Killars röster – om killar, heder och machonormer: lansering 13 februari 2023

Killars röster är ett material framtaget för samtal och reflektion om hur det är att vara kille och förhålla sig till föreställningar om manlighet, mansnormer och heder. Det består av en webbsajt med tillhörande lärarhandledning, en fotoutställning och en bok med berättelser utifrån killars egna erfarenheter.

Killars röster är tänkt att kunna användas i skolan, i ungdomsgrupper och liknande, och även av enskilda som har funderingar kring ämnet. Målgruppen är barn och unga i åldrarna 13-25 år.

Killars röster är starten på hur vi pratar om killars situation på ett inkluderande och nyanserat sätt, utan att förenkla och utan att stigmatisera.

Under hösten 2022 har vi förhandsvisat materialet och hållit workshops för yrkesverksamma och ungdomar, i skolor, ungdomsgrupper och andra sammanhang. Från februari 2023 kommer materialet att finnas tillgängligt via hemsidan www.killarsroster.se.

Genom Killars röster vill vi uppmärksamma den specifika utsattheten för killar som växer upp och fostras inom hederssystemet, vilka konsekvenser det innebär att som pojke socialiseras till att upp­rätthålla hedersrelaterade normer, och att även killars livsval ofta är starkt begränsade. Vi vill också uppmärksamma hur maskulinitetsnormer i allmänhet, som både pojkar och flickor socialiseras att upprätthålla, påverkar killars utveckling.

Killars röster är framtaget av Linnamottagningen, som under flera decennier arbetat med rådgiv­ning, stöd och skydd till barn och unga vuxna utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Linna­mottagningen är en del av Kvinnors Nätverk, en ideell organisation som verkar för kvinnors och barns mänskliga rättigheter, mot rasism, förtryck och våld, med särskilt fokus på hedersrelaterat våld och förtryck. Materialet har arbetats fram inom ramen för ett treårigt projekt, finansierat av Allmänna Arvsfonden.

Bakgrunden till Killars röster
Förutom att jobba direkt med målgruppen genom rådgivning, stödinsatser och skyddat boende arbetar Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen för att öka förståelsen och kompetensen i samhället i frågor som rör hedersrelaterat förtryck och våld. Organisationen har under många år varit drivande när det gäller metodutveckling inom området, och utgör även ett kunskapscenter med rådgivning, handledning och utbildningar för yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen.

På senare år har vi sett att medvetenheten om hedersrelaterat förtryck ökat i samhället när det gäller flickors och kvinnors utsatthet, men när det gäller killar saknas fortfarande de rätta verktygen. Idén till projektet Killars röster kommer från en grupp killar som vi på Linnamottagningen mött i stöd­verksamheten. De uttryckte att det har varit svårt att söka och få hjälp, och att mycket av den information som finns kring hedersrelaterat förtryck och våld inte är anpassad till killarnas situation. För många av killarna har det tagit lång tid att bli medvetna om sin egen utsatthet, och än längre tid innan de sökt hjälp.

Liksom allt vårt arbete genomsyras materialet av flexibilitet för att kunna användas utifrån behov och fungera i olika sammanhang. Här nedan presenterar vi de olika delarna och tipsar om hur arbetet kan läggas upp. Utgångspunkten är att använda sig av konstnärliga uttryck för att nå bortom det vardag­liga samtalet.

Webbsajten
Sajten är den centrala delen i materialet. Den går att använda i helklass, i blandade grupper. Oavsett bakgrund och erfarenhet så ska det gå att känna igen sig.

På sajten kan du titta på en kort introduktion till hedersnormer och machonormer om du vill ha mer kunskap innan du använder materialet i din grupp. För mer fördjupad kunskap finns även Linna­mottagningens webbutbildning om heder.

Du kan använda dig av filmerna på sajten och samtala med dina grupper om relationer och macho­normer, om sexualitet och machonormer, och om våld. Filmerna är en bra utgångspunkt för att påbörja ett samtal.

Vill du fokusera på heder och machonormer så kan du låta samtalet ta avstamp i ljuddramat som finns på sajten. Ljuddramat är uppdelat i tre delar. Du kan lyssna igenom innan och se om du behöver pausa det fler gånger för samtal med just din grupp. Till ljuddramat och filmerna finns en lärarhand­ledning.

