Svar till MR-rådet om skilda bad

Cecilia Brink, M, har med anledning av sexuella ofredanden på Eriksdalsbadet ställt frågor till kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter kring hur staden på kort och lång sikt kan säkra kvinnors trygghet i det offentliga rummet.

Kvinnors Nätverk anser att frågan är särskilt viktig att diskutera just nu, delvis på grund av de händelser som uppmärksammats, delvis på grund av de beslut som kommer att fattas framöver. I början av 2016 beslutade Eriksdalsbadet att kortsiktigt separera bubbelpoolerna. En för kvinnor, en för män, en för båda könen. Detta efter att man uppfattat att problem med sexuella trakasserier ökat.

Hur framtiden ser ut är fortfarande oklar.

Uppdelningen löser praktiskt ett problem som uppstått, och vi tycker att det är rimligt under en kortare period, under tiden andra lösningar tas fram. Däremot löser det inga orsaker till problemen, och skulle lösningen bli permanent har vi orsakat en situation som tyvärr riskerar att skada mer än det hjälper.

Sverige har det senaste seklet åstadkommit mycket inom jämställdhet och för att öka människors frihet. Kvinnors Nätverk ser det som viktigt att inte tumma på dessa rättigheter, som krävt så lång tid att uppnå.

Vi ser samtidigt i vårt arbete hur det finns krafter i samhället som vill dela upp samhället i olika sfärer utefter exempelvis kultur eller religion. Och det är bland annat i skenet av det som vi oroas över uppdelningen på Eriksdalsbadet. Alla människor har rätt att välja hur de vill leva sina liv, men som samhälle kan vi inte ha olika normer och värderingar för exempelvis vilken religion invånarna bekänner sig till.

Samma regler gäller alla. Och det är i den änden vi måste börja.

Fokus bör läggas på den som utför de brottsliga handlingarna. I annat fall påminner lösningen om Östersundspolisens uppmaning till kvinnor att hålla sig inomhus efter flera våldtäkter i kommunen. Alla andra ska inte anpassa sig efter ett fåtal brottslingar. Och våra fri- och rättigheter ska inte behöva avgränsas.

Separerade bubbelpooler är en enkel lösning på ett problem som kan uppfattas som isolerat. Samtidigt har beslutet fått stor uppmärksamhet och blivit en symbolfråga. Genom detta finns en risk att den indirekt kan fungera som ett prejudikat även på annat håll i landet. Frågan kring hur den ”blandade” bubbelpoolen ska uppfattas är också bekymmersam. Hur ska det tolkas om en kvinna väljer att sätta sig där? Väljer kvinnor att alls sätta sig där?

Från Kvinnors Nätverk ser vi positivt på Eriksdalsbadets vilja att utöka kameraövervakning och tillsätta mer personal. Poolerna är i dagsläget trånga, möjligen kan man minska det maximala antalet personer som får sitta i dem. Kan man med kameraövervakning som stöd, som på fotbollsmatcher, stänga av personer som bryter mot badhusets regler, även i de fall de inte direkt bryta mot lagen?

Förhoppningsvis kan man nå en lösning som inte tummar på våra mänskliga fri- och rättigheter, men som samtidigt kan förhindra sexuella övergrepp. Badhusen ska även i fortsättningen vara en plats för alla, tillsammans.

Azam Qarai
Kvinnors Nätverk

Kvinnors Nätverk positivt till utredning om barnkonventionen som lag

Barnrättighetsutredningen har i dag lämnat förslag på hur barnkonventionen kan bli svensk lagstiftning. En rad förslag har lagts fram för hur man ska kunna stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning.
Kvinnors Nätverk ser positivt på utredningen.
– Det är många barn som drabbats hårt av detta, säger Azam Qarai, verksamhetschef på Kvinnors Nätverk.

Bland annat kommer utredningen fram till att man bör höja kompetensen om barnkonventionen i relevanta yrkesgrupper – och den konkreta situation som dessa upplever, vad barnets rättigheter innebär i verksamheten man verkar i. Man föreslår också en ny straffbestämmelse om misshandel av barn. Myndigheterna ska också jobba hårdare för att anpassa sin verksamhet för barn.

