Sommarlovet närmar sig. För de flesta unga innebär det sköna dagar, sol och bad, men för vissa är lovet förknippat med stor oro och ångest. Många unga som vänder sig till Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen är oroliga för att bli bortgifta mot sin vilja under sommaren.
Sveriges radio P4 har intervjuat 20-åriga Nadine som tvingats fly undan ett tvångsäktenskap och som nu lever med skyddad identitet, samt Azam Qarai, verksamhetschef på Linnamottagningen. Lyssna på inslaget här.
Svenska politiker och myndigheter måste agera för att skapa en tydlig ansvarsfördelning och samordning när det gäller ungdomar som blir bortgifta mot sin vilja under sommaren. Det skriver Azam Qarai, verksamhetschef på Linnamottagningen, i en debattartikel på SvD Opinion.
Vi anser att det är en skam för oss som demokratisk stat att så tydligt svika den här gruppen unga (oftast) kvinnor. I dagsläget tvingas de sätta sitt enda hopp till civilsamhället. Vi kräver att svenska politiker och myndigheter agerar för att skapa en tydlig ansvarsfördelning och samordning i dessa ärenden, och lägger grund för samarbete med andra länder i de här frågorna.
Läs hela artikeln här.
Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen svarar på debattartikel på SvT Debatt
Fyra kvinnor skriver på SVT Debatt om sina egna upplevelser av bristerna i samhället när det gäller stöd och insatser till ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen delar artikelförfattarnas bild av hur ojämn kunskapen är mellan och inom olika socialtjänster och hur det gör att många ungdomar inte får det stöd de behöver och har rätt till.
Artikelförfattarna nämner också Linnamottagningens projekt som avslutades förra året. Men vi måste klargöra att det inte handlade om medling. Vi bedrev under åren 2009-2012 projektet Familjearbete i hederskontext för att undersöka om det gick att förbättra situationen för ungdomar som utsatts för hedersrelaterat förtryck och våld genom att försöka påverka deras föräldrar.
Inga gemensamma samtal mellan föräldrar och ungdom genomfördes, utan ungdomen fick fortsatt skydd och stöd skild från familjen. Vi har hela tiden varit tydliga med att vi inte kompromissar med ungdomens rättigheter eller säkerhet.
Att det trots det gick riktigt illa för några ungdomar har att göra med brister i socialtjänstens uppföljning, rapporterade radioprogrammet Kaliber.
Vår erfarenhet är att den som lämnar sin familj på grund av hedersrelaterat förtryck hamnar i en situation som känslomässigt är mycket svår att hantera. Ska de kunna stå fast vid sitt beslut behöver de omfattande stöd från socialtjänsten under en längre tid. Risken är annars stor att hon ger upp och återvänder till familjen.
Men i dag är den här uppföljningen bristfällig, och i vissa fall helt frånvarande.
Dessutom går socialtjänsten ibland mot våra rekommendationer. Vi avråder tydligt från insatser som går ut på att försöka återförena ungdomen och familjen. Trots det har socialtjänsten i flera fall försökt göra just det.
Att gå in tidigt i processen och deklarera att man vill arbeta för någon typ av kontakt mellan ungdomen och föräldrarna, menar vi kan vara förödande för ungdomens psykiska återhämtning. Även det kan leda till att de hedersvåldsdrabbade ger upp och återvänder till familjen.
Vi på Linnamottagningen redovisar tydligt vårt arbete och våra slutsatser, just för att myndigheter och andra aktörer som bedriver någon form av förhandling med familjer i hedersrelaterade ärenden ska förstå vilka psykiska och fysiska risker det medför för ungdomen.
Ett grundläggande problem är att det ofta saknas barnperspektiv.
Det är ett generellt problem att socialtjänsten har ett föräldraperspektiv, men som blir särskilt tydligt i ärenden som handlar om hedersrelaterat förtryck och våld.
Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till Europeisk skyddsorder – Samarbete om skydd för hotade och förföljda personer inom EU Ds 2014:3 från Justitiedepartementet. I promemorian föreslås en ny lag om en europeisk skyddsorder. Genom förslagen i promemorian ska skyddsbehövande kunna ta med sig kontaktförbud vid flytt mellan EU:s medlemsstater. Skyddsbehövande personer ges därigenom ökade möjligheter att utöva sin rätt att röra sig fritt inom EU.