Lärarhandledningen
Lärarhandledningen är en bra utgångspunkt. Den är upplagd så att du kan börja ett samtal med din grupp, utan att öppna upp för alldeles för känsliga samtal. Den ger dig även lite stödinformation och tips.

Utställningen
Till Killars röster finns även en utställning med fotografier av Aida Chehrehgosha. Utställningen är portabel och går lätt att ställa ut på skolor, mässor, bibliotek. Det är fotografier samt scenografi till bilderna med citat från intervjuerna som gjorts med målgruppen. Aida Chehrehgosha, som är konstnär och fotograf, har under de senaste tio åren haft ett stort antal uppmärksammade utställningar.

Boken
I boken har en dramatiker/dramaturg bearbetat intervjuerna som gjorts med målgruppen och skapat berättelser utifrån uppmaningen: ”Berätta om en gång du mött ett dilemma!”

Workshops/föreläsningar
Vi erbjuder workshops och föreläsningar för skolpersonal och andra yrkesverksamma som önskar fördjupa sina kunskaper. Kontakta oss gärna för mer info!

Mail: killarsroster@kvinnonet.net
Tel: 070-222 17 28


2022-08-09 Förhandsvisning
Vi måste prata om det! Om killar och maskulinitetsnormer – och hur dessa normer påverkar och begränsar både killars och tjejers liv. Begränsande och skadliga maskulinitetsnormer finns överallt i samhället. För en del innefattar det även hedersnormer, och krav att som kille ta ansvar för att upprätthålla släktens heder. Det finns starka kopplingar mellan maskulinitetsnormer och konsekvenser som våld, kriminalitet, psykisk och fysisk ohälsa. En viktig uppgift i arbetet för ett jämställt samhälle är att förändra dessa begränsande och skadliga maskulinitetsnormer. 

Metodmaterialet Killars röster är en del i det förändringsarbetet.

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen lanserar Killars röster – ett material om killar, heder och maskulinitetsnormer som riktar sig till skolan, ungdomsgrupper och liknande. Materialet har tagits fram inom ramen för ett projekt finansierat av Arvsfonden och kommer lanseras i januari 2023.

Vi erbjuder hösten 2022 gratis förhandsvisning/workshop för ett begränsat antal skolor och ungdomsverksamheter.

Materialet är webbaserat med en tillhörande lärarhandledning, och det finns även en fotoutställning samt en bok med berättelser utifrån killars egna erfarenheter. Allt material syftar till att främja samtal och reflektion kring ämnet och är möjligt att anpassa utifrån gruppens sammansättning och behov.

Erbjudandet innebär att vi under hösten kommer ut till er verksamhet, presenterar materialet och håller en workshop om killar, heder och maskulinitetsnormer, helt utan kostnad.

Workshopen kan hållas för klasser i skolan och/eller ungdomsgrupper i andra verksamheter. Målgruppen är barn och unga i åldrarna 13-25 år. Vi kan även erbjuda workshop för personalen, t ex under en studiedag, vilket ger möjlighet för personalen att fördjupa sina kunskaper för att sedan själva använda sig av materialet i sin verksamhet. Vi erbjuder också möjlighet att ställa ut fotoutställningen.

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen som står bakom projektet är en ideell organisation som sedan 1994 arbetar med rådgivning, stöd och skydd till barn, ungdomar och vuxna utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har även rådgivning, handledning och utbildningar för yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen.

Kontakta oss gärna för intresseanmälan och mer information!
OBS att antalet verksamheter som kan erbjudas denna möjlighet gratis under hösten är begränsat.

Mail: killarsroster@kvinnonet.net
Tel: 070-222 17 28


2019-10-18 Uppstart
Kvinnors Nätverk har arbetat med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck sedan tidigt 90-tal. Genom föreningens stödverksamhet, Linnamottagningen, möter vi dagligen barn och unga vuxna som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, blivit bortgifta eller riskerar att bli bortgifta.

En majoritet av de utsatta är flickor och unga kvinnor, men även pojkar och unga män drabbas av hedersvåldet – ofta i dubbla roller som offer och förövare.