Enligt utredaren Anita Wickström, som deltog i en presskonferens under fredagen, ses inte barn som rättighetsbärare hos myndigheterna, det saknas ofta barnkonsekvensanalyser och man bedömer ofta ”barnets bästa” i allmänna ordalag istället för att se till varje barns unika situation. Utredaren anser att barnets bästa alltid ska utredas i ärenden och mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter.

– Det var på tiden att man gjort det här. Det är många barn som drabbats hårt av att myndigheter inte tagit hänsyn till deras perspektiv. Vi ser positivt på att Barnombudsmannen får i uppdrag att utbilda myndighetspersoner som kommer i kontakt med barn, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

– Barn och ungdomar kommer nu att ha samhället bakom sig. Det har man inte självklart haft tidigare. Då har man hänvisat till den lagstiftning som är nu, och det ska bli skönt att bli av med den.

I utredningen ska barnkonventionen i större utsträckning kopplas till utlänningslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

• Här tar du del av utredningen i sin helhet.

Kontaktuppgifter media:
Azam Qarai, talesperson Kvinnors Nätverk.
Telefon: 0702223538

Därför manifesterade inte Kvinnors Nätverk i Järva

Screen Shot 2016-03-11 at 09.25.15Kvinnors Nätverk manifesterade inte i Järvaområdet på internationella kvinnodagen, något SVT uppmärksammat.

Verksamhetschefen Azam Qarai kommenterar beslutet i tv-inslaget:
– Vi har varit tydliga med vilka regler, normer och begränsningar som gäller hedersrelaterat förtryck. De som försvarar det här förtrycket har då blivit arga på oss. Men vi vill hitta en väg för att inte behöva lämna området.

Se tv-inslaget och läs SVT:s artikel här.

Pressmeddelande: Kvinnors Nätverk vinner Guldhjulet-priset 2016

Screen Shot 2016-01-27 at 21.05.13

Kvinnors Nätverks ordförande Leila Qaraee med vinnardiplomet. Foto: Guldhjulet

Kvinnors Nätverk mottog den 27 januari det första Guldhjulet-priset. Priset kommer årligen att ges till en organisation som kämpar mot förtryck och diskriminering i Sverige.

Kvinnors Nätverk har sedan det bildades av systrarna Leila Qaraee och Azam  Qarai år 1994 bedrivit en intensiv kamp mot förtryck av kvinnor och barn. Organisationen har också ett tydligt antirasistiskt perspektiv.

Även i det förhållandevis jämställda Sverige, förekommer det omfattande hedersrelaterat förtryck av kvinnor och flickor. Denna typ av våld får mycket allvarliga konsekvenser för dem som utsätts. Dessutom är det svårt för myndigheterna att hantera detta problem. För att kunna motverka denna typ av förtryck, krävs det kunskap om de värderingar och traditioner som utgör de bakomliggande faktorerna.

Kvinnors Nätverk driver två mottagningar i Stockholm dit kvinnor och flickor som blir utsatta för förtryck kan vända sig. Organisationen har sedan den startades för 22 år sedan effektivt stöttat och ”räddat” tusentals kvinnor och flickor som utsatts för bland annat hedersrelaterat våld.

Kvinnors Nätverk har också drivit flera uppmärksammande fall, bland annat det så kallade Västeråsfallet då en 16-årig flicka blev våldtagen i sitt familjehem. Organisationen hjälpte henne genom att uppmärksamma fallet i media, ta fram olika experter som hjälpte till med bevis till rättegången och ge flickan stöd. Till slut dömdes gärningsmannen i Hovrätten.

”Jag är väldigt glad över att vi vunnit priset. Det är otroligt viktigt att de frågor som vi arbetar med får uppmärksamhet. Dessutom är det ett fint erkännande av det arbete som Leila, jag och våra kolleger gör. Jag kan garantera att de 50 000 kr som vi vunnit kommer att kunna användas väldigt väl i vår verksamhet”, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk.