Kvinnors Nätverk välkomnar möjligheten att utfärda en europeisk skyddsorder, men påpekar att det primära problemet är att kvinnor som är i stort behov av kontaktförbud ändå inte bedöms uppfylla kriterierna samt att det fortfarande är ett geografiskt vågspel inom Sverige om man har stor respektive liten chans att få ett positivt beslut om kontaktförbud.
I samband med Fadimedagarna 2013 hölls måndagen den 20 januari en konferens i Riksdagen om hedersrelaterat förtryck och våld. Bland annat deltog Kvinnors Nätverk/Linnamottagningens verksamhetschef Azam Qarai i ett panelsamtal tillsammans med jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp), Juno Blom (Länsstyrelsen Östergötland), Henrik Belfrage (professor i kriminologi), Eva Larsson (BOJ) samt Eduardo Grutsky (Alma Europa). Moderator var Dilsa Demirbag-Sten. Panelsamtalet kan ses på SvTPlay.
Ytterligare panelsamtal hölls bland annat med Sara Mohammad (GAPF), Juno Blom (Länsstyrelsen Östergötland) och Niklas Kelemen (Nätverket mot hedersrelaterat våld) samt med riksdagspolitiker Désirée Pethrus (KD), Johan Linander (C), Anti Avsan (M,) Carina Hägg (S), Peter Eriksson (Mp) och Eva Olofsson (V). Moderatorer var Talin Davidian från TRIS (Tjejers rätt i samhället) respektive Dilsa Demirbag-Sten. Även dessa samtal kan ses på SvTPlay.
Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter om:
• Kommunernas ansvar och myndigheternas hantering av hedersrelaterat våld och förtryck.
• Vad har de utsatta för önskan om stöd och hjälp?
• Hur kan samhället ge rätt stöd och skydd till de utsatta?
• Vad kan kommunerna göra för att stödja de utsatta och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck?
• Hur kan vi göra vårt bästa för att stötta personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck?
För mer info om Fadimedagarna 2013 se programmet på GAPFs hemsida.
Den 21 januari 2014 är det 12 år sedan Fadime Sahindal blev brutalt hedersmördad av sin far i Uppsala. För att hedra Fadimes minne ordnas en rad arrangemang på olika orter runt om i Sverige under tiden 19-22 januari. Huvudarrangör är Glöm Aldrig Pela och Fadime Riksförening och Kvinnors Nätverk är med som medarrangör.
Söndag 19 januari kl. 14.30-17.00 hålls en minneshögtid med tal, musik och teater på Berns i Stockholm. Biljetter till minneshögtiden kostar 60 kr och bokas genom Ticnet (begränsat antal).
Måndagen den 20 januari 2014 kl. 10.00-17.00 hålls en internationell konferens om hedersrelaterat våld i Riksdagen med politiker, yrkesverksamma och internationella gäster. Bland annat medverkar Linnamottagningens verksamhetschef Azam Qarai i panelsamtal. Föranmälan till konferensen är obligatorisk och görs senast den 16 januari 2014 via mail till eva.dunert@riksdagen.se.
Även i Uppsala, Göteborg, Malmö, Örebro samt Karlstad genomförs arrangemang under Fadimedagarna. För mer information om vad som händer i Stockholm samt övriga orter under Fadimedagarna se GAPFs hemsida!
Azam Qarai (Kvinnors Nätverk), Ida Östensson (Crossing Boarders/FATTA), justitieminister Beatrice Ask, Olga Persson (SKR), Wiveca Holst (Roks), Stephanie Thögersen (Sveriges Kvinnolobby) och Madeleine Leijonhufvud (Professor Emeritia i straffrätt). Foto: SKR
Torsdagen den 9 januari träffade Kvinnors Nätverk justitieminister Beatrice Ask på Rosenbad, tillsammans med SKR, Sveriges kvinnolobby, Roks, FATTA och Professor Madeleine Leijonhufvud. Detta med anledning av flera uppmärksammade våldtäktsmål under föregående år, där vi flera gånger vid manifestationer och i debattartiklar ifrågasatt rättsväsendets hantering.