Genom projektet ”Killars röster” vill Kvinnors Nätverk och Linnamottagningen uppmärksamma och bidra till ökad kunskap när det gäller killars utsatthet i en hederskontext. Syftet med projektet är att killar i större utsträckning ska välja att söka stöd och hjälp, öka förståelsen för problematiken hos samhällets aktörer och att på sikt bidra till förändring när det gäller attityder och föreställningar kring könsroller, relationer och sexualitet.

Pojkar och unga män har generellt ett större livsutrymme än flickor och unga kvinnor i en hederskontext, men även de är begränsade när det gäller t.ex. sexuell läggning och äktenskap. Att ingå äktenskap och bilda familj ses som obligatoriskt även för killar. Många unga män förväntas, och tvingas, gifta sig med en kvinna som föräldrarna och släkten valt. Endast heterosexualitet accepteras och personer med annan sexuell läggning, eller annan könsidentitet än enligt cis-normen, riskerar att utsättas för omvändelseförsök, våld, tvångsgifte med mera. Situationen för hbtq-personer i en hederskontext är alltså mycket svår.

Pojkar och unga män betraktas som familjens förlängda arm när det gäller att bevaka och kontrollera släktens kvinnor och flickor, och många tvingas därmed in i en förövarroll där de förväntas bevaka, kontrollera och bestraffa närstående kvinnor och flickor i syfte att upprätthålla eller återupprätta familjens heder. Att mot sin vilja tvingas övervaka och kontrollera familjemedlemmar eller utöva våld mot dem är en särskild typ av våld. En kille som vägrar riskerar att själv utsattas för bestraffningar.

Vi ser att andelen killar som söker stöd har ökat något med tiden, men fortfarande utgör de en liten del av det totala antalet stödsökande. Vi vet från våra möten med killar i målgruppen att de tycker att det är svårt att söka hjälp och att mycket av den information som finns kring hedersrelaterat förtryck och våld inte är anpassad efter deras situation – fokus ligger fortfarande oftast på tjejer. Det ligger dessutom i den manliga normen att vara stark, klara sig själv och inte söka hjälp, en norm som ofta är särskilt stark i en hederskontext. För många av de killar vi möter inom Linnamottagningen har det tagit lång tid att bli medvetna om sin egen utsatthet, och än längre tid innan de sökt hjälp.

Bristen på medvetenhet och kunskap på samhällsnivå om killars situation och dubbla roller i en hederskontext gör att deras utsatthet ofta missas av samhällets aktörer, att adekvata insatser saknas och att killar inte får tillgång till stöd och hjälp.

Detta är bakgrunden till att vi startat projektet ”Killars röster”.

Utifrån killars egna erfarenheter om att leva i hederskontext tas informationsmaterial fram och presenteras bland annat i form av en webbsajt, ett utställningskoncept samt lärarhandledning. Projektet pågår under tre år och finansieras av Arvsfonden.

Kontakta oss gärna för mer information!

Mail: killarsroster@kvinnonet.net
Tel: 070-222 17 28

 

 Med_stod_fran_Allmanna_Arvsfonden_gra_positiv

Projekt: Killars röster om heder

Kvinnors Nätverk har arbetat med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck sedan tidigt 90-tal. Genom föreningens stödverksamhet, Linnamottagningen, möter vi dagligen barn och unga vuxna som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck, blivit bortgifta eller riskerar att bli bortgifta.

En majoritet av de utsatta är flickor och unga kvinnor, men även pojkar och unga män drabbas av hedersvåldet – ofta i dubbla roller som offer och förövare.

Genom projektet ”Killars röster om heder” vill Kvinnors Nätverk och Linnamottagningen uppmärksamma och bidra till ökad kunskap när det gäller killars utsatthet i en hederskontext. Syftet med projektet är att killar i större utsträckning ska välja att söka stöd och hjälp, öka förståelsen för problematiken hos samhällets aktörer och att på sikt bidra till förändring när det gäller attityder och föreställningar kring könsroller, relationer och sexualitet.