”Jag kommer ursprungligen från södra Afrika och förstår verkligen att uppskatta och älska de fri- och rättigheter som vi har i Sverige. Även i vårt land finns det dock många människor som utsätts för allvarligt våld och förtryck. Jag är väldigt glad att kunna överlämna det första Guldhjulet-priset till Kvinnors Nätverk som driver en hård kamp mot i synnerhet hedersrelaterat våld mot kvinnor och flickor. Det går knappast att tänka sig en mer värdig vinnare av det första Guldhjulet-priset!” , säger Teresa Afonso Leimdörfer, grundare av Guldhjulet.

Debatt: Stötta Afghanistans kvinnor i dag, Löfven

I media, Internationellt, Opinion och debatt 4 december, 2015

I dag, 4 december, besöker Afghanistans president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet.

Kvinnors Nätverk har även skrivit en debattartikel i Aftonbladet Debatt idag. Här är artikeln i sin helhet:

I dag tar statsminister Stefan Löfven emot Afghanistans president Ashraf Ghani. De träffas bland annat för att underteckna ett samarbetsavtal på biståndsområdet.

Kvinnors Nätverk har överlämnat ett öppet brev till presidenten. I brevet erinrar vi om några av de flickor och kvinnor som har gått en våldsam död till mötes, de flesta offer för hedersrelaterat våld.

Farkhunda blev känd för omvärlden när hon lynchades av en mobb i Kabul som hade fått för sig att hon hade bränt Koranen. Nyligen stenades 19-åriga Rokhshana till döds. Hon ville inte gifta sig med den som familjen utsett utan rymde med den hon själv ville ha. Otukt var hennes brott enligt dem som grävde ner henne så att bara huvudet stack upp ur sanden och sedan kastade sten på sten tills hennes förtvivlade rop tystnade.

Barnbruden Sahar Gul hittades liggande i halm och dynga med stora hårtussar bortslitna, naglarna utdragna och ansiktet oigenkännligt av alla slag. 16-åriga Bibi Aisha låstes in och misshandlades i två år, lyckades rymma men greps av polisen och återfördes till makens familj. En talibandomstol dömde henne för brottet att ha bringat skam över familjen. Straffet blev att få näsa och öron bortskurna.

Detta är endast ett fåtal berättelser från en brutal verklighet som många afghanska flickor och kvinnor lever i. Flickor som vägrar ingå tvångsäktenskap och kvinnor som förlöper hemmet på grund av misshandel anses smutsa ner familjens heder och ska därför dödas. Våldtäktsoffer gifts bort med gärningsmannen eller döms för otukt och dödas av familjen. Det anses vara en förmildrande omständighet att döda för att rentvå familjens namn och heder och hedersmord resulterar oftast bara i två års fängelse, om det ens straffas.

På senare tid har det höjts röster mot förtrycket. Farkhundas våldsamma död blev en vändpunkt. När hon begravdes bars kistan av kvinnor, något som aldrig tidigare hänt. Det väckte en enorm uppmärksamhet. Några dagar senare demonstrerade tusentals kvinnor och män för rättvisa åt Farkhunda.

I vårt öppna brev uppmanar vi presidenten att lyssna på dem som nu har vågat sig ut på gatorna för att ge röst åt offren och som vill ha ett samhälle präglat av rättvisa i stället för straffrihet för dem som kränker, misshandlar och mördar flickor och kvinnor för att de försöker nyttja en liten gnutta mänsklig frihet. Vi föreslår att den afghanska regeringen tar initiativ till att utarbeta en nationell handlingsplan mot kvinnovåld, i synnerhet hedersrelaterat våld.

De senaste 13 åren har Sverige gett 6,9 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan. Trots detta har effekterna på fattigdom och jämställdhet varit begränsade. Det är dags för självkritik. Vi uppmanar den svenska regeringen och Sida att ge frågor om kvinnoförtryck och våld mot kvinnor högsta prioritet.