Under mötet framförde organisationerna fem gemensamma krav:
Det framkom att Beatrice Ask inte delar vårt krav på en haverikommission och ändrad lagstiftning, utan vill se andra insatser inom rättsväsendet:
Kvinnors Nätverk fokuserade i mötet framförallt på bristen på barnperspektiv inom rättsväsendet. Detta exemplifierades med ett aktuellt fall rörande en familjehemspappa som våldtagit en flicka som var placerad hos honom. Vi överlämnade en skrivelse där vi bland annat framförde följande:
Rättsväsendet hantering av flickans ärende är fullständigt oacceptabelt sett till barnperspektiv och rättssäkerhet. Flickan förnekas rättigheter som är en självklarhet för andra samhällsmedborgare. Hanteringen bryter också uppenbarligen mot Barnkonventionen, inte minst artikel 12:
Vem ansvarar för att rättsväsendet anlägger ett barnperspektiv? Det behövs ett tydligt, övergripande samordningsansvar för att så sker samt vägledning kring hur barnperspektivet i praktiken ska tillämpas inom rättsväsendet.
Vid mötet i dag överlämnar kvinnoorganisationer en kravlista på åtgärder till Justitieminister Beatrice Ask.
Vi kräver:
Enligt konventionen ska sexuella handlingar utan samtycke vara straffbelagda. Sveriges regering undertecknade konventionen i maj 2013. I departementspromemorian inför undertecknandet hänvisades till det då framlagda men inför lagändringen i somras strukna förslaget om ett kompletterande brott. Det finns ett brett stöd i riksdagen för att Sverige ska tillträda konventionen. Höstens uppmärksammade rättsfall visar att det är bråttom. Vidtag den nödvändiga lagändringen nu och ratificera konventionen.
Sakliga och juridiska skäl gör det nödvändigt att i lag skydda varje människas sexuella integritet. Färdiga lagförslag föreligger. Det tog 8 år att flytta fram positionerna från ”hjälplöst tillstånd” till ”särskilt utsatt situation”. Vi har inte råd att vänta. En tydlig lag är grunden för normbildning i ett sekulärt, heterogent samhälle.
Föreställningar kring manligt och kvinnligt när det gäller människors sexuella integritet och handlingsutrymme är centrala när det kommer till sexualbrott, både inom rättsväsendet och i samhället i stort. Att bli medveten om och kunna förhålla sig självständigt till dessa normer är också nyckeln till förändring, något som fastslagits av både Ungdomsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.
Det behövs därför ett kontinuerligt arbete på alla plan i samhället när det gäller värderingar och föreställningar kring kön och sexualitet, från vaggan till graven – inom mödravården, pappagrupper och skolan, såväl i grundutbildning som i vidareutbildning av poliser och jurister. Det är nödvändigt att motverka sexuella övergrepp och våldtäkt, öka objektiviteten och verklighetsförankringen inom rättsväsendet och att underlätta för de som utsatts att berätta, anmäla och få upprättelse.
Mål om sexuella övergrepp kräver kunskap om den verklighet unga lever i idag, och kunskap om hur offer och förövare reagerar och agerar under och efter ett sexuellt övergrepp. Inom åklagarkåren har kunskapsnivån höjts. Detsamma är nödvändigt inom domarkåren. Fortbildning om sexuella övergrepp måste göras obligatorisk för domare i dessa mål. Vi ser allvarliga brister i domstolarnas barnperspektiv. Hänsyn tas inte till maktordningen i rättssalen och hur den påverkar ett utsatt och ibland traumatiserat barn. Domarna måste få kunskap om den press barnet utsätts för och utifrån detta styra vad som händer i rättssalen. Dessutom finns exempel på att barn förvägras det stöd de borde ha rätt till (t.ex. i form av målsägandebiträde) samt möjligheten att söka skadestånd, p.g.a. att vårdnadshavaren vägrar ge sitt samtycke.
Det är ovärdigt ett rättssamhälle med jämställdhetsideal att den politiska viljan och handlingskraften inte är större när det kommer till sexualbrott, en brottslighet som i så stor utsträckning drabbar unga kvinnor. Vi uppmanar regeringen att tillsätta en haverikommission som får i uppdrag att granska rättsväsendets hantering av sexualbrott, samt utreda hur sexuella övergrepp och våldtäkter kan motverkas.
Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar till SOU 2012:45 Kvinnor och barn i rättens gränsland. Utredningens uppdrag har varit att kartlägga förekomsten av våld, hot och kränkningar som drabbar utländska kvinnor och deras barn som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning. Vidare att identifiera de utsatta kvinnornas behov av insatser från förvaltningen samt lämna förslag till hur insatserna kan förbättras.
Kvinnors Nätverk anser att utredningen ger en bra beskrivning av den verklighet som möter många kvinnor och barn och överensstämmer väl med de erfarenheter Kvinnors Nätverk har fått utifrån att dagligen träffa målgruppen. Vi instämmer i att lagstiftningen behöver uppdateras, i enlighet med den forskning som finns inom området. Vi ser även positivt på att utredningen valt att göra en bredare tolkning av sitt uppdrag och lyfta behovet av förändringar i nuvarande lagstiftning.
Kvinnors Nätverk instämmer i huvudsak med förslagen i betänkandet. Samtidigt ser vi flera svårigheter som kan uppstå vid praktisk tillämpning av förslagen. Läs remissvaret här.
Kvinnors Nätverk har under veckan som gått deltagit i AMARC Asia Pacific Regional Conference i Seoul, Sydkorea. Konferensen har bland annat handlat om radions betydelse för yttrandefriheten och samhällsutvecklingen. Kvinnors Nätverks ordförande Leila Qaraee höll föredrag vid konferensen och berättade om föreningens radioprogram Kvinnors Röst som sänds varje vecka på persiska. Radioprogrammet med fokus på kvinnors rättigheter var anledningen till att föreningen Kvinnors Nätverk en gång i tiden bildades.
Vårt deltagande i konferensen har möjliggjorts mycket tack vår volontär Marianne som tagit alla kontakter och gjort en fantastisk insats med förarbetet inför konferensen.
Läs Kvinnors Nätverks rapport från konferensen här.
Kvinnors Nätverk har lämnat remissvar (se nedan) till promemorian Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap (Ju2013/6402/L2) från Justitiedepartementet. I promemorian behandlas frågan om erkännande av utländska fullmaktsäktenskap, dvs. äktenskap som ingåtts utan att båda parter varit närvarande vid vigseln. I syfte att stärka skyddet för barn och vuxna mot ofrivilliga äktenskap föreslås att ett sådant fullmaktsäktenskap som utgångspunkt inte ska erkännas i Sverige, om minst en av parterna hade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks.
Remissvar
Promemoria Erkännande av utländska fullmaktsäktenskap, Ju2013/6402/L2
Kvinnors Nätverk välkomnar att Justitiedepartementet tagit till sig av de förslag och kommentarer som personer med spetskompetens inom området lämnat avseende utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35). Ett stärkt skydd mot barn- och tvångsäktenskap är ytterst angeläget, och som påpekades i Kvinnors Nätverks remissvar till SOU 2012:35 är det vår erfarenhet att accepterandet av fullmaktsäktenskap ingångna utomlands försvårar arbetet med att förhindra barn- och tvångsäktenskap.
Kvinnors Nätverk ställer sig bakom promemorians förslag om att utländska fullmaktsäktenskap som utgångspunkt inte ska erkännas i Sverige, om minst en av parterna hade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks.
Vi motsätter oss inte förslaget att fullmaktsäktenskap ska kunna erkännas i undantagsfall, men menar att detta bör ske mycket restriktivt. Vi anser att det i propositionen på ett tydligare sätt än i promemorian bör framgå vilka situationer som omfattas av undantaget. Exempelvis bör graviditet enligt vår uppfattning inte vara ett skäl till att acceptera fullmaktsäktenskap. Detta för att undvika situationer där unga kvinnor pressas att bli gravida. Innan ett fullmaktsäktenskap erkänns måste det enligt vår mening genomföras en grundlig utredning för att säkerställa att det inte rör sig om ett tvångsäktenskap. En ordning där parterna gemensamt intygar att de frivilligt ingått äktenskap är inte tillräcklig då den tvingade parten, såsom det framhålls i promemorian, sannolikt skulle intyga för svenska myndigheter att äktenskapet ingåtts frivilligt.
Vi anser även att en statlig uppföljning bör göras två år efter lagändringen, i syfte att klargöra i vilken omfattning och utvärdera i vilka situationer undantaget har använts.
Stockholm 2013-11-28
Leila Qaraee
Ordförande Kvinnors Nätverk