Pojkar och unga män har generellt ett större livsutrymme än flickor och unga kvinnor i en hederskontext, men även de är begränsade när det gäller t.ex. sexuell läggning och äktenskap. Att ingå äktenskap och bilda familj ses som obligatoriskt även för killar. Många unga män förväntas, och tvingas, gifta sig med en kvinna som föräldrarna och släkten valt. Endast heterosexualitet accepteras och personer med annan sexuell läggning, eller annan könsidentitet än enligt cis-normen, riskerar att utsättas för omvändelseförsök, våld, tvångsgifte med mera. Situationen för hbtq-personer i en hederskontext är alltså mycket svår.

Pojkar och unga män betraktas som familjens förlängda arm när det gäller att bevaka och kontrollera släktens kvinnor och flickor, och många tvingas därmed in i en förövarroll där de förväntas bevaka, kontrollera och bestraffa närstående kvinnor och flickor i syfte att upprätthålla eller återupprätta familjens heder. Att mot sin vilja tvingas övervaka och kontrollera familjemedlemmar eller utöva våld mot dem är en särskild typ av våld. En kille som vägrar riskerar att själv utsattas för bestraffningar.

Vi ser att andelen killar som söker stöd har ökat något med tiden, men fortfarande utgör de en liten del av det totala antalet stödsökande. Vi vet från våra möten med killar i målgruppen att de tycker att det är svårt att söka hjälp och att mycket av den information som finns kring hedersrelaterat förtryck och våld inte är anpassad efter deras situation – fokus ligger fortfarande oftast på tjejer. Det ligger dessutom i den manliga normen att vara stark, klara sig själv och inte söka hjälp, en norm som ofta är särskilt stark i en hederskontext. För många av de killar vi möter inom Linnamottagningen har det tagit lång tid att bli medvetna om sin egen utsatthet, och än längre tid innan de sökt hjälp.

Bristen på medvetenhet och kunskap på samhällsnivå om killars situation och dubbla roller i en hederskontext gör att deras utsatthet ofta missas av samhällets aktörer, att adekvata insatser saknas och att killar inte får tillgång till stöd och hjälp.

Detta är bakgrunden till att vi startat projektet ”Killars röster om heder”.

Utifrån killars egna erfarenheter om att leva i hederskontext tas informationsmaterial fram och presenteras bland annat i form av en webbsajt, ett utställningskoncept samt lärarhandledning. Projektet pågår under tre år och finansieras av Arvsfonden.

Kontakta oss gärna för mer information!

Kontakt
Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen
Telefon: 08-728 00 55
Mail: linna@kvinnonet.net

arvsfonden-logotyp-rgb-svart

 

Pressmeddelande ang projekt Familjearbete i hederskontext

bok_familjearbete_hederskontext_small

PRESSMEDDELANDE 2013-11-24

Under veckan har media rapporterat om Linnamottagningens projekt Familjearbete i hederskontext. Vi välkomnar att svårigheter och risker med familjearbete i hedersärenden uppmärksammas. Dock har det förekommit en del felaktigheter i rapporteringen kring projektet i media. Projektet har inte handlat om medling och vi har starkt avrått från återförening mellan föräldrar och barn.

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen har under åren 2009-2012 bedrivit projektet Familjearbete i hederskontext, med stöd av Arvsfonden. I projektet undersöktes föräldrarnas vilja och förmåga att överge de hedersrelaterade normer som begränsar de ungas lagstadgade fri- och rättigheter.

Resultaten visade att familjerna i många fall kunde tänka sig att ändra sig på enskilda punkter, men ingen av de 21 familjer som omfattades av projektet var beredd att acceptera den ungas grundläggande fri- och rättigheter fullt ut. Vi har i projektet varit tydliga med att vi reservationslöst står på de ungas sida vad gäller deras rätt att få sina mänskliga rättigheter till fullo respekterade. Det har inte någon gång varit tänkbart att kompromissa om den ungas rättigheter, ej heller att acceptera lösningar som innebär risker för den ungas fysiska eller psykiska hälsa.

I projektet fann vi att risken för fortsatt förtryck och våld var stor om den unga skulle återvända hem, och avrådde därför bestämt från återförening mellan förälder och barn. Våra rekommendationer har istället varit att den unga skulle beredas möjlighet till skydd från samhället och adekvata insatser för att starta ett liv på egen hand. Flera gånger har dock socialtjänsten gått emot våra rekommendationer, vilket har lett till tragiska konsekvenser i några av fallen.