Börja att på allvar samarbeta med civilsamhället och de modiga kvinnor som med risk för liv och hälsa kämpar mot kvinnoförtrycket. Kräv av den afghanska regeringen att den utarbetar en långsiktig nationell handlingsplan mot kvinnovåld, en konkret plan som genomsyrar alla samhällssektorer.

Vi är medvetna om att ett samhälle som det afghanska inte kan förändras över en natt. Det är ett mycket långsiktigt arbete att inte bara ändra lagar och myndigheters praxis utan också djupt rotade attityder och beteenden. Men det finns ingen annan väg. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Brott mot mänskliga rättigheter kan aldrig rättfärdigas med hänvisning till kultur, tradition eller religion.

För Kvinnors Nätverk
Leila Qaraee, Ordförande
Azam Qarai, Styrelseledamot

Pressmeddelande: ”Livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan”

Pressmeddelande 2015-12-04

Azam Qarai: ”Livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan”

Våld mot kvinnor i Afghanistan ses som en privat angelägenhet, och våldsbrott för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas.

I samband med den afghanska presidentens statsbesök i dag, 4 december, överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev med krav om handling.

Våldet som drabbar flickor och kvinnor i Afghanistan är utbrett.

En anledning är att våld mot kvinnor ses som en privat angelägenhet, inget som samhället ska lägga sig i. Våldsbrott mot flickor och kvinnor för att upprätthålla familjens heder begås utan att förövarna straffas. Tvångsäktenskap är vanligt.

Dessutom riskerar våldtäktsoffer som söker hjälp hos myndigheterna att kastas i fängelse eller att stenas till döds.

– Det är livsfarligt att vara kvinna i Afghanistan, säger Azam Qarai, talesperson för Kvinnors Nätverk, som arbetar för mänskliga rättigheter både i Sverige och internationellt.

Azam Qarai tog nyligen plats i Stockholm stads råd för mänskliga rättigheter.

– Vi har täta kontakter med kvinnoaktivister i Afghanistan och får regelbundet rapporter om grova övergrepp, trakasserier och våld mot kvinnor och flickor.

I dag, 4 december, besöker landets president Mohammad Ashraf Ghani Sverige. I samband med besöket överlämnar Kvinnors Nätverk ett öppet brev till presidenten med krav om konkreta åtgärder.

Kvinnors Nätverk vill uppmana den afghanska regeringen att upprätta en nationell handlingsplan för att stoppa våldet mot flickor och kvinnor i Afghanistan, inte minst när det gäller det hedersrelaterade våldet. Kvinnors Nätverk, liksom de afghanska kvinnorna som kämpar för sina rättigheter, väntar på trovärdiga svar och lösningar från den afghanska regeringen.

– Det finns många modiga kvinnor i Afghanistan som dagligen riskerar sina liv i kampen för mänskliga rättigheter, säger Azam Qarai.

– De behöver veta att de inte är ensamma, att omvärlden ser och hör. Våld mot flickor och kvinnor, var än det sker i världen, angår oss alla.

Kontakt:
Azam Qarai, styrelseledamot och talesperson, Kvinnors Nätverk
Telefon: 070-222 35 38

Remissvar: Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69).

Utredningen har haft uppdrag att bland annat lämna förslag på hur personer som lever under hot eller förföljelse eller som i övrigt har behov av skydd kan få ett starkare skydd för sina personuppgifter i folkbokföringsregistret.

Kvinnors Nätverk ställer sig positivt till flertalet av utredningens förslag. De svårigheter som vår målgrupp möter, i förhållande till Skatteverket, domstolar, andra myndigheter samt kommersiella aktörer behandlas i utredningen. Flera av de områden där Kvinnors Nätverk och vår målgrupp möter svårigheter föreslås dock utredas ytterligare, vilket visar på den komplexitet som finns och hur svårt det är att säkerställa säkerheten för dem som lever med hot. Det hade varit önskvärt med färdiga förslag på flera av de områdena för att skapa ett fungerande system för dem som behöver leva med skyddade personuppgifter.

