:
I dag tar statsminister Stefan Löfven emot Afghanistans president Ashraf Ghani. De träffas bland annat för att underteckna ett samarbetsavtal på biståndsområdet.
Kvinnors Nätverk har överlämnat ett öppet brev till presidenten. I brevet erinrar vi om några av de flickor och kvinnor som har gått en våldsam död till mötes, de flesta offer för hedersrelaterat våld.
Farkhunda blev känd för omvärlden när hon lynchades av en mobb i Kabul som hade fått för sig att hon hade bränt Koranen. Nyligen stenades 19-åriga Rokhshana till döds. Hon ville inte gifta sig med den som familjen utsett utan rymde med den hon själv ville ha. Otukt var hennes brott enligt dem som grävde ner henne så att bara huvudet stack upp ur sanden och sedan kastade sten på sten tills hennes förtvivlade rop tystnade.
Barnbruden Sahar Gul hittades liggande i halm och dynga med stora hårtussar bortslitna, naglarna utdragna och ansiktet oigenkännligt av alla slag. 16-åriga Bibi Aisha låstes in och misshandlades i två år, lyckades rymma men greps av polisen och återfördes till makens familj. En talibandomstol dömde henne för brottet att ha bringat skam över familjen. Straffet blev att få näsa och öron bortskurna.
Detta är endast ett fåtal berättelser från en brutal verklighet som många afghanska flickor och kvinnor lever i. Flickor som vägrar ingå tvångsäktenskap och kvinnor som förlöper hemmet på grund av misshandel anses smutsa ner familjens heder och ska därför dödas. Våldtäktsoffer gifts bort med gärningsmannen eller döms för otukt och dödas av familjen. Det anses vara en förmildrande omständighet att döda för att rentvå familjens namn och heder och hedersmord resulterar oftast bara i två års fängelse, om det ens straffas.
På senare tid har det höjts röster mot förtrycket. Farkhundas våldsamma död blev en vändpunkt. När hon begravdes bars kistan av kvinnor, något som aldrig tidigare hänt. Det väckte en enorm uppmärksamhet. Några dagar senare demonstrerade tusentals kvinnor och män för rättvisa åt Farkhunda.
I vårt öppna brev uppmanar vi presidenten att lyssna på dem som nu har vågat sig ut på gatorna för att ge röst åt offren och som vill ha ett samhälle präglat av rättvisa i stället för straffrihet för dem som kränker, misshandlar och mördar flickor och kvinnor för att de försöker nyttja en liten gnutta mänsklig frihet. Vi föreslår att den afghanska regeringen tar initiativ till att utarbeta en nationell handlingsplan mot kvinnovåld, i synnerhet hedersrelaterat våld.
De senaste 13 åren har Sverige gett 6,9 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan. Trots detta har effekterna på fattigdom och jämställdhet varit begränsade. Det är dags för självkritik. Vi uppmanar den svenska regeringen och Sida att ge frågor om kvinnoförtryck och våld mot kvinnor högsta prioritet.
Börja att på allvar samarbeta med civilsamhället och de modiga kvinnor som med risk för liv och hälsa kämpar mot kvinnoförtrycket. Kräv av den afghanska regeringen att den utarbetar en långsiktig nationell handlingsplan mot kvinnovåld, en konkret plan som genomsyrar alla samhällssektorer.
Vi är medvetna om att ett samhälle som det afghanska inte kan förändras över en natt. Det är ett mycket långsiktigt arbete att inte bara ändra lagar och myndigheters praxis utan också djupt rotade attityder och beteenden. Men det finns ingen annan väg. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Brott mot mänskliga rättigheter kan aldrig rättfärdigas med hänvisning till kultur, tradition eller religion.
För Kvinnors Nätverk
Leila Qaraee, Ordförande
Azam Qarai, Styrelseledamot
Pressmeddelande 2015-12-04
Azam Qarai: ”Livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan”
Våld mot kvinnor i Afghanistan ses som en privat angelägenhet, och våldsbrott för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas.
I samband med den afghanska presidentens statsbesök i dag, 4 december, överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev med krav om handling.
Våldet som drabbar flickor och kvinnor i Afghanistan är utbrett.
En anledning är att våld mot kvinnor ses som en privat angelägenhet, inget som samhället ska lägga sig i. Våldsbrott mot flickor och kvinnor för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas. Tvångsäktenskap är vanligt.
Dessutom riskerar våldtäktsoffer som söker hjälp hos myndigheterna att kastas i fängelse eller att stenas till döds.
– Det är livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk, som arbetar för mänskliga rättigheter både i Sverige och internationellt.
Azam Qarai tog nyligen plats i Stockholm stads råd för mänskliga rättigheter.
– Vi har täta kontakter med kvinnoaktivister i Afghanistan och får regelbundet rapporter om grova övergrepp, trakasserier och våld mot kvinnor och flickor.
I dag, 4 december, besöker landets president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder.
Kvinnors Nätverk vill uppmana den afghanska regeringen att upprätta en nationell handlingsplan för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet. Kvinnors Nätverk, liksom de afghanska kvinnorna som kämpar för sina rättigheter, väntar på trovärdiga svar och lösningar från den afghanska regeringen.
– Det finns många modiga kvinnor i Afghanistan som dagligen riskerar sina liv i kampen för mänskliga rättigheter, säger Azam Qarai.
– De behöver veta att de inte är ensamma, att omvärlden ser och hör. Våld mot flickor och kvinnor, var än det sker i världen, angår oss alla.
Kontakt:
Azam Qarai, styrelseledamot och talesperson, Kvinnors Nätverk
Telefon: 070-222 35 38