Vår viktigaste slutsats, grundad både på resultaten från projektet och på våra övriga erfarenheter, är att vi inte anser oss kunna rekommendera socialtjänsten att bedriva familjearbete eller någon form av förhandling med familjerna i hedersrelaterade ärenden. Tvärtom avråder vi från detta, givet de stora risker det medför för den unga. Vi vill i sammanhanget understryka vikten av ett förbättrat och utökat långsiktigt stöd från samhällets sida till personer utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Vår erfarenhet är att bristen på adekvat långsiktigt stöd efter den akuta fasen många gånger bidrar till att hedersvåldsutsatta ger upp och återvänder hem då ensamheten och längtan efter familjen blir för svår att hantera.

Mot bakgrund av våra erfarenheter ser vi också med skepsis på att andra aktörer rapporterar att man bedriver familjearbete i hedersärenden med många lyckade resultat. Det får oss att undra över vad de anser vara ett lyckat resultat i dessa fall. Vi menar att det behövs en oberoende utredning av de metoder som olika aktörer använder och de resultat det har fått i de enskilda fallen. Det här är ett område där riskerna är alldeles för stora för att chansa – kan socialtjänsten inte garantera ungdomens säkerhet under överskådlig tid framåt ska de avhålla sig från denna typ av insatser.

Stockholm 2013-11-24

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen

Kontakt: Azam Qarai, verksamhetschef Linnamottagningen, tel 0702223538

Mer information om projektet

Artikel

Projektet Familjearbete i hederskontext

bok_familjearbete_hederskontext

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen har genomfört ett treårigt projekt om familjearbete i hederskontext finansierat av Allmänna arvsfonden. Erfarenheterna och slutsatserna från projektet finns nu i bokform.

I debatten hörs ofta röster om att man måste arbeta med föräldrarna när ett barn har blivit utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld från familj och släkt. Den unga uttrycker även många gånger själv en önskan om återförening med familjen och att någon utomstående ska förmå föräldrarna att ändra sina värderingar och förhållningssätt. En del väljer att på egen hand återvända till familjen utan samhällets stöd, och riskerar därmed att utsätta sig för allvarlig fara. I andra fall bedrivs familjearbete av olika samhälleliga aktörer, men beprövade metoder och empirisk grund för arbetet saknas.

Projektets syfte har varit att undersöka föräldrarnas förmåga och vilja att ändra grundläggande värderingar när det gäller unga personers (framför allt flickors) rätt till sin kropp, sexualitet, självbestämmande etcetera. Vi ville undersöka om det genom samtal var möjligt att påverka föräldrarna att respektera de ungas fri- och rättigheter i enlighet med svensk lagstiftning, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, och om hoten mot den unga kunde minskas.

I projektet ingick 21 familjer där den unga lämnat familjen på grund av hedersrelaterat förtryck och våld. En del ungdomar var minderåriga och omhändertagna med stöd av LVU, andra var myndiga och utan kontakt med socialtjänsten. Ingen av de familjer som ingick i projektet visade sig till fullo vara beredd att acceptera ovanstående grundläggande fri- och rättigheter för den unga. Det var lika svårt för föräldrarna att acceptera synsättet i det omgivande samhället som det är för samhället att acceptera de hedersrelaterade normerna. Många familjer var villiga att ändra sig på enskilda punkter, men att kompromissa om den enskilda individens grundläggande mänskliga rättigheter kan aldrig vara ett alternativ, inte heller att gå med på lösningar som innebär fara för den stödsökandes fysiska och psykiska hälsa. Projektet har således inte inneburit medling i traditionell bemärkelse – det handlar inte om kompromisslösningar mellan två jämbördiga parter där åsiktsskillnader ska överbryggas, utan om vuxna som kränker barns mänskliga rättigheter och utsätter dem för förtryck och våld.