Läs remissvaret.

Remissvar: Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71)

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71).

Syftet med utredningen har varit att ytterligare stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga som tvångsvårdas enligt LVU samt att bidra till kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, med särskilt fokus på tvångsvård.

Kvinnors Nätverk välkomnar utredningens ansats att stärka barnens rätt vid tvångsvård och att det ska ställas höga krav på rättssäkerhet och kvalitet på den vård som ges. Kvinnors Nätverk anser dock att hade varit önskvärt att man inom ramen för utredningen ytterligare hade stärkt skyddet för barn och unga utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Kvinnors Nätverk delar inte utredningens slutsats att man genom förslagen om socialnämndens beslutsunderlag, samverkan under en placering och innehållet i institutionsvården bidrar till att barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck tillförsäkras skydd och en god vård. Kvinnors Nätverk menar att ovanstående inte är tillräckligt för att tillförsäkra en god vård för den målgruppen.

Läs remissvaret.

Azam Qarai invald i Rådet för mänskliga rättigheter

Hallå där Azam Qarai, du är utvald att sitta i Rådet för mänskliga rättigheter i Stockholms stad. Vad vill du åstadkomma med det?
– Jag vill att den stad jag lever och verkar i ska leva upp till de internationella konventioner som finns på MR-området. Jag vill att mänskliga rättigheter ska gälla alla, utan undantag för kultur, religion och tradition. Rättigheter ska komma även de till del som har en svag position i samhället, t.ex. invandrade kvinnor och barn utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Sedan anser jag att vi tillsammans behöver prata om de problem som finns, t.ex. med ”mjuk radikalisering” i förorterna med ett tydligt antirasistiskt och feministiskt perspektiv.

Du har arbetat länge med ungdomar som gör motstånd mot hedersrelaterade värderingar. Hur kommer du att använda dina erfarenheter?
– Under de snart 20 år som jag har arbetat med ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld och våldsutsatta kvinnor med invandrarbakgrund har jag fått många viktiga erfarenheter. Både hur stödet från samhället fungerar, den strukturella rasism som finns i samhället och hur strukturerna för våldet ser ut. Jag kan nu vara en röst för de som inte själva har möjlighet. I hela mitt liv har jag kämpat för mänskliga rättigheter och specifikt kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Jag är glad att få förtroende att fortsätta med det i Stockholms stads råd för mänskliga rättigheter.

Berätta kort om dig själv!
– Jag är uppvuxen i Iran, har suttit i fängelse där för min kamp för mänskliga rättigheter, och arbetar nu med kvinnors, ungdomars och barns mänskliga rättigheter. Jag är utbildad socionom och steg 1-utbildad samtalsterapeut.

Grattis, hur kommer du att fira?
– Jag är glad och stolt över förtroendet jag fått genom att bli invald i rådet för mänskliga rättigheter. Jag kommer att ta mitt uppdrag på stort allvar och ser fram emot att det drar igång. I övrigt kommer jag som vanligt att arbeta med våra ungdomar på Linnamottagningen, Kvinnors Nätverk, där jag är verksamhetschef och se till att de får ta del av sina mänskliga rättigheter.

Remissvar: Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Remissvar 22 oktober, 2015

Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till utredningen Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55).

Strategin ska utgöra en grund för uppföljning och utvärdering av regeringens insatser för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Uppdraget har även omfattat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Kvinnors Nätverk delar uppfattningen om att det är viktigt att inom området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld ta ett strategiskt helhetsgrepp, med kort- och långsiktiga mål och uppföljning. Vår erfarenhet från att ha varit verksamma inom detta område i över 20 år gör dock att vi är tveksamma till att ett så pass ambitiöst förslag som utredningen lägger kommer att genomföras i praktiken. Denna tveksamhet handlar dock inte om utredningen eller dess förslag utan om att det kommer krävas av den politiska nivån att visa handlingskraft och en vilja att prioritera dessa frågor.

Läs remissvaret.