Många yrkesverksamma ställs inför svåra bedömningar i hedersrelaterade ärenden, där föreställningar om familjen och bedömningar av barnets behov av skydd ställs på sin spets. Det är svårt att avgöra om den unga berättat om allt hon utsatts för. Vår erfarenhet är att många bagatelliserar våldet och – åtminstone initialt – undanhåller information. Detta som en konsekvens av normalisering, skuldkänslor och lojalitet gentemot familjen. Bedömningarna försvåras ytterligare av att familjens heder och status är i fara när den unga lämnar hemmet – för att rädda sin heder behöver familjen snabbt få hem den unga och få kontroll över hennes beteende. Familjens syfte med att delta i familjearbetet kan vara att få ökat inflytande över den unga, och det blir därmed svårt att göra en riktig bedömning av familjens uppriktighet och samarbetsvilja.

I projektet gjordes bedömningen att det inte var tillrådligt att gå vidare i familjearbetet och försöka återförena föräldrar och barn. Vi såg inte någon förändringspotential hos föräldrarna och ansåg att riskerna för allvarliga konsekvenser för den unga var påtagliga. Våra rekommendationer var att istället för återförening bereda möjlighet för den unga att få skydd från samhället och adekvata insatser för att starta ett liv på egen hand. Vi har kännedom om att två av de unga som ingick i projektet senare blivit bortgifta. I det ena fallet valde andra aktörer, trots de starka rekommendationerna att avstå, att gå vidare och arbeta med en återförening. I det andra fallet fick den unga kvinnan inte adekvat stöd från samhället att hantera sin situation, vilket gjorde att hon till slut återvände till familjen. En av dessa unga kvinnor mördades när hon ville skiljas från mannen hon blivit bortgift med, den andra är försvunnen och det finns misstankar om att inte heller hon längre är i livet.

Med tanke på de risker och svårigheter som finns, kan Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen inte rekommendera familjearbete där den unga lämnat familjen på grund av hedersrelaterat förtryck och våld. Vi förordar istället att samhället stödjer ungdomar och föräldrar på var sitt håll. I det kan ingå att erbjuda föräldrarna kris- och stödsamtal som kan hjälpa dem att må bättre utan att den unga kommer hem, men framför allt krävs ett långsiktigt och heltäckande stöd till den unga för att ge möjlighet att bygga upp en stabil grund för ett självständigt liv. Vi kommer att missa ett antal fall där föräldrarna faktiskt hade kunnat förändras om de fått stöd, men riskerna förenade med familjearbete i hederskontext är helt enkelt för allt för allvarliga.

Boken riktar sig till myndigheter och organisationer som är verksamma inom, eller bedriver verksamhet med anknytning till, området hedersrelaterat förtryck och våld samt till alla andra med intresse för området.

Beställ boken

Mer information om hur du beställer boken eller någon av våra andra publikationer finns här.

Linnamottagningens konferens om familjearbete i hederskontext

Kvinnors Nätverk/Linnamottagningen har under tre år arbetat med ett projekt om familjearbete i hederskontext, finansierat av Allmänna arvsfonden. Under en välbesökt konferens den 22 februari presenterades projektet och de slutsatser man dragit. Erfarenheterna från projektet kommer inom kort att finnas i bokform.

Konferensen inleddes med tal av Kvinnors Nätverks ordförande Leila Qaraee, ”Kim” som berättade sin historia, Lisa Modée från Utbildningsdepartementet, Per Callermo från Allmänna arvsfonden, Leif Rundqvist från Socialtjänsten i Umeå, Isabel Persson från Länsstyrelsen Värmland samt Juno Blom från Länsstyrelsen Östergötland.

Därefter presenterade Azam Qarai och Pia Svedberg från Linnamottagningen erfarenheter, tankar och slutsatser från projektet. Resultaten visar tydligt vilka svårigheter och risker det innebär med familjearbete i hederskontext (läs mer om projektet nedan).

Dagen avslutades med ett panelsamtal med Astrid Schlytter (Socialhögskolan Stockholm), Per Callermo (Allmänna arvsfonden), Juno Blom (Länsstyrelsen Östergötland), Catarina Berntsson (Mannegården HVB-hem), Mikael Thörn (Socialstyrelsen), Mikael Hiljegren (Polisens personsäkerhetsenhet) samt Pia Svedberg och Azam Qarai (Linnamottagningen). Samtalet modererades av Maria Billinger från Ungdomsstyrelsen.

Mer information om projektet finns här.

aDSC_0529

aDSC